23.4.2024

Forskare vill väcka diskussion om språklig mångfald inom den sociala servicen

Tänk att du bor i ett nytt land och behöver hjälp av myndigheterna. Du behärskar inte språket och känner inte till eller kan använda de befintliga kanalerna för att få rätt hjälp. Det är verkligheten för många även i vårt land. Hur fungerar socialvårdstjänster i Finland för personer som inte talar finska eller svenska, var finns det rum för förbättring? Projektet SOSKIELI har tagit fram en rad rekommendationer för hur socialvården kunde bli mera inkluderande.

Speciellt har forskargruppen som letts av Åbo Akademi haft några av samhällets mest sårbara klientgrupper i fokus: barnfamiljer, familjer där det finns barn med funktionsnedsättning och samhällets äldre.

– I svåra situationer är det av största vikt att man kan uttrycka sig så att myndigheterna kan förstå och trygga individens behov av och rätt till stöd och service. Vi vet också att digitaliseringen av socialvårdstjänsterna överför mer ansvar på klienterna. Det kan innebära både nya typer av deltagande och påverkningsmöjligheter, men samtidigt gör den andra grupper ännu mer sårbara beroende på exempelvis språkkunskaper, läskunnighet och digital kompetens. Ofta är det personer i väldigt utsatta situationer som behöver hjälp av socialvården, säger Camilla Nordberg, ansvarig forskare och docent i vid Åbo Akademi.

Det finns i dag rätt lite forskningsbaserad kunskap om hur myndigheter hanterar sårbarhet som är kopplad till andraspråkighet. Därför har man inom projektet jobbat med olika former av forskningspartnerskap för att så mångsidigt som möjligt kunna producera kunskap. Forskarna har tillsammans med välfärdsområdenas och kommunernas personal samt tredje sektorns organisationer identifierat flera utmaningar och brister i det nuvarande systemet och tagit fram åtgärder som borde vidtas för att säkra allas rätt till adekvat stöd och hjälp.

Forskarna vill se både förändrad lagstiftning och tydligare praxis för hur man i myndighetssammanhang använder tolk. Förändringarna i integrationslagen kommer att ytterligare minska resurserna för tolkning, och forskarna påpekar att dessa brister är ett hot mot klienternas rättskydd. Det behöver även ordnas utbildning och fortbildning i hur man arbetar med tolk i myndighetsarbete. Hand i hand med det här går rekommendationen om att stärka mångfalden inom socialvårdens personal. Socialservicesektorn bör ytterligare satsa mera på information och kommunikation på lätt språk, samt utöka användningen av visuella hjälpmedel.

– Rättvisa välfärdstjänster förutsätter en ett helt nytt sätt att tänka. Det kräver att vi bryter ner språkliga hierarkier och ideologin av enspråkighet. Myndigheterna ska säkerställa att tjänsterna är tillgängliga och fungerar. För det här behövs tid och resurser, men framför allt en diskussion och ett erkännande om språkliga rättigheter, säger Hanna Kara, universitetslektor vid Helsingfors universitet.

Projektet SOSKIELI pågick under perioden 1.11.2021-31.12.2023 som ett samarbete mellan forskare vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, Svenska social- och kommunalhögskolan och statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.

Mera information:
Camilla Nordberg, docent i socialpolitik vid Åbo Akademi
Telefon: 046 9 211 081
E-post: camilla.nordberg@abo.fi