Skriv här det du söker efter!

Hjälp oss rädda Havet – Henrik Ringbom

Hjälp oss rädda Havet – Henrik Ringbom

Åbo Akademis strategiska profil Havet söker modeller för havsmiljö, samhälle och ekonomi för att trygga ett fortsatt välmående i enlighet med FN:s globala mål för hållbar utveckling.

I vår och sommar presenterar vi våra forskare och låter dem berätta hur deras forskning bidrar till att hjälpa våra hav.

Detta tionde inlägg i serien handlar om Henrik Ringbom, rättsvetare och forskningschef vid Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi, och även deltidsprofessor vid Nordiska institutet för sjörätt i Oslo.

porträttbild av Henrik Ringbom
Foto: Ge-foto.

Henrik Ringbom, du arbetar med sjö- och havsrätt inom forskningsprofilen Havet. Vad betyder det i praktiken? På vilket sätt är juridiken viktig i frågor som rör våra hav?

”Juridiken är ju fascinerande på så sätt att den berör de flesta livsområden, och också väldigt många olika aspekter av livet i och kring Östersjön.

Min forskning inom Havet berör också alla tre centrala teman (eller ‘cirklar’) i profilen (marinbiologi, offentlig förvaltning och industriell ekonomi). Jag ska ge några exempel:

Lagstiftningen om marint miljöskydd har ändrat karaktär under de senaste 20 åren.Tidigare handlade miljöskyddsreglering mycket om att göra punktinsatser på vissa områden, för vissa substanser eller verksamheter. Ett konkret förbud, typ en maximum utsläppsgräns för ett visst ämne. Det här var inte alltid effektivt, eftersom olika havsområden har olika behov och möjligheter, och eftersom många miljöskadliga verksamheter faller utanför den här typens reglering.

I stället har man börjat röra sig mot en målinriktad, eller ‘ekosystembaserad’ tillnärmning, där havets behov och mål sätts först och reglerna är verktyg för att uppnå de här målen. Reglerna har därmed blivit mer anpassningsbara och flexibla, men ofta också mer oklara. Det här är intressant för jurister.

Mycket av dagens regelverk består av allmänna principer som kan tolkas på flera olika sätt, och då det gäller mer specifika krav vet vi i dagsläget inte alltid ens om vissa centrala regler är bindande eller inte.

Vilka verktyg ska då brukas vid brott av reglerna, och hur går det med rättssäkerheten och förutsägbarheten? Vet vi hur rollerna och ansvaret fördelar sig mellan olika myndigheter och blir ansvaret för stort för de myndigheter som i slutändan ska tillämpa regelverket?

Någon måste ju i slutändan bestämma t.ex. om en företagare ska få inleda en ny fiskodling i ett område eller inte, och det är svårt att ta det beslutet om reglerna är för luddiga.

Östersjön är antagligen världens mest reglerade hav – vi har 5-6 olika regleringsnivåer som inverkar på det marina miljöskyddet. På ett mer teoretiskt plan är det intressant att se hur olika regler av olika karaktär och på olika nivåer samarbetar och påverkar varandra. Vem och vad fyller tomrummen där det inte finns lagstiftning eller där den ger mycket tolkningsutrymme?

Östersjön är unik och ett slags laboratorium också i det här avseendet med lokala, nationella, EU-, regionala och globala regelverk som dels stöttar, men också konkurrerar med, varandra. Vad vi lär oss om detta juridiska samspel i Östersjöregionen kan tillämpas i många andra sammanhang.

På sjöfartens område har obemannade eller autonoma fartyg blivit ett slags specialintresse för mig under de senaste åren. Här finns en massa juridik att gotta sig i: Får man överhuvudtaget lov att driva fartyg på det här sättet, vad innebär de olika begreppen, vilka regler måste ändras, och vem bär ansvaret om något går galet med de här fartygen?

Sjöfarten är ett mycket fascinerande rättsområde där man får samarbeta tätt med både myndigheter och industrin som utvecklar och använder sig av de nya teknologiska lösningarna.

Det var bara några exempel på varför juridiken är viktig för Havet.”

 

Havet är just nu ett aktuellt insamlingsmål vid Åbo Akademi.

Klicka här för att läsa mer om vår havsforskning och hur du kan bidra.

 

Havet

Du kanske också är intresserad av