Skriv här det du söker efter!

Pris och utmärkelser vid Åbo Akademi

Pris och utmärkelser vid Åbo Akademi

Åbo Akademi delar i samarbete med Stiftelsen för Åbo Akademi och Åbo Akademis Studentkår ut utmärkelser till personer vars insatser universitet särskilt vill uppmärksamma. Här kan du läsa mer om prisen samt se vem de tilldelats.

På den här sidan hittar du information om följande pris och utmärkelser:

Pris inom forskning

Kanslerpriset (tidigare Gaddpriset och Kristinapriset, ännu tidigare Kanslers pris)

Från och med 2021 har priset gätt under benämningen kanslerpriset.

Gaddpriset och Kristinapriset (tidigare Kanslers pris) ges som erkänsla för framgångsrikt ledarskap inom forskning och forskarutbildning. Under de två första åren som prisen utdelades (2013–2014) hette priset Kanslers pris och gavs då också för vetenskaplig publikationsverksamhet som väckt ett brett internationellt intresse.

Gaddpriset utdelas till en professor inom fakulteten för naturvetenskaper och teknik, medan Kristinapriset tilldelas en professor vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi eller fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier eller fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi. Prissumman tillfaller det ämne pristagaren representerar. Valet av pristagare görs av en nomineringskommitté bestående av kansler som ordförande och fyra professorer, en från varje fakultet. Pristagarna väljs bland annat utgående från deras handledning av doktorander, antalet egna publikationer, erhållna externa forskningsmedel och andra meriter som varit till fördel för forskarsamfundet.

De två prisen har namngetts efter Pehr Adrian Gadd och drottning Kristina.

Pehr Adrian Gadd (1727–1797) var den första professorn i kemi vid Akademien i Åbo. Han ansåg att alla borde kunna kemi och att en kemist måste se på naturen och där hitta svar på sina frågor. I enlighet med samtidens ideal under det s.k. nyttans tidevarv var vetenskapen för honom en väg till nyttan. Därför intresserade han sig för det lokala perspektivet, för sådant som kunde odlas, förädlas och säljas i Finland. Gadd värnade också om svenskan som för honom var ett fullgott vetenskapligt språk.

Drottning Kristina (1626–1689) blev drottning vid mycket ung ålder och utvecklades med tiden till en framträdande regent. Hon var viljestark och envis med både vittra och vetenskapliga intressen, hon var mycket språkkunnig och intresserade sig för historia och kultur.

Under 2013–2014, då de två prisen gick under det gemensamma namnet Kanslerspris, utdelades det i två kategorier:

  1. Årets forskningsledare
    – den mest meriterade belönades med ett betydande forskningsbidrag till stöd för sin verksamhet
  2. Bästa publikation, årligen gavs
    – tre pris för vetenskaplig artikel, som publicerats under något av de tre föregående kalenderåren, vid bedömningen beaktades antalet citeringar
    – ett pris för vetenskaplig monografi, som publicerats under något av de tre föregående kalenderåren, vid bedömningen beaktades antalet citeringar, förlag samt andra indikatorer över ett allmänt internationellt intresse.

Mottagarna av kanslerpriset, Gaddpriset, Kristinapriset och Kanslers pris

  • 2022 Professor Patrick Jern, äldre universitetslektor Astrid Huopalainen och biträdande professor Johan Korhonen
  • 2021 Professor Kimmo Grönlund och docent Sepinoud Azimi
  • 2020 –
  • 2019 Professor Tapio Salmi (Gaddpriset) och professor Marko Joas (Kristinapriset)
  • 2018 Professor Dmitry Murzin (Gaddpriset) och professor Matti Laine (Kristinapriset)
  • 2017 Professor John Eriksson (Gaddpriset) och professor Ria Heilä-Ylikallio (Kristinapriset)
  • 2016 Professor Ronald Österbacka (Gaddpriset) och professor Elina Pirjatanniemi (Kristinapriset)
  • 2015 Professor Johan Lilius (Gaddpriset) och professor Nils Erik Villstrand (Kristinapriset)
  • 2014
    Årets forskningsledare:
    – Mikko Hupa
    Bästa publikationer:
    – Julius Anckar och Lea Sistonen för artikeln Regulation of HSF1 function in the heat stress response: implications in ageing and disease.
    – Saara Inkinen, Minna Hakkarainen, Ann-Christine Albertsson och Anders Södergård för artikeln From Lactic Acid to Polylactic Acid: Characterisation and Analysis of PLA and its Precursors.
    – Daniel Tobjörk, Harri Aarnio, Petri Pulkkinen, Roger Bollström, Anni Määttänen, Petri Ihalainen, Tapio Mäkelä, Jouko Peltonen, Martti Toivakka, Heikki Tenhu och Ronald Österbacka för artikeln IR-sintering of ink-jet printed metal-nanoparticles on paper.
    – Carsten Anckar för monografin Religion and democracy.
  • 2013
    Årets forskningsledare: Tapio Salmi och Dmitry Murzin
    Bästa publikationer:
    – Jessica Rosenholm, Emilia Peuhu, Laurel Tabe Bate-Eya, John Eriksson, Cecilia Sahlgren och Mika Lindén för artikeln Cancer-cell-specific induction of apoptosis using mesoporous silica nanoparticles as drug-delivery vectors.
    – Annika Lind, Marit Korkman, Liisa Lehtonen, Helena Lapinlemu, Riitta Parkkola, Jaakko Matomäki, Leena Haataja och forskningsgruppen PIPARI för artikeln Cognitive and Neuropsycological Outcome at Five Years of Age in Preterm Children Born in 2000’s.
    – Dongxue Han, Tingting Han, Chansheng Shan, Ari Ivaska och Li Niu för artikeln Simultaneous determination of ascorbic acid, dopamine and uric acid with chitosan-graphene modified electrode.
    – Lauri Karvonen för monografin The personalisation of politics: a study of parliamentary democracies.

Per Brahe-priset

Stiftelsen för Åbo Akademis styrelse delar varje år ut ett vetenskapspris till ”en yngre lovande forskare vid Åbo Akademi vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd”. Priset bär namnet Per Brahe-priset efter Åbo Akademis grundare.

Mottagarna av Per Brahe-priset

  • 2021 Hongbo Zhang
  • 2020 Kasper Braskén
  • 2019 Annika Meinander
  • 2018 Anna Forsman
  • 2017 Jessica Rosenholm
  • 2016 Shahrokh Nikou
  • 2015 Fredrik Petersson
  • 2014 Niklas Sandler
  • 2013 Tiina Saloranta
  • 2012 Parvez Alam
  • 2011 Patrik Hagman
  • 2010 Peter Söderlund
  • 2008 Jukka Corander
  • 2007 Peter Mattjus
  • 2006 Nina Kivinen och Carita Kvarnström
  • 2005 Mika Lindén och Åsa Bengtsson
  • 2004 Ruth Illman och Päivi Mäki-Arvela
  • 2003 Reko Leino
  • 2002 Ann-Catrin Östman
  • 2001 Anders W. Sandvik
  • 2000 Johan Bobacka
  • 1999 Jouko Peltonen
  • 1998 Michael Uljens
  • 1997 Kurt-Erik Häggblom
  • 1996 Antti Laato
  • 1995 J Peter Slotte
  • 1994 Christer Carlsson
  • 1993 Åsa Ringbom
  • 1992 Erik Bonsdorff
  • 1991 Henrik Saxén och Jan Näsman
  • 1990 Allan Rosas och Ulrika Wolf-Knuts
  • 1989 Jarl Rosenholm och Göran Djupsund
  • 1988 Sven-Erik Hansén och Rainer Ekman
  • 1987 Ralph-Johan Back

Forskarpriset ur Harry Elvings legat

Forskarpriset ges åt doktorander vars doktorsavhandling håller hög kvalitet. Priset delas ut av rektor i samband med Åbo Akademis inskription.

Mottagarna av Forskarpriset ur Harry Elvings legat

Pris inom undervisning

Lärarpriset ur Harry Elvings legat

Rektor utser årets lärare på förslag från Åbo Akademis studentkår och fakulteterna. Rektor delar ut priset i samband med Åbo Akademis inskription.

Mottagarna av Lärarpriset ur Harry Elvings legat

  • 2022 Jonas Spohr (industriell ekonomi)
  • 2021 Åsa Jakas (redovisning)
  • 2020 Laura Vahtera (Språkcentret)
  • 2019 Anne Eriksson (farmaci)
  • 2018 Sari Pikkala (offentlig förvaltning)
  • 2017 Anna-Greta Nyström (internationell markadsföring)
  • 2016 Frank Pettersson (värme- och strömningsteknik)
  • 2015 Saara Haapamäki (svenska)
  • 2014 Tom Wikman (pedagogik)
  • 2013 Jonas Lagerström (nationalekonomi)
  • 2012 Thomas Denk (statskunskap)
  • 2011 Johan Werkelin (processkemi)
  • 2010 Margareta Hupa (psykologi) och Anna Sundberg (trä- och papperskemi)
  • 2009 Virginie Suzanne (franska)
  • 2008 Linnea Henriksson (offentlig förvaltning)
  • 2007 Mira Karrasch (neuropsykologi)
  • 2006 Susanna Simberg (logopedi) och Lisen Häggblom (matematikens didaktik)
  • 2005 Douglas P. Fry (tvärkulturell utvecklingspsykologi)
  • 2004 Ria Heilä-Ylikallio (modersmålets didaktik)
  • 2003 Patrick Sibelius (datavetenskap)
  • 2002 Karl-Johan Hansson (praktisk teologi)
  • 2001 Brita Wårvik (engelska)
  • 2000 Åsa Jakas (redovisning)

Handledarpriset ur Harry Elvings legat

Handledarpriset utdelas ur Elvings legat till två handledare på basis av avhandlingsskribenters nomineringar i Åbo Akademis årliga studieklimatundersökning. Rektor delar ut priset i samband med Åbo Akademis inskription.

Mottagarna av Handledarpriset ur Harry Elvings legat

Pris för studentaktivitet

Studentpriset ur Harry Elvings legat

Studentpriset ges åt en studerande som ”uppvisar en hyfsad studieframgång och som har bedrivit en allmännyttig aktivitet akademin till gagn”. Rektor delar ut priset i samband med Åbo Akademis inskription.

Mottagarna av Studentpriset ur Harry Elvings legat

  • 2021 Klasslärarstuderande Julia Liewendahl och studerande i nationalekonomi Matias Martelin
  • 2020 Tekn.stud. Ida Nordell och fil.stud. Måns Vikström
  • 2019 HuK Moa Kola och TkK Pontus Lindroos
  • 2018 TK Ina Laakso och PeK Christoffer Forsblom
  • 2017 PeK Thomas Hällund och TkK Mattias Strandberg
  • 2016 Tekn.stud. Jens Back och teol.stud Karin Karlsson
  • 2015 TkK Amira Mountassir och fil.stud. (svenska) Henrika Biström
  • 2014 Ped.stud. Amy Rönnberg och fil.stud. (filosofi) Ken Snellman
  • 2013 Ped.stud. Madeleine Sandström
  • 2012 Pol.kand Beata Björkvall
  • 2011 Fil.stud. Linda Bäckman och fil.stud. Daniela Sund
  • 2010 Fil.stud. Esbjörn Hägerstedt och pol.stud. Anna-Kajsa Blomqvist
  • 2009 Rättsnotarie Otto Andersson
  • 2008 Ped.stud. Tina Holms
  • 2007 Ekon. och fil.stud. Henrika Moliis-Mellberg
  • 2006 Ped.stud. Frida Carlsson och fil.stud. Kristian Ijäs
  • 2005 Ped.stud. Tony Björk och fil.stud. Ulriika Mattinen
  • 2004 Kand.hum. Veikko Latvakangas och pol.kand. Malin Brännkärr
  • 2003 Pol.stud. Petter Holmberg och pol.stud. Katja Leppänen
  • 2002 Fil.stud. Otto Långvik och teknolog Cecilia Still
  • 2001 Fil.stud. Ludvig Forsman och pol.stud. Christel Lindqvist

Pris för utvecklande av en positiv arbetsmiljö

Mottagarna av Pris för utvecklande av en positiv arbetsmiljö ur Harry Elvings legat

Uppdaterad 18.10.2022