15.3.2024
Utmaningarna och behoven av kontinuerligt lärande varierar branscher emellan. Åbo Akademi ska orientera sig i hård konkurrens med minskande studerandeunderlag.
Vad vill omvärlden ha av CLL? Vad kan Åbo Akademi erbjuda i form av kontinuerligt lärande? De här frågorna stod i fokus när Rådet för livslångt lärande, det vill säga CLL:s ledningsorgan, träffades i början av mars i Åbo.
Avstamp i diskussionen tog man från två intressanta inlägg av rådets externa medlemmar, bildningsdirektören i Korsholm, Denice Vesterback och Samuli Bergman, Senior Product Manager vid Neste.
Frågan är komplex, att både det kontinuerliga lärandet och utbildning överlag står inför förändringar blev tydligt. Likaså att olika branscher har sina egna utmaningar och behov och således olika förväntningar på kontinuerligt lärande.
Vesterback representerar kommunsektorn. Inför sin presentation hade hon frågat efter åsikter av kolleger runt om i Svenskfinland och de flesta står inför samma utmaningar – människor utbildar sig inte längre för att jobba med en sak eller inom en bransch genom hela arbetslivet.
Den kommunala sektorn lockar inte. Hur får vi folk att söka sig till de jobb vi har att erbjuda och stanna där?
– Den kommunala sektorn lockar inte. Hur får vi folk att söka sig till de jobb vi har att erbjuda och stanna där? Vi har till exempel inte sökande till rektorstjänster. Jag vill se forskning på varför ingen vill bli rektor. Vi har en stark bildningskultur i Finland, jag vill att den ska vara kvar, men hur?
Vesterback efterlyser, med exempel från Sverige, mer samarbete mellan kommuner, universitet och fältet. På det sätter kunde man få in fler som forskar på området och få ut forskning som är relevant för att utveckla kommun och skola.
– Om vi inte har en kvalitativ skola så påverkar det också universiteten via kunskapsnivån hos dem som söker in, och som sedan ska vidare ut i arbetslivet. Hur gör vi för att hålla den goda nivå vi är på nu? Vi har Pisa-resultaten, men mäter de rätt saker eller borde man också där tänka om?
Allt färre barn föds i Finland, vilket innebär att rekryteringsutmaningarna är växande.
– Redan nu har vi problem med att få tillräcklig arbetskraft men varifrån kommer arbetskraften i framtiden? Jag kan inte rekrytera från utlandet, i lagen finns språkkrav för lärare och småbarnspedagoger. Vilka alternativ finns, frågar sig Vesterback.
Färre barn påverkar hela samhället, inte minst utbildningssektorn, allt från småbarnspedagogik till universitet, då elev- och studerandeunderlaget minskar drastiskt.
Vesterback säger att hon inte har svaren eller lösningarna men en fråga som ständigt är aktuell och behöver lyftas är välmående. Och kanske det här finns öppningar för livslångt och kontinuerligt lärande?
– Vi gör ingenting utan välmående människor, samhället kan inte fungera utan välmående, och det ska sägas att det är svajigt just nu, bland människor överlag med kanske särskilt unga. Är det coachingen som är lösningen här, både i studier, jobb och privatliv? Och var får man den i så fall?
Samuli Bergmans utsiktspost är en annan. Han jobbar vid Neste, ett bolag inom industrin som har 2 000 av sina 6 000 anställda utomlands. Ett internationellt bolag med så gott som hela världen som marknad. Bergman påpekar att de teman han tar upp är aktuella för hela affärslivet, inte endast Neste.
Också Bergman talar om en förändrad arbetsmarknad där folk byter jobb oftare.
– Tidigare jobbade man länge på samma ställe, byggde på sitt kunnande för att till slut vara expert. Den modellen fungerar inte längre och företagen vet inte riktigt hur de ska hantera det här. Lönar det sig att betala för en fortbildning eller utbildning som ökar individens kunnande, då individen kanske byter jobb snart igen? Eller är det individens ansvar att se till att ha de färdigheter som behövs?
Här ser man ett behov av coaching och ledarskapsutbildning, som enligt Bergman kunde erbjudas som kontinuerligt lärande av till exempel Åbo Akademi.
– Våra arbetsplatser har blivit allt mer internationella, där den internationella personalen antingen fått sin universitetsutbildning i Finland, eller också har man rekryterat dem från utlandet. Det här skapar behov av två slags utbildningar: Vi finländare behöver förstå hur det är att arbeta på en mångkulturell arbetsplats, och de som flyttar hit behöver få veta hur man jobbar i Finland.
Konkurrensen är hård. När företag med verksamhet i olika länder köper in personalutbildningar, är det inte endast finländska universitet man tittar på.
Bergman talar också om den gröna omställningen och digitalisering.
– Det är inte enbart frågan om teknologi. Självklart behöver vi öka vårt kunnande vad gäller de tekniska förändringar som kommer med dessa megatrender, men framför allt behöver vi förstå hurudana regelverk vi ska följa i olika länder och hur vi kan göra business på dessa förändringar. Inom det här behöver vi utbilda oss och vår personal.
Konkurrensen är hård. När företag med verksamhet i olika länder köper in personalutbildningar, är det inte endast finländska universitet man tittar på, utan universitet i England och USA som har ett bra utbud på engelska.
– Dessutom finns det en rad företag som är specialiserade på att sälja olika slags fortbildningar och utbildningar för personalens kompetenshöjning inom olika branscher, säger Bergman.
Rådet diskuterade Åbo Akademis roll i det kontinuerliga lärandet för att bidra till Åbo Akademis strategigranskningsprocess. Rådets slutsatser, tillsammans med CLL-personalens motsvarande diskussion, ska formuleras till ett förslag till en strategisk målbild gällande kontinuerligt och livslångt lärande.
I Rådets slutsatser fanns en rad styrkor och möjligheter att ta fasta på med sikte på 2030. Åbo Akademi besitter ett forskningsbaserat kunnande och vill genom smidiga processer erbjuda kontinuerligt och livslångt lärande, såväl fullständiga lärandestigar, som kortare utbildningar för individer, organisationer och samhället. I strategin önskar man också se att Åbo Akademi skapar aktiva partnerskap för kompetensutveckling med några organisationer och samarbetar både nationellt och internationellt med andra aktörer inom livslångt lärande.
I omvärldsanalysen som gjorts inför uppdaterandet av Åbo Akademis strategi slår man fast att efterfrågan på kontinuerligt och livslångt lärande sannolikt kommer öka och man behöver anpassa kurser och utbud till detta. Frågan är hur universiteten kan möta behovet och vilken kapacitet man har att anpassa sig? En avgörande fråga i allt detta är också hur finansieringen ser ut i framtiden.
Åbo Akademi har som mål att strategin är uppdaterad i juni 2024. Strategigranskningen fungerar också som förberedelse för förhandlingarna med Undervisnings- och kulturministeriet som inleds under våren 2024, för avtalsperioden 2025–2028.
Mer läsning
Höjda avgifter för kontinuerligt lärande att vänta.
Skulle lärande smaka bättre i mindre bitar?