Forskning

Forskning

Barometern

Institutet har en ledande position inom forskningen kring finlandssvensk opinion. Den viktigaste undersökningen är Barometern, en årligen återkommande opinionsundersökning, som genomförts 2002–2014 bland svenskspråkiga i hela Finland. Barometern initerades av forskare Kjell Herberts. Den finlandssvenska Barometerns resultat för åren 2001-2007 har analyserats av olika samhällsvetare i en forskningsrapport redigerad av forskare Kjell Herberts. Rapporten heter Opinioner och trender i svenskfinland och är utgiven år 2008 här vid institutet för samhällsforskning (Samforsk).
Nästa Barometer genomförs år 2019 under forskare Marina Lindells ansvar. Målsättningen med Barometern är att mäta förändringar hos den svenskspråkiga befolkningen som språkminoritet i Finland gällande språkval i olika situationer, kultur- och massmediekonsumtion och attityder, men skall även spegla allmänna trender visavi värderingar och opinioner i aktuella samhällsfrågor.

Språkbarometern

Språkbarometern lanserades år 2004 och har sedan dess följt upp hur den språkliga servicen har förverkligats i tvåspråkiga kommuner. Med hjälp av Språkbarometern undersöks hur den språkliga servicen i hemkommunen uppfattas av de kommuninvånare som hör till den lokala språkminoriteten. Språkbarometern genomförs vart fjärde år och genomfördes senast år 2016 tillsammans med justitieministeriet, Finlands kommunförbund och Svenska kulturfonden. Språkbarometern används även som underlag för ”Regeringens berättelse om tillämpningen av språklagstiftningen”. Den senaste forskningsrapporten ”Språkbarometern 2004–2016” finns tillgängligt på justitieminsiteriets webbsida. Två tidigare rapporter: ”Service på svenska och finska – ett medborgarperspektiv” (2008) och ”Service på svenska och finska – i minoritetsperspektiv (2012) har getts ut av Samforsk.

Consortium of Trust Research – Pathways to Political trust (CONTRE), 2015–2019

Projektet strävar efter att öka förståelsen för kort- och långsiktiga förändringar i politiskt förtroende i etablerade demokratier. Det har en flernivå ansats som inbegriper politiska krav (enskilda medborgare), politiskt utbud (politiska aktörer och politisk prestation) och den samhälleliga och politiska kontexten där krav och utbud interagerar. Projektet antar ett brett komparativt perspektiv och producerar ny kunskap genom att kombinera resultat från storskaliga opinionsundersökningar med experimentella studier. Studien ökar förståelsen av förklaringsfaktorer till politiskt förtroende och hur det upprätthålls i samhället. Forskningen genomförs i två sammankopplade delprojekt ”Process” (leds av biträdande professor Elina Kestilä-Kekkonen vid Tammerfors universitet) och ”Struktur” (leds av professor Kimmo Grönlund, Åbo Akademi)
http://www.uta.fi/jkk/en/research/themes/contre/about.html

Deltagande i långsiktigt beslutsfattande (PALO), 2017–2021

Deltagande i långsiktigt beslutsfattande (Participation in Long-Term Decision-Making, PALO) är ett mångvetenskapligt forskningsprojekt som analyserar konkreta problem med att fatta långsiktiga beslut. Projektets syfte är att stärka demokratin genom att utveckla bättre metoder för medborgardeltagande och samhälleligt beslutsfattande. Genom att förnya politikens praxis kan långsiktiga konsekvenser och kommande generationer bättre tas i beaktande, vilket gör besluten mer varaktiga och mer rättvisa. PALO-konsortiet består av fyra organisationer: Åbo universitet, Naturresursinstitutet, Åbo Akademi och Tammerfors universitet. Den mångvetenskapliga forskningsgruppen består av statsvetare, miljöforskare, psykologer, beteendeekonomer och filosofer. Det fyraåriga projektet finansieras av Rådet för strategisk forskning (RSF) vid Finlands Akademi. RSF finansierar långsiktig och programbaserad forskning, vars syfte är att ta fram konkreta lösningar på de stora utmaningar som det finländska samhället står inför idag.
www.paloresearch.fi

Politikens personifiering: institutionella effekter på relationen parti-väljare och partisystem (2014–2019), Akademiforskare Peter Söderlund

Projektet undersöker hur kandidatcentrerade valsystem format väljarbeteendet i europeiska länder sedan 1960-talet fram till i dag. Att förändringar har skett kan förstås mot bakgrund av politikens personifiering som innebär att kandidater i högre utsträckning bedriver egna kampanjer för att försöka locka personröster och att medborgarna allt mera röstar på kandidater på basis av deras personliga egenskaper snarare än deras partitillhörighet. Såväl väljarbeteende på individnivå som valdeltagande, partival och väljarrörlighet på aggregerad nivå analyseras.
Mera information:
http://www.vasa.abo.fi/users/psoderlu/
https://www.researchgate.net/profile/Peter_Soederlund

Demokratiska innovationer i Finland och den politiska legitimiteten (2015–2020), Akademiforskare Henrik Serup Christensen

Målet med detta projekt är att undersöka om demokratiska innovationer har bidragit till att förbättra den demokratiska legitimiteten i Finland. Demokratiska innovationer är institutioner som ska öka och fördjupa medborgarnas deltagande i det politiska beslutsfattandet. Flera länder, härunder också Finland, har introducerat sådana som ett led i strävandena att förbättra den politiska legitimiteten. Men effekten är än så länge oklar eftersom systematiska empiriske studier saknas. Forskningsfrågorna belyses med hjälp av flera olika datamaterial och metoder för att öka validiteten.
Mera information:
https://orcid.org/0000-0003-2916-0561

Involvera medborgarna genom deliberativa processer? – Experimentella bevis på deliberativa mini-publics centrala kausala mekansimer, samt deras applicerbarhet på verkligt beslutfattande (2016–2021), Akademiforskare Kim Strandberg

Projektet studerar centrala kausala mekanismer gällande diskursiv kvalitet samt demokratiska effekter av deliberativa mini-publics. Därtill prövar projektet hur dessa fungerar i verkligt samhälleligt beslutsfattande. Projektet har två centrala delar. I del A studeras kausala mekanismer i mini-publics. Tre grupper av oberoende variabler— rekryteringsvarianter, gruppkomposition och diskussionsformer— prövas mot diskursiv kvalitet samt demokratiska effekter. Del B av projektet fokuserar på vilka effekterna blir av att föra ut deliberativa mini-publics i samhället och knyta dessa till verkligt politisk beslutsfattande.

Coordinating Machine Politics and Clientelism: Variation in Non-Programmatic Electoral Strategies” (2018-2023), Akademiforskare Inga Saikkonen

Val i auktoritära regimer och nya demokratier manipuleras ofta med hjälp av klientelism och andra olagliga strategier, som kan ha en stor inverkan på demokratiseringen. Detta projekt undersöker variationer i dessa strategier och deras samordningsmekanismer. Dessa substantivt och normativt viktiga frågor belyses med hjälp av originaldata från nya demokratier och auktoritära regimer. I forskningen utnyttjas såväl kvalitativa och statistiska, som experimentella metoder.

OstroInvolve 2.0 (2016–2019), projektledare Kim Strandberg

OstroInvolve 2.0 är ett 4-årigt projekt finansierat av Högskolestiftelsen i Österbotten var syfte är att stärka den lokala demokratin genom att utföra deliberativa medborgarsamtal som experiment-på-fältet. Projektet samarbetar med en kommunal samarbetspartner och har totalt arrangerat nio medborgardiskussioner om politiska frågor av olika magnitud på lokal nivå. Projektets vetenskapliga fokus är främst på hur dessa diskussioner fungerar som komplement till den representativa demokratin på lokal nivå samt på hur människor som deltar i dylika diskussioner upplever processen och påverkas av den.

Uppdaterad 30.10.2018