Åbo Akademis vetenskapspodd Forskaren erbjuder fördjupande och bildande samtal med vetenskapare inom olika områden. Under den andra säsongen träffar vi experter som i sju avsnitt diskuterar mycket olika frågor, från djurens rätt, Rysslands anfallskrig i Ukraina, transport och energi, ubåtar, och andra ämnen.
Forskaren publiceras via Anchor.fm och hittas på alla de vanligaste poddplattformarna. Värdar för Forskaren är Pamela Friström och Marcus Prest.
Säsong 3
Avsnitt 15: ”Journalister kommer alltid att behövas”
Antti Kuronen rapporterar i sitt yrke från konflikthärdar och krig. Känd för den finländska TV-tittande befolkningen blev han senast i och med Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Kuronen berättar om sina erfarenheter i yrket och om nyttan av sina studier vid Åbo Akademi.
Läs: ”Journalister kommer alltid att behövas”
Säsong 2
Avsnitt 14: Det finländska ubåtsprogrammet
Direkt efter självständighetsförklaringen lanserade Finland ett ambitiöst örlogsprogram som bland annat innehöll ubåtar, som man hade för avsikt att tillverka själv – vilket man också gjorde. Kunskapen och den tekniska förmågan fanns bland annat i Åbo där en stark varvsindustri verkade vi Aura å:s mynning. I början av 1930-talet sjösatte Finland en handfull ubåtar som hörde till de mest avancerade i världen. I det här numret av forskaren intervjuas Mikko Meronen som är forskare vid Forum Marinum i Åbo och specialiserad på finländsk marinhistoria och finländska marinfartyg.
Läs: Det hemliga finsk-tyska ubåtssamarbetet
Avsnitt 13: Edvard Westermarks arkiv söker status som internationellt världsminne
Värdet av att fysiskt bevara brev, fotografier och dagböcker är inte nödvändigtvis uppenbart för den som är van att umgås med text och bild digitalt. Men när man ser mängden fysiska artefakter som finns i Edvard Westermarcks arkiv får man en känsla för värdet i det som kallas ”materialiteten”. I det här avsnittet av forskaren intervjuas Eva Costiander-Huldén, servicechef och ledande informationsspecialist vid Åbo Akademis bibliotek.
Läs: Edvard Westermarcks-arkiv söker status som internationellt världsminne
Avsnitt 12: Förbränningens tid är snart över
När industrin bestämt sig för att en ny teknologi är lönsam introduceras den på bred front och förändringarna i samhället blir påtagliga. Just nu befinner vi oss i en transitionsfas vad gäller övergången från förbränningen av fossila bränslen till en blandad palett av grön el, kärnkraft och eventuellt biodiesel. Om och när vätgasens ska bli en del av paletten är fortfarande en öppen fråga.
I det här avsnittet intervjuas Magnus Gustafsson, docent i industriell ekonomi vid Åbo Akademi.
Läs: Förbränningens tid är snart över
Avsnitt 11: Bildning är inte socialisering
Begreppet bildning reduceras lätt till att betyda utbildning inom ett specifikt skrå, eller till en uppsättning värderingar som den bildade bör omfatta. Ett annat sätt att förstå begreppet är att se bildning som en förmåga till självreflektion och vilja att försöka förstå uppfattningar som man själv kanske inte alls håller med om.
Jonas Ahlskog, forskare i filosofi och historia vid Åbo Akademi och samtidigt också sakkunnig vid Svenska folkskolans vänner där han leder ett projekt som heter Bildningskraft, diskuterar i det här avsnittet av Forskaren begreppet ”bildning”.
Läs: Bildning är inte socialisering
Avsnitt 10: Kärleken, det största och finaste i livet. Eller?
Å ena sidan ser vi på kärleken som det största och finaste i livet. Å andra sidan leder våra kärleksideal till oerhörda besvikelser och krossade hjärtan. Vilken plats har kärleken egentligen i samhället – som idé och som levd erfarenhet?
Pamela Friström diskuterar kärlek och relationer med Lena Marander-Eklund, professor i nordisk folkloristik och Lina Metsämäki, doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi.
Läs: Kärlekens förändrade betydelse
Avsnitt 9: Vilka rättigheter ska ett djur ha?
I finsk lagstiftning är djur i dag mer jämställda med föremål än levande, kännande varelser. Birgitta Wahlberg, forskare och universitetslärare i offentlig rätt vid Åbo Akademi hör till den växande skara rättsvetare som efterlyser en förnyelse av lagstiftningen på det här området – från dagens människocentrerade perspektiv, till ett perspektiv där djur har ett egenvärde oberoende av mänskliga intressen.
I det här avsnittet samtalar Pamela Friström med Birgitta Wahlberg om djurrätt och djurs rättigheter.
Läs: Djurrätten är det följande stora steget inom juridiken
Avsnitt 8: Väst borde förhålla sig till Ryssland på samma sätt som Finland alltid gjort
Det enda sättet för det ryska samhället att ändras i grunden är om ekonomin moderniseras, säger säkerhetsforskaren Tomas Ries vid Försvarshögskolan i Stockholm. Ur en moderniserad ekonomi kan en medelklass växa fram och medelklassens instinkt brukar vanligtvis ligga åt att liberalisera samhället. Men att hoppas på att så ska ske är att hoppas på ett mycket optimistiskt scenario. Intervjun är gjord i maj 2022, redaktör är Marcus Prest.
Läs: Väst borde förhålla sig till Ryssland på samma sätt som Finland alltid gjort
Säsong 1
Avsnitt 7: Fusionsenergi
Fusionsenergi har varit framtidens energiform sedan 1970-talet men tidpunkten för när fusionen ska bli industriellt tillgänglig har konstant hållits 50 år i framtiden. En av de centrala svårigheterna med fusionsenergin är att beräkna plasmaflödet i fusionsreaktorns torus för att kunna åstadkomma en situation där reaktorn avger mera energi än den ofantliga energimängd man pumpar in.
I det här avsnittet intervjuas Jan Westerholm, professor i datateknik vid Åbo Akademi, om fusionsenergi och superdatorer. Westerholm arbetar med det gigantiska fusionsreaktorprojektet ITER genom finländska FinnFusion. Redaktör är Marcus Prest.
Läs: 150 miljoner grader
Avsnitt 6: Vad är IQ? (Del 2 av 2)
Det finns olika åsikter om vad IQ-test mäter och vad de inte mäter. Dock verkar man vara överens om att ett högt IQ knappast är till nackdel i livet, samtidigt som värdet också ger en social status.
I del 2 av detta tvådelade avsnitt diskuterar Joel Backström, doktor i filosofi vid Åbo Akademi, olika föreställningar kring IQ och varför det är en filosofisk fråga att fastställa vad vi menar med intelligens. Se också avsnitt 5. Redaktör är Marcus Prest.
Läs: Ett bländande värde
Avsnitt 5: Vad är IQ? (Del 1 av 2)
IQ-värdet är ett kontroversiellt begrepp med mångtydigt status. Vi blir lätt bländade av att få en mycket mångtydig egenskap som intelligens reducerad till en siffra.
I del 1 av detta tvådelade avsnitt svarar Mira Karrasch i egenskap av klinisk psykolog och neuropsykolog vid Åbo Akademi på frågor om arv och miljö vad gäller intelligenskvot. Även frågor om begränsningar i IQ-testen diskuteras. Se också avsnitt 6. Redaktör är Marcus Prest.
Läs: Ett bländande värde
Avsnitt 4: Framtidens städer
Urbanisering är en av det här århundradets stora, globala megatrender. I dag bor mer än hälften av världens befolkning i stadsområden. År 2050 förväntas mer än två tredjedelar av världens befolkning bo i städer. I en allt mer urbaniserad värld är städernas framtid avgörande för samhällsutveckling och kommande generationers välbefinnande. Hur ser framtidens städer ut?
Pamela Friström diskuterar städer och stadsutveckling med Peter Ehrström, forskningschef i regionalvetenskap vid Åbo Akademi.
Avsnitt 3: Cellernas kommunikation
Vad betyder det att cellerna kommunicerar med varandra? Notch är en så kallad signalräcka – ett av de sätt kroppens celler förmedlar kemiska kommandon till varandra. Denna kommunikation mellan cellerna gör att gener aktiveras och sätter igång med att till exempel bygga en viss typ av vävnad. Professor Cecilia Sahlgren vill förstå på vilket sätt signalräckan Notch kommunicerar i frågor som gäller hjärt- och blodkärlssjukdomar: Hur får man vävnaderna att acceptera implantat utan att stöta ifrån sig dem? Exakt vilka signaler gör att kärlvävnader byggs ut? Och kan man hitta sätt att styra dessa som en del av vården av patienter med hjärt- och blodkärlssjukdomar?
Marcus Prest är redaktör för det här avsnittet av Forskaren.
Avsnitt 2: Hur ska vi förstå näthatet?
Hat, förolämpningar, mobbing och trakasserier är idag en del av nätvardagen. Elaka kommentarer ger mer uppmärksamhet än trevliga kommentarer, det är lätt att vara anonym och det är tillfredsställande att mötas i en gemenskap som hatar rätt saker. Hur ska vi förstå näthatet? Hur görs det? Hur når vi igenom varandras filterbubblor? Finns det goda samtalet längre?
Pamela Friström samtalar med folkloristen Karin Sandell som forskar i näthat och Camilla Kronqvist, universitetslärare i filosofi vid Åbo Akademi.
Läs: ”Det stannar ju inte på nätet”
Läs: ”Både hat och kärlek riktar sig på person”
Avsnitt 1: Franska revolutionen och yttrandefriheten
Den franska revolutionen satte igång ett händelseförlopp som går att beskriva som kampen mellan sekulärt och religiöst som sedan förvandlas till kampen mellan den politiska vänstern och högern. I det franska sammanhanget fick tryckfriheten och yttrandefriheten en grundmurad ställning som har hållit till våra dagar – något som bland annat syns i unikt franska publikationer som Charlie Hebdo.
Marcus Prest intervjuar Fred Andersson, docent i konstvetenskap och lärare i visuella studier vid Åbo Akademi.
Läs: Känslighet går inte före frihet