Skriv här det du söker efter!

Hjälp oss rädda Havet – Nina Tynkkynen och Henrik Ringbom

Hjälp oss rädda Havet – Nina Tynkkynen och Henrik Ringbom

Östersjöns förvaltning har ändrat karaktär mycket under de senaste decennierna. Från att tidigare ha lagstiftat främst om utsläpp av specifika ämnen, handlar regleringen idag om en mer övergripande, så kallad ekosystembaserad styrning.

Nina Tynkkynen och Henrik Ringbom är verksamma inom olika discipliner men samarbetar inom forskningsprofilen Havet.

Porträttbilder av biträdande professor Nina Tynkkynen och forskningsledare Henrik Ringbom mot en bakgrund av havet.
Biträdande professor Nina Tynkkynen och forskningsledare Henrik Ringbom samarbetar i frågor kring Östersjöns förvaltning.


Nina Tynkkynen och Henrik Ringbom, ni har flera gemensamma samarbeten på gång inom ramen för forskningsprofilen Havet – kan ni berätta vad det handlar om och hur ni kombinerar era discipliner offentlig förvaltning och juridik i ert arbete? 

– Vi är ju båda samhällsvetare och har ganska liknande forskningsintressen. Vi granskar med andra ord i stort sett samma fenomen och processer ur ett samhällsperspektiv och har i det stora hela gemensamma frågor som vi söker svar på, berättar Henrik Ringbom.

– Gällande Östersjön är de i grunden: vad är det som är på gång i Östersjöns reglering/förvaltning och med vilka åtgärder kunde man förbättra skyddet av Östersjöns marina miljö på ett hållbart sätt?

– En utveckling som vi båda intresserar oss för är övergången till så kallad ekosystembaserad styrning och regler de senaste decennierna, inte minst på EU-nivå, förklarar Nina Tynkkynen. Här sätts havens välmående i första rummet och all verksamhet ska sträva till att förbättra den.

Ekosystemansatsen har många fördelar – styrning som är baserad på den är i bästa fall adaptiv, flexibel och engagerande och kan snabbt ta i beaktande nya forskningsresultat.

– Jag håller med, säger Ringbom, men den typens processinriktade regler har en mängd andra problem i och med att ansvarsfördelningen och själva innehållet i reglerna ofta blir oklart. Det kan därför inte vara den enda typens regler som vi använder oss av.

Tynkkynen och Ringbom berättar vidare att det har diskuterats om lagstiftningens betydelse är övervärderad då det gäller skyddet av Östersjön, och om den rentav har misslyckats som metod att få oss att ändra beteende, bevisat av Östersjöns besvärliga ekologiska status.

– Absolut inte, säger Ringbom. Lagstiftningen är den ultimata formen av verktyg för att skapa förändring, och om det inte lyckats hittills beror det på att vi lagstiftat om fel saker, eller på fel sätt.

Miljöskydd behöver inte vara en gammaldags utsläppsnorm för ett specifikt ämne, även om den typens regler i själva verket har varit väldigt effektiva för att få bukt med många miljögifter. Men det finns många andra sätt att reglera på, utan att det blir strikt och oflexibelt.

– Man kan och bör till exempel få till stånd regler som gör det ekonomiskt kostbart att släppa ut näringsämnen i havet. Det kan ske på många sätt, inte bara genom böter, som har haft ganska liten betydelse hittills. Skatter, förmånssystem, utsläppshandel etc. är några exempel.

– Lagar som kräver transparens och öppenhet om olika aktörers utsläpp är en annan metod som gör det lättare för enskilda mänskor, eller kunder, att göra sina val val på miljögrunder, fortsätter Ringbom. Allt detta förutsätter regler. Men vi har gjort ganska lite på dessa områden för att skydda Östersjön, jämfört till exempel med bredden av initiativ som skapats för att tackla klimatförändringen.

Tynkkynen betonar för sin del vikten av att också se hur de bredare samhällsstrukturerna påverkar Östersjön; hon ser regler som ett av många styrningsmedel.

– Många andra metoder finns, inklusive informationsstyrning. Till och med forskningsfinansiering är ett styrmedel som används för att påverka Östersjöns utveckling. Och framförallt finns det många andra aktörer än bara lagstiftare och tjänstemän som är med och utformar Östersjöpolitiken. Dem tenderar jurister ibland att glömma.

– Självklart finns det utrymme för både det juridiska och det bredare samhälleliga perspektivet, det är vi båda överens om. Det ena förutsätter det andra. Själva samarbetet kan i och för sig vara lite krävande ibland då forskningsmetoderna och frågeställningarna skiljer sig ganska mycket från varandra. Desto finare är det sedan när man tillsammans löser varandras knutar och kan komma vidare. Det ger i sin tur upphov till nya, och ofta mer relevanta, frågeställningar som man kan ta med sig i nästa projekt.


Åbo Akademis strategiska profil Havet söker modeller för havsmiljö, samhälle och ekonomi för att trygga ett fortsatt välmående i enlighet med FN:s globala mål för hållbar utveckling. Havet är också ett aktuellt insamlingsmål vid Åbo Akademi.

Klicka här för att läsa mer om vår havsforskning och hur du kan bidra.

 

 

Havet

Du kanske också är intresserad av

Hjälp oss rädda Havet – Kent Eriksson

"Det är en stor ära och ett mycket stimulerande arbete att få vara gästprofessor inom havsprofilen. Inom mitt fält, som är det ekonomiska, har vi...

Hjälp oss rädda Havet – Per Jonsson

"Med allt varmare somrar ökar också risken för kraftiga och långvariga algblomningar, i synnerhet i kombination med en fortsatt övergödning. I slutet på århundradet kan...

Hjälp oss rädda Havet – Henrik Ringbom

"Lagstiftningen om marint miljöskydd har ändrat karaktär under de senaste 20 åren. Mycket av dagens regelverk består av allmänna principer som kan tolkas på flera...

Hjälp oss rädda Havet – Anna Törnroos-Remes och Nina Tynkkynen

”Vi samarbetar kring frågor där biologin i havet länkar samman med samhället, vilket är allt som oftast. Till exempel samarbetar vi med att ta fram...

Hjälp oss rädda Havet – Magnus Hellström

"Målsättningen med projektet Baltic Loop är att identifiera flaskhalsar för transport längs tre transportkorridorer mellan Örebro och St. Petersburg."

Hjälp oss rädda Havet – Nina Tynkkynen

"Samhällsvetenskaperna behövs som limmet mellan ekologi och ekonomi, för att kunna sammanlänka människans behov och intressen med naturens intressen."

Hjälp oss rädda Havet – Marko Joas

"Östersjön har genom århundraden varit en bindande länk, inte en avskiljande barriär, för att binda ihop samhällen i våra nordliga trakter."

Hjälp oss rädda Havet – Kim Wikström

“I vårt forskningsteam inom industriell ekonomi fokuserar vi speciellt på hur man kan minska belastningen på Östersjön med en mer miljövänlig logistik och sjöfart och...

Hjälp oss rädda Havet – Anna Törnroos-Remes

”För att kunna skydda livet i och kring havet, såväl som utnyttja havet på ett hållbart sätt, behöver vi framförallt förstå hur havets ekosystem fungerar...

Hjälp oss rädda Havet – Erik Bonsdorff

"Den strategiska profilen Havet växte fram ur ett behov för ÅA att möjliggöra en högklassig mångvetenskaplig satsning på vårt gemensamma hav och på olika frågeställningar...