Husö biologiska station – Projekt

Urval av nationella och internationella projekt med anknytning till Husö biologiska station

Under början av 2000-talet fortsatte forskningen i samma banor som på 1990-talets slut. Forskningen riktades mot övergödningen och dess effekter i speciellt kustvatten och grunda havsvikar. Samtidigt blev även miljöövervakningen allt viktigare, speciellt efter att EU:s ramdirektiv för vatten började gälla. Stationens byggnader moderniserades även under 2000-talet och det byggdes nya utrymmen för bl.a. logi. Något som höjde stationens kapacitet betydligt vad beträffar mottagandet av forskare och studeranden.

Pågående projekt och nätverk:

HAVET är ett av Åbo Akademis profileringsområden inom forskning med ambition att göra marin spetsforskning med fokus på Östersjön och andra nordliga marina ekosystem (Finlands Akademi, 2017- framåt, Bonsdorff).
Ålandseamap är en fortsättning på kartering av marina habitat (The Baltic Sea Conservation Foundation, EHFF, ÅLR, 2019–23, Salovius-Laurén).
FINMARI – Finnish Marine Research Infrastructure, samlar nationella aktörer inom marin forskning för gemensamma, koordinerade satsningar på forskningsinfrastruktur och forskning (Finlands Akademi, Snickars, 2014-).
Nattfjärilsfauna. Sedan 1985 pågår uppföljning som en del av Finlands miljöcentrals undersökning av förändringar i nattfjärilsfaunan i Finland (Östman)

Inom RESTAT-nätverket pågår sedan 2015 forskning bl.a. kring artutbredning av fästingar, fladdermöss och getingar. Forskningen görs på stationer och täcker stora delar av Finland.

Forskningen och verksamheten på Husö under 2020-talet fortsätter i samma banor som under 2010-talet. Det som kommer vara nytt för 2020-talet är satsningar på molekylära analysmetoder.

2010-talet:

PREHAB Spatial PREdiction of Baltic benthic HABitats: incorporating human pressures and economic evaluation. Modellering av marina arters rumsliga utbredning och ekonomisk utvärdering av naturvärden (BONUS-samarbetsprojekt, Mattila, 2004–2007).
NorMER (Nordic Centre for Research on Marine Ecosystems and Resources under Climate Change), a Nordic Centre of Excellence. Syftet var att tvärvetenskapligt utforska biologiska, ekonomiska och förvaltningskonsekvenser av klimatförändringar på ekosystem (NordForsk, Bonsdorff, 2011–2015).
MARmaED (MARine MAnagement and Ecosystem Dynamics under Climate Change), ett tvärvetenskapligt doktorandnätverk vars syfte var att studera marina ekosystem och dess förvaltning ur ett klimatförändringsperspektiv (Marie Sklodowska-Curie, Horizon 2020, Bonsdorff, 2015–2019).
Mapping Marine Natura 2000 habitats in Åland, hade som mål att kartera förekomsten av i Habitatdirektivet utpekade marina habitat så som sandbankar och rev (Europeiska havs- och fiskerifonden & Ålands Landskapsregering, Salovius-Laurén, 2016–2018).
FunMarBio (Functional Marine Biodiversity), ett av Åbo Akademis interna doktorandnätverk med syftet att utbilda doktorander inom marin ekologi (2014–2020, Bonsdorff).

Miljöövervakningsstudierna fortsatte under 2010-talet, samtidigt som forskningsteman rörande klimatförändring och invasiva arter blev allt viktigare (i kombination med övergödning). Under denna tid gjordes också förbättringar och moderniseringar i stationens forskningsinfrastruktur. Under senare hälften av 2010-talet började Husö även göra officiell miljöövervakning i enlighet med EU:s vattenramdirektiv på uppdrag av Ålands landskapsregering. Den miljöövervakning som Husö hade gjort på uppdrag av Ålands landskapsregering hade hittills gjorts i form av framtagande av underlag för övervakningsprogram och kontrollerande av de framtagna underlagens tillräcklighet och relevans. Internationella samarbetsprojekt gjordes med finansiering från bla Bonus+, NordForsk och Horizon 2020.

2000-talet:

Eutrofieringens effekter på fisk-bytesdjur-interaktioner i grunda skärgårdsområden, med fokus på grumlighet, förändringar i vattenvegetationen och drivande alger, (Maj och Tor Nessling-stiftelsen, Mattila, 1998-2000).
Miljötillstånd i grunda havsvikar. Syftet var att utforma instrument för bedömning av tillståndet i grunda havsvikar (Interreg-samarbetsprojekt, Mattila, 1998–2000).
Fiskproduktion i grunda havsvikar vars syfte var att undersöka vilka faktorer som påverkar förekomsten av fiskyngel i grunda havsvikar (Interreg, Mattila, 2002–2004).
BEVIS I & BEVIS II, ett beslutstödssystem för effektiva vattenskyddsåtgärder i skärgårdarna Åboland-Åland-Stockholm (Interreg, Mattila, 2004-2007).

Under början av 2000-talet fortsatte forskningen i samma banor som på 1990-talets slut. Forskningen riktades mot övergödningen och dess effekter i speciellt kustvatten och grunda havsvikar. Samtidigt blev även miljöövervakningen allt viktigare, speciellt efter att EU:s ramdirektiv för vatten började gälla. Viktiga finansieringskällor för projektverksamhet var bla. Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och EU-Life-fonden.

Du kan läsa mer om tidigare forskningsinriktningar och historia här.