Skärgård – artiklar och arkiv
Tidskriften Skärgård har inlett en digitaliseringsprocess för att ta vara på allt det fina material som produceras för tidskriften. Hittills har numren från år 2013–1/2024 arkiverats i pdf-format i publikationsarkivtjänsten Doria som upprätthålls av Nationalbiblioteket. Samlingen Tidskriften Skärgård i Doria finns bakom den här länken. Digitaliseringen görs med stöd av Svenska litteratursällskapet, SLS.
Sedan 2020 publicerar vi också några enskilda artiklar från varje nummer på nätet. De hittas längre ner på denna sida.
3/2025
Inledaren 3/2025
Stort är inte alltid vackert – med nya horisonter i sikte.
Marina värmeböljor i Skärgårdshavet
Ett växande hot i ett föränderligt klimat
Talldöden i Skärgårdshavet
I skärgården har många förundrats över att till synes friska tallar plötsligt dör.
Min ö Högsar
Skärgårds tillträdande redaktör Mia Henriksson skriver i serien Min ö om Högsar, där det finns mufflonfår.
2/2025
Holmön blir testö för drönarleveranser
De senaste årens problem i färjetrafiken har skapat en svår situation för Holmön. Nu jobbar man på nya lösningar för att vända utvecklingen.
Lanthandeln mitt i byn
Holmströms Lanthandel på Hitislandet i Åbolands skärgård kan fira 40-årsjubileum nästa år.
Från holme till holme – gårdfarihandlare i skärgården
Kring sekelskiftet 1900 rörde sig många gårdfarihandlare i Finland. Handelsmännen reste omkring även i den finländska skärgården.
1/2025
Ett nätverk för framtiden
En av skärgårdsnätverkets viktigaste uppgifter är att stödja den nationella Skärgårdsdelegationen (SANK) att implementera det nya skärgårdsprogrammet i kommunerna.
Svårframkomliga skolvägar fick inte hindra skolgången
Carita Ahlström från Högsar i Nagu gick i Kirjais skola i början av 1950-talet.
4/2024
Särpräglad folkmusiktradition i Replot
I Janeta Österbergs hjärta finns en särskild plats för låtar från Replots skärgård, där en stor mängd traditionell musik har upptecknats.
SOS tacklar havsforskningens lömska problem
Centret för hållbar havsvetenskap har som uppgift att studera hur mänskliga aktiviteter påverkar den marina biologiska mångfalden.
Aanaarjävri – Samernas hav
Kust- eller sjösamerna levde i kustmiljö och försörjde sig på fiske och jakt. Kring Finlands tredje största sjö lever enaresamerna, med enaresamiska som modersmål.
3/2024
Hörbarheten i skärgården som säkerhetsfaktor
Snabba förbindelser är viktiga då de fysiska servicenäten ersätts av digitala, men detta är inte en självklarhet i skärgården. Fortfarande förekommer problem med hörbarheten.
Haukkasalo är en av få bosatta öar i Päijänne
Lilja ”Lilli” Järvinen, en 35-årig färjförare från Haukkasalo, skriver i serien Min ö.
Trygghetspunkter i Sverige – kan man ”utevakuera” människor till öar?
På många ställen i Sverige utvecklas nu service- och trygghetspunkter (SOT) som ska fungera i händelse av kris.
2/2024
Kulturpersonligheternas sommarvisten längs kusten
Det hade traditionellt varit få stadsbor som ägde möjlighet att vistas i skärgården under sommaren, men på 1800-talet började situationen förändras.
Ett hus på Killingholm
Nalle Valtialas text är en kärleksförklaring till ett hus, till sommarstugan på Killingholm i Åbolands skärgård.
1/2024
Katja jobbar för att ge handlingskraft åt andra
Skärgårdshavets Unesco biosfärområde firar 30 år i år. Katja Bonnevier har koordinerat verksamheten sedan 2007.
Att arbeta med mathantverk – ett vanligt jobb eller en galen passion?
Titti Edfelt bosatt på Vikbo torp, Mielisholm i Åbolands skärgård bor och jobbar i biosfärområdet.
Floran på Utö och Jurmo i dag och för hundra år sen
Kärlväxtfloran på 22 holmar och skär kring Utö och Jurmo i Skärgårdshavet återinventerades sommaren 2022.
Sveaborg – ön i Helsingfors centrum
I artikelserien Min ö skriver Antti Suomalainen om sin ö Sveaborg en stadsdel i Helsingfors dit man åker färja.
4/2023
Samarbeten för att lyfta små öar och öfrågor
För att få en starkare röst går många öar ihop till kooperativ, nätverk och föreningar.
Swimrun lockar utländska besökare till skärgården
Uplevelser lockar! Britterna Amanda och Karin tog sig till Skärgårdshavet för att delta i Brunskärs swimrun.
De kroatiska öarna och hur de styrs
”Om du stoppar fingret i havet är du ansluten till hela världen”, säger Nenad Starc, en av Kroatiens främsta experter på öar.
3/2023
S:t Olofsledens skärgårdskyrkor och kapell
Den moderna pilgrimsvandraren kan besöka ett flertal kyrkor och kapell på väg genom Åbolands och Ålands skärgård längs S:t Olofs sjöled.
Väckelse och båtliv i Larsmo
I det dagliga livet finns det många saker som skiljer laestadianer och övriga larsmobor åt – men närheten till havet förenar.
Skatter i Svenska litteratursällskapets arkiv
Från och med 3/2023 får vi tips om arkivskatter – arkiv som till största delen är öppna för alla och ofta digitala.
2/2023
Landskapsvärden i Skärgårdshavet
Invånare och besökare tillfrågades: Vad är värt att utveckla och vad är huvudsakliga oron för Skärgårdshavets framtid? Landskapsvärdena ger hållbara utvecklingsvägar.
Öbor bor i öbon
Vi har massor av ord för ö men vi saknar ett ord för bebodd ö: ö-bon. En text till minnet av Kökarbon Alf Jansson.
Föreningsliv och talkoanda ger livskraft i Keistiö
Rea Åkerfelt skriver i artikelserien Min ö om Keistiö.
1/2023
Habitability – en väg framåt
Den kroatiska EU-parlamentarikern Tonino Picula har aktivt arbetat för utvecklandet av Habitability-metoden.
”Det är roligt att gå i skola på Utö”
Utö skola är en finskspråkig skola belägen på Finlands sydligaste bebodda ö.
4/2022
Skärgården – så mycket mer än det bästa av sommarparadis
Skärgårdsdelegationens ordförande Sandra Bergqvist skriver i sin kolumn om försörjningsberedskap och krishantering i skärgården.
Vad kallas skärgårdsborna i Insjöfinland?
Habitability-projektet diskuterade skärgårdsidentitet i Saimen. Begreppet skärgårdsbo används av få, men utmaningarna och styrkorna är de samma i alla skärgårdsområden.
Vatten som vatten?
Det är inte samma sak. Det är samma sak. Hanna Åkerfelt betraktar sina två hemorter – i skärgården och i Insjöfinland.
Aibolands museum jubilerar
Den 28 december 2022 är det 30 år sedan det statliga Eestirootslaste Muuseum – Estlandssvenska museet, numera Aibolands Museum – Rannarootsi Muuseum inrättades.
Nya vindar på Aspö
Aspö – eller Haapasaari på finska – ligger utanför Kotka. Trots stora förändringar i näringslivet sjuder Aspö av liv än idag, särskilt på sommaren.
3/2022
Hälsa på köl med Lyckoslanten och Gullkronan
Skärgårdsborna både fruktade och suktade efter Folkhälsans hälsobåtar som trafikerade i skärgården i södra och sydvästra Finland åren 1948–1970.
Hälsosysterbarn i Föglö
Maj-Lis Blom, kallad Blomman, var pionjären och centralgestalten i bygget av den offentliga hälsovården på Åland mellan 1950 och 1973.
2/2022
Ejderns nya, svåra vägval
Retrospektivt kunde 2000-talet sammanfattas som en total katastrof för vår skärgårds mest älskade fågel, ejdern.
Sommarstugan – ett paradis eller ett huvudbry?
Kulturvetenskapliga arkivet Cultura vid Åbo Akademi har tagit fram frågelistan ”Sommarstugeliv – användning, samägande, arv”.
Sandholm – var är sanden?
Skådespelaren Riko Eklundh skriver i artikelserien Min ö om Sandholm i Nagu.
Glansdagar vid Andra sjön
Andra sjön. Vilket märkligt namn, tycker många, det är ju ingen sjö. Men namnet har naturligtvis sin förklaring.
1/2022
Klimatvänliga sjötransporter – Finlands dilemma
Hur ska sjöfarten bidra till det globala arbetet för att bekämpa klimatförändringar?
Vrakjuridik – vad säger vår lagstiftning?
Tusentals vrak ligger i Finländska vatten och gör Östersjön till ett veritabelt sjöfartsmuseum för dem som har tillgång till djupen.
Äpplös historia lever kvar i ortnamnen
År 2018 beslöt Äpplö Fiskelag att utreda och beskriva öns rika namnskatt. Nu är utredningen klar.
Skrivande generationer på Härligö
David Lagercrantz är den fjärde generationen författare på Härligö i Ingå.
4/2021
Korpo jwlafisk hara – Historien om julgäddan från Korpo
Julgäddan från Korpo är en tradition med många hundra år på nacken. Den nämns i marginalen i Birger Trolles skatteräkenskap för Åbo slott år 1464.
Sjömansgossens lilla, lilla vän snyter ungar och rensar stuprör
Karin Erlandsson valde att inte skriva en bok om sjömännen, utan om dem som stannade hemma, sjömanshustrurna.
Tove Jansson och ön
Den karga ön i ytterskärgården, Klovharun i Pellinge skärgård, blev Tove Janssons plats.
3/2021
Kyrkogårdsö – riket i havet
Mitt emellan Kökar och Sottunga, omringad av en egen skärgård, ligger Kyrkogårdsö, som en gång var Havskungens rike.
Salminen, Katrina och antifascismen
”[D]emokratin får inte vara neutral, den kan inte vara neutral längre. Neutralitet är död.” skrev Sally Salminen.
Åländska undervattensmiljöer på kartan
Marinbiologer vid Åbo Akademi kartlägger systematiskt undervattensmiljön på Åland. Resultaten utgör underlag för en ekosystembaserad havsförvaltning.
2/2021
Romantik och ryslighet – en reflektion kring spritsmugglaren
Få kriminella aktörer omges av ett så starkt romantiskt skimmer som mellankrigstidens spritsmugglare. Verkligheten var sällan så skimrande som den populärkulturella framställningen.
En skärgård som gjord för smuggling
Det berättas att på en namnlös liten holme i Molpe, ska en sommarstugeägare på 1960-talet ha hittat en bortglömd spritgömma och varit full hela sommaren.
Då människor och tidningar smugglades genom Åbolands skärgård
Under förryskningsåren var Åbo en knutpunkt för smugglingen av ocensurerade tidningar och nyhetsblad – och av ryska revolutionärer som flydde undan tsaren.
Ylifäärtin sota – en smugglarberättelse från Luvia
Berättelsen sändes in då vi efterlyste smugglarhistorier. Den är på finsk Luviadialekt och beskriver smuggelspritens följder på ön Pastuskeri (Bastuskär) utanför Luvia.
1/2021
Mareld gör havet till stjärnhimmel
Föreställningen Mareld knyter samman vetenskap och konst, inspirerad av den självlysande mikroalgen Alexandrium ostenfeldii.
Om vatten på öar
På de flesta öar är färskvatten en ytterst begränsad tillgång, en bristvara som människan har svårt att hantera på ett hållbart sätt.
Landhöjningen – eller historien om vattnet som försvann
Under århundraden trodde man att vattnet på något märkligt vis minskade i Östersjön – och ingenstans så snabbt som i Kvarkens skärgård. Landhöjningen fascinerar fortfarande.
Hur bobar är din ö?
Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi sätter upp en distanskurs i bobarhet. Det finns redan intresse, också ute i Europa.
4/2020
Gränsöverskridande samverkan i Tre Skärgårdar
Projektet har sedan starten 2019 haft fokus på att få fram nya tankar och utreda utvecklingsmöjligheter för området Stockholm-Åland-Åbo.
Kökarborna visade att det är möjligt – ny butik på fem månader
Med en enorm gemensam insats och en annons på Facebook fick man ihop till både en nybyggd butik och en handelsman.
Skärgårdssmaken finns i de små gårdsbutikerna
Gårdsbutikerna i skärgården blir allt vanligare. Många tror kanske att de är en rolig bisyssla men bodarna är ofta mycket viktigare än så.
3/2020
Marslars-Birger – den finlandssvenska skärgårdskulturens beskyddare
Svenska Litteratursällskapet och Birger Petterssons fond är en betydelsefull finansiär för Tidskriften Skärgård. Vi presenterar Birger ”Marslarsin” Pettersson från Houtskär.
En stickatröja för livet
Den i otvättad ull stickade Karlötröjan, eller tikkuröijy, finns upptagen på Finlands nationella förteckning över levande kulturarv.
Skären – skärgårdshistoria på webben
”Skären – ett museum på nätet” är ett skärgårdsmuseum som enbart existerar online. Museet berättar om livet i skärgården förr.
2/2020
Gamla kartor och kartgåtor i Sydösterbotten
Konsten att rita kartor är mångtusenårig men det dröjde till 1500-talet innan de första detaljerade avbildningarna av Norden började publiceras.
Jungfrudanserna – en gåta som fortfarande gäckar oss
Förhistoriska eller relativt nya? Magi och ritualer eller lek och tidsfördriv? Forskarna tycks inte ha kommit så mycket längre med gåtan, än pionjärerna under 1800-talet.
Ett mäktigt sken från Sastmola i söder till Sälgrund i norr
Fyrningsdagböcker från tre viktiga perioder berättar om fyrvaktarens arbete på Yttergrunds fyr.
Bonga fyrar med Skärgård
Tidskriften Skärgård har samlat en lista med 60 fyrar som är någorlunda möjliga att besöka. Skriv ut planschen och börja planera dina resor!
1/2020
Ett arbetsliv i fiskenäringens tjänst
Det är ingen överdrift att säga att Kari Ranta-aho vikt hela sitt arbetsliv till fiskerinäringen.
Gråsälen är kustfiskets gissel
Gråsälsstammen i Östersjön ökar stadigt och orsakar stora skador för bland annat kustfisket. Endast en bråkdel av kvoten för avskjutning utnyttjas.
Sista Sibbofiskaren satsar på förädling
Tanja Åkerfelt är fiskare i tredje generationen i Sibbo, där hon tillsammans med sin man Jaakko är de sista aktiva utövarna av skärgårdens traditionella näring.
4/2019
Att krympa smart
Smart Shrinking platsar bra in i både skärgårds- och landsbygdspolitikens grundtanke att ett område kan vara livskraftigt, trots att det inte växer.
En kronolänsman i Nagu under ryska tiden
Alfred Theodor Mörnes karriär som länsman kom att bli den längsta av alla länsmän i Nagu, mer än trettio år.
Sjömanshusen förmedlade manskap och värnade om sjöfolkets rättigheter
Sjömanshusen som etablerades på 32 orter i Finland fr.o.m. 1752 skulle tillse att varje påmönstrad fick den befattning och den lön han hade rätt till.
3/2019
Samhörighet på 1930-talets Själö
Ilse Bergmans mor Annikki var anställd som skötare på Själö hospital på 1930-talet. Hennes fotografier ger oss en unik inblick i vardagslivet på ön.
Långtidsuppföljningen är en av forskningsinstitutets styrkor
På Själö finns Skärgårdshavets forskningsinstitut som är en del av biodiversitetsenheten vid Åbo universitet.
Framstående fästingforskning på Själö
På Själö hittades fästingar med borrelia hittades första gången år 2000. Detta ledde till ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid Åbo universitet.
2/2019
Vrak i Finland
Under medeltiden växte handelssjöfarten kraftigt och upptäcktsresorna till bland annat Amerika förändrade världsbilden. De äldsta vraken man hittat i finländska vatten är från medeltiden.
Vrakpark vid Gråhara i Finska viken
Invid farleden in till Helsingfors ligger två krigstida vrak utanför Gråhara, det ena belagt med dykförbud och det andra Östersjöns första submarina vrakpark.
Stolta minnen och förälskade sjömän – de åboländska kyrkskeppen har mycket att berätta
I vår skärgård påminns vi om ett flertal skeppshistorier i form av minnesmärken av skeppsbrott och kyrkskepp i så gott som alla kyrkor och kapell.
Bomans på Tornskär
Sedan 1800-talets första hälft är namnet Boman starkt förknippat med Tornskär. När Rolf Boman år 2010 slutade fiska, tog en 200-årig era slut på ön.
1/2019
Magdalenas och Mats kor vårdar biosfärområdets kulturlandskap
Magdalena Ek och Mats Eriksson hör till dem som ser till att alla vi som rör oss i skärgården får njuta av ett levande kulturlandskap.
Skärgården i full blom
Följ med på en botanisk exkursion! Att välja ut en handfull typarter är inte lätt, många av skärgårdens växter påträffas också i andra miljöer.
S:t Olofs sjöled
Drömmen om att få en pilgrimsled till den åboländska skärgården har funnits länge och diskuterats i tid och otid i över tio år.
1/2011
Kronehags är kungar på Björkholm
Det är på sin holme en skärgårdsbo är kung, säger Kurt Kronehag som tillsammans med frun Gulli bor på Björkholm i Pargas.