Per Jonsson och Conny Sjöqvist vill med sin forskning erbjuda samhället mer detaljerade prognoser om klimatförändringens framtida effekter på marina arters utbredning i Östersjön. Kiselalgen Skeletonema marinoi spelar en nyckelroll i detta.

”Inom den samhällsvetenskapliga forskningen försöker vi förstå och förklara politiken, och visa på möjligheterna att tillsammans skydda Östersjön.”

Östersjöns förvaltning har ändrat karaktär mycket under de senaste decennierna. Från att tidigare ha lagstiftat främst om utsläpp av specifika ämnen, handlar regleringen idag om en mer övergripande, så kallad ekosystembaserad styrning.

Nina Tynkkynen och Henrik Ringbom är verksamma inom olika discipliner men arbetar tillsammans inom forskningsprofilen Havet.

Ett encelligt ljus lyser upp Åbo stadsteater i höst Konst möter vetenskap när pjäsen Mareld har premiär den 10 september 2020. Pjäsen är ett samarbete mellan konstnärskollektivet Fern Orchestra och marinbiologin inom forskningsprofilen Havet vid Åbo …

Målet med temadagen 27.8.2020 är öka kunskapen om Östersjön och inspirera till konkreta åtgärder för Östersjöns bästa.

Havsdialog kan påverka beslutsfattande En grupp marinforskare efterlyser i sin artikel en utvidgad dialog med samhället. Forskarna vill därigenom undvika beslutsfattande som baserar sig på slumpmässiga ställningstaganden och som kan leda till oförutsägbara och negativa konsekvenser …

Möjligheten att delta i det internationella forsknings- och vetenskapssamhället inom Fraunhofers över 70 forskningsinstitut skulle öppna upp betydande möjligheter för forskning, utbildning och utveckling inom teknologibranschen i Åboregionen.

”Det är en stor ära och ett mycket stimulerande arbete att få vara gästprofessor inom havsprofilen. Inom mitt fält, som är det ekonomiska, har vi arbetat fram nya affärsmodeller och finansieringsprodukter för ett hållbart hav.”

”Med allt varmare somrar ökar också risken för kraftiga och långvariga algblomningar, i synnerhet i kombination med en fortsatt övergödning.

I slutet på århundradet kan alltså Östersjöns ekosystem se helt annorlunda ut där mer forskning krävs för att förutsäga om och hur Östersjön kan fortsätta att producera fisk, erbjuda rekreation och bibehålla kulturvärden.”

Med hjälp av Horisont 2020-finansiering lanserar Åbo Akademi projektet ECOTIP tillsammans med en rad internationella forskningsorganisationer. Projektet kommer att studera förändringar i Arktis marina ekosystem och samhällen – allt från smältande istäcken till förändringar i fiskerinäringen.

Trots långsiktigt vattenskyddsarbetet har havsmiljön i Skärgårdshavet inte förbättrats på önskat sätt. Forskningsprojektet MAAMERI strävar efter att mer noggrant undersöka effekterna i havsmiljön av minskad fosforbelastning från land och förstå hur miljöns återhämtning kan effektiveras.

”Lagstiftningen om marint miljöskydd har ändrat karaktär under de senaste 20 åren.

Mycket av dagens regelverk består av allmänna principer som kan tolkas på flera olika sätt, och då det gäller mer specifika krav vet vi i dagsläget inte alltid ens om vissa centrala regler är bindande eller inte.

Vilka verktyg ska då brukas vid brott av reglerna, och hur går det med rättssäkerheten och förutsägbarheten?”

”Vi samarbetar kring frågor där biologin i havet länkar samman med samhället, vilket är allt som oftast.

Till exempel samarbetar vi med att ta fram kunskap om vilka utmaningar vi står inför när livet i havet förändras som följd av klimatförändringen. Vad vet vi om förändringen biologiskt sett och hur kan och bör samhället reagera?”

Blåstången är en viktig nyckelart i Östersjön. Delta i Östersjöforskningen och hjälp oss ta reda på vilka djur som förekommer i olika delar av våra kustområden. Samtidigt får vi värdefull information om djurens inverkan på blåstångens välmående.

”Samhällsvetenskaperna behövs som limmet mellan ekologi och ekonomi, för att kunna sammanlänka människans behov och intressen med naturens intressen.”