Skriv här det du söker efter!

Hjälp oss rädda Havet – Marko Joas

Hjälp oss rädda Havet – Marko Joas

Åbo Akademis strategiska profil Havet söker modeller för havsmiljö, samhälle och ekonomi för att trygga ett fortsatt välmående i enlighet med FN:s globala mål för hållbar utveckling.

I vår och sommar presenterar vi våra forskare och låter dem berätta hur deras forskning bidrar till att hjälpa våra hav.

Det här tredje inlägget i serien handlar om Marko Joas, professor i offentlig förvaltning och dekan för Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi.

Foto: Privat.

Professor Marko Joas, ditt forskningsfält är offentlig förvaltning – på vilket sätt anknyter din forskning till Östersjön?

”På många sätt i själva verket, men beroende på vad man menar med Östersjön. Havet som sådant hör till det mest värdefulla vi bör värna om, men samtidigt också bland de mest hotade miljöer vi har. Det mesta vi gör har en relation till den naturliga miljön och därmed också Östersjön. Östersjön har också genom århundraden varit en bindande länk, inte en avskiljande barriär, för att binda ihop samhällen i våra nordliga trakter.

Jag är samhällsforskare, statsvetare och förvaltningsforskare, och har alltid haft intresse för hur vi definierar vår relation till vår omgivning, må omgivningen vara andra människor, sociala system såsom t.ex. stater eller städer, kommuner och andra förvaltningsstrukturer.

Det centrala i min forskning inom Åbo Akademis forskningsprofil ’Havet’ är att analysera och förstå förhållandet mellan ’människans behov – politisk styrning – havsmiljöns tillstånd’. Att se vilka medel som kan användas för att styra beteendet så att vi på mest ändamålsenliga sätt skyddar Östersjön och samtidigt också värnar om samhällsutvecklingen och våra demokratiska rättigheter att delta i beslutsfattandet.

Mycket av styrningen sker idag i en kontext där många aktörer på olika samhällsnivåer och ekonomiska och politiska intressen måste sammanföras på så smidigt sätt som möjligt. Ett konkret sätt att diskutera behoven ur många synvinklar skapas t.ex. genom begreppet hållbar eller bärkraftig utveckling vars införande jag analyserat i kommuner och städer. För att kommunicera detta har Förenta Nationerna skapat en uppsättning hållbarhetsmål, dessa konkretiserar det breda sättet som vi måste arbeta med miljöproblemen för att vinna förtroende och acceptans för åtgärder som kan kännas svåra.

Den svåraste enskilda framtidsfrågan för Östersjön – och våra samhällen runt Östersjön – är klimatförändringen. Klimatarbetet kräver allas åtgärder och kan inte rubbas av t.ex. coronapandemin eller av ekonomiska svackor. Långsiktig forskning på bred front ger resultat, både i vad som kan göras för att förbättra Östersjöns tillstånd, hur vi lider så lite som möjligt som samhällen av dessa åtgärder, och hur åtgärderna bör genomföras för att de skall accepteras av de flesta.”

 

Havet är just nu ett aktuellt insamlingsmål vid Åbo Akademi.

Klicka här för att läsa mer om vår havsforskning och hur du kan bidra.

 

 

Havet

Du kanske också är intresserad av