24.11.2022
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt
Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.
Hur eleven känner inför skolan påverkar prestationerna på mattetimmarna, och tvärtom. Går det bra ökar studieengagemanget, går det sämre finns det en risk att motivationen dalar och att eleven kan börja känna sig utmattad och cynisk gentemot skolarbetet. Resultaten är kanske inte förvånande. Engagerade elever som det går bra för har ofta mer resurser att fokusera på sitt skolarbete, vilket i sin tur leder till fortsatt högt engagemang och prestation. Det skapas en så kallad vinstspiral över tid.
Det här konstaterar forskare vid Åbo Akademi som analyserat data från en longitudinell studie där man följt drygt 1000 elever (N=1131) finländska ungdomar under en fyra år lång period (2016-2019) från sjuan till nian.
Eleverna fick vid fyra tillfällen utföra ett standardiserat matematiktest och fylla i ett frågeformulär gällande studieengagemang och känslor av utmattning. På det här sättet kunde forskarna fastställa relationen mellan prestationer i matematik, engagemang och utmattning och slå fast om elevernas välmående i skolan kan förutsäga förändringar i elevens prestationer över tid, eller om det är tvärtom.
Och så verkar det vara. Forskarna kunde konstatera att svaga eller nedåtgående prestationer i matematik ökade risken för både utmattning och cynism gentemot skolarbetet. Liknande samband hittades också åt andra hållet, alltså att de som inledde högstadietiden med höga känslor av otillräcklighet inför skolarbetet också presterade sämre i matematik två år senare, när de var i årskurs 9.
Det här betyder till exempel att om en nybliven sjua inte får det stöd hen behöver är det lätt att engagemanget för skolarbetet dalar under högstadietiden och risken för utmattning och cyniska attityder gentemot skolan ökar. Därför är det viktigt att följa upp utvecklingen av välbefinnande hos elever i just den här åldern, speciellt med tanke på att välmåendeoch motivationen överlag tenderar att sjunka under högstadietiden.
Ett annat viktigt resultat forskarna hittade var att skolutbrändhet kan ha en långsiktig negativ påverkan på elevens prestationer. Därför vore det viktigt att sätta in resurser för att stödja elevernas akademiska välmående tidigt under skolåren. Till exempel borde skolor göra elevvården, som till exempel skolpsykologer och hälsovård, lättillgängliga och fokusera på att förbättra adekvata copingstrategier för eleverna för att hjälpa dem att förebygga och hantera eventuella känslor av utbrändhet.
Undersökningen “Reciprocal effects of mathematics performance, school engagement and burnout during adolescence” har publicerats i tidskriften British journal of educational psychology och kan läsas i sin helhet här: https://bpspsychub.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/bjep.12548
Mer information:
Anna Widlund, universitetslektor i specialpedagogik
E-post: anna.widlund@abo.fi