29.2.2024
Höjda avgifter för kontinuerligt lärande att vänta
Regeringens åtgärder eftersträvar högre utbildningsnivå och bättre sysselsättning – med mindre statlig finansiering.
Det pågår mycket aktivitet kring det kontinuerliga och livslånga lärandet just nu – inte endast vid Centret för livslångt lärande (CLL) och Åbo Akademi, utan vid alla universitet och högskolor i landet.
Nationellt har man satt upp ambitiösa mål för en höjd kompetensnivå och allas rätt till kontinuerligt lärande – samtidigt som universiteten ska få en mindre andel finansiering för kontinuerligt lärande via Undervisnings- och kulturministeriets (UKM) finansieringsmodell. En svår nöt att knäcka.
Höjt pristak för öppen universitetsutbildning
Remissrundan för UKM:s förslag om ny prissättning av öppna universitetskurser har precis avslutats. Det nya förslaget innebär en höjning av takpriset till 45 euro/studiepoäng. I dagens läge har kostnaden för studier vid öppna universitet begränsats till maximalt 15 euro per studiepoäng. Universiteten kan alltså själva slå fast priset för en studiepoäng men maxpriset slås fast nationellt.
Med andra ord vill man från statligt håll se att deltagaren eller dess arbetsgivare själv betalar mera för sin kompetenshöjning. Det är en statlig sparåtgärd men man menar också att kostnadshöjningen ska stärka de öppna universitetens roll inom fortbildning.
CLL:s ledningsorgan Rådet för livslångt lärande diskuterade prissättningen på sitt möte i januari och på basis av det har CLL:s och Åbo Akademis remissvar formulerats. CLL-direktören Janne Roslöf konstaterar att det är viktigt att se över och utveckla hela helheten av kontinuerligt lärande där öppen högskoleutbildning är en betydande del.
– Vi ska minnas att öppen högskoleutbildning även har ett viktigt bildningsuppdrag. Åbo Akademis målsättning är att ha ett brett utbud även i framtiden, men ekonomin måste förstås vara hållbar. Då kursavgifterna generellt sett måste höjas, finns det en risk att öppna universiteten går miste om motiverade deltagare som inte längre har råd att ta kurserna.
Remissvaren har lämnats in den första mars och ett beslut i frågan väntas ännu under våren.
– Sannolikt tar vi i bruk högre avgifter för öppna universitetskurser redan från hösten 2024, säger Roslöf och påpekar att Åbo Akademis öppna universitet länge varit förmånligare än de flesta andra universitet.
Digivision 2030 samlar kursutbudet på en bricka
Om allt går som planerat kommer också den nationella kursplattformen Opin.fi att lanseras i en betaversion hösten 2024. Plattformen beskrivs som en bricka, där den som vill studera utanför examensstudier kan välja och vraka i ett kursutbud som erbjuds av 37 högskolor och universitet. Opin.fi tas fram inom ramen för projektet Digivision 2030.
– Det här är en fin satsning som ger nya möjligheter. Det blir lättare för den som vill avlägga kurser att hitta just det innehåll man behöver. Inom samma projekt satsar man också på att utveckla digipedagogiken, vilket i förlängningen leder till en kvalitetshöjning.
Mikromeriter ska öka möjligheterna för kompetenshöjning
I rådande Orpos regeringsprogram vill man rikta examen för vuxna så att den höjer utbildningsnivån eller förbättrar individens ställning på arbetsmarknaden. Mest vill man ändå sporra till att erbjuda och avlägga studiehelheter som är mindre än hela examina.
Mikromeriter förs fram som ett viktigt verktyg när utbudet inom det kontinuerliga lärandet förnyas. Med mikromeriter syftar man ofta på mindre helheter av studieprestationer, allt mellan 1 och 59 studiepoäng, inte hela examina. De ska vara smidiga och lättillgängliga och innehållsmässigt svara specifikt på individens eller olika branschers behov av kompetenshöjning. Också mikromeriterna ska kosta för dem som avlägger dem, högst sannolikt mer än kurser vid de öppna universiteten.
Med regeringsprogrammets åtgärder eftersträvar man att svara på bristen på kompetent arbetskraft och att effektivare utnyttja den kompetens som redan finns. Man vill öka möjligheterna till kontinuerligt lärande särskilt inom social- och hälsovården och inom de pedagogiska områdena.
Vuxenutbildningsstödet föreslås slopas
Kortvariga studier i små eller mindre bitar är motiverade också när regeringens förslag om att slopa vuxenutbildningsstödet sannolikt godkänns och träder i kraft från och med hösten 2024. Årligen har man med vuxenutbildningsstödet kompenserat inkomstbortfall för cirka 30 000 vuxenstuderande, som studerat endera på heltid eller deltid.
Den kanske viktigaste motiveringen till att slopa stödet är att det inte i tillräckligt hög grad höjer utbildningsnivån eller sysselsättningen. Man anser att det hamnar fel då redan välbetalda och välutbildade individer får ekonomiskt stöd för att pröva på något nytt och avlägger en examen som inte nödvändigtvis är ett steg framåt i karriären. Regeringsprogrammets andemening är att man inte ska så att säga studera ”i onödan”.
Vuxna kommer fortfarande ha behov av att utveckla kompetenser men målet är att de framöver allt mer förverkligar detta genom att studera vid sidan av arbetet, istället för att hålla en längre studieledighet.
Strategiarbete pågår på flera håll
Vid Åbo Akademi pågår just nu en uppdatering av universitetets strategi. I omvärldsanalysen som tagits fram i samband med strategiarbetet, konstaterar man att efterfrågan på livslångt lärande och kompetensförnyelse kan väntas öka. Också regionalt pågår en strategiprocess då en samarbetsgrupp på 25 organisationer – nyckelaktörer inom kontinuerligt lärande – jobbar på att skapa en strategi för det kontinuerliga lärandet i Egentliga Finland. CLL deltar aktivt i båda processerna.
– Vi jobbar hela tiden på att anpassa oss för att kunna tillmötesgå kraven från en arbetsmarknad i snabb utveckling och med förändrade behov av arbetskraft. Det är också viktigt att vi utvecklar samarbetet mellan de olika utbildningsarrangörerna i Svenskfinland så att vi tillsammans kan stöda våra målgruppers kompetensutveckling på bästa möjliga sätt, säger Roslöf.
När Rådet för livslångt lärande igen möts i början av mars ligger fokus på strategiarbete – då diskuteras det kontinuerliga lärandets roll inom Åbo Akademi, men också Åbo Akademis målbild vad gäller kontinuerligt lärande.
Mera information:
Den nationella strategin för kontinuerligt lärande från 2022.
UKM:s beskrivning av kontinuerligt lärande.
Texten ingår i nyhetsbrevet CLLsius 1/2024.