Publikationer inom språkbad

Berglund, R. (1997). Att vara liten och tvåspråkig. En fallstudie. I K. Herberts, C. Laurén, U. Laurén & S. Strömman (Red.), Flerspråkighetens dimensioner – Individ, familj och samhälle (s. 135–159). Vasa universitet.

Berglund, R., Bergström, M, Buss, M., Ladvelin, M., Mård, K., & Sirén, T. (1998). Flerspråkighetsforskning vid Vasa universitet. I K. Heinänen & M. Lehtihalmes (Red.), Proceedings of the Seventh Nordic Child Language Symposium (s. 260–264). Uleåborgs universitet.

Bergroth, M. (2004a). Blivande fackspecialister på sitt andraspråk. Språkbadsmetod i ämnesundervisning vid en tvåspråkig yrkeshögskola. I M. Koskela & N. Pilke (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XXIV. Vaasa 7.–8.2.2004: Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXIV. Vasa 7–8.2.2004: Fachsprachen und Übersetzungstheorie. VAKKI-Symposium XXIV. Vaasa 7.–8.2.2004 (s. 73–83). Vasa universitet.

Bergroth, M. (2004b). ”Och den ljusnande framtid är vår”. I S. Björklund & M. Buss (Red.), Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka (s. 144–151). Vasa universitet.

Bergroth, M. (2006). Immersion Students in The Matriculation Examination Three Years After Immersion. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen, M. Bergström & M. Södergård (Red.), Exploring Dual-Focussed Education: Integrating language and content for individual and societal needs (s. 123–134). Vasa universitet.

Bergroth, M. (2007a). Kielikylpyoppilaiden menestyminen ylioppilaskirjoituksissa. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 126–134). Vasa universitet.

Bergroth, M. (2007b). Kielikylpyperheet valokeilassa. Taustat ja odotukset. Vasa universitet. 

Bergroth, M. (2007c). Språkplanering vid en tvåspråkig yrkeshögskola. Exemplet fackspråkligt språkbad [Language Planning at a Bilingual Polytechnic. LSP Immersion as an Example]. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Bergroth, M. (2009). Språklig medvetenhet i språkbadsundervisning ─ en pilotstudie. I M. Enell-Nilsson & N. Nissilä (Red.), Kieli ja valta: Språk och makt: Sprache und Macht = Language and power. Vakki symposium XXIX (s. 62–73). Vasa universitet.

Bergroth, M. (2015). Kotimaisten kielten kielikylpy. Vasa universitet.

Bergroth, M. (2016). Reforming the national core curriculum for bilingual education in Finland. Journal of Immersion and Content-Based Language Education, 4(1), 86–107. https://doi.org/10.1075/jicb.4.1.04ber

Bergroth, M. (2021). Coordinating, communicating, and combining languages in local immersion education policy reform in Finland. Journal of Immersion and Content-Based Language Education, 10(1), 113–138.https://doi.org/10.1075/jicb.19027.ber

Bergroth, M., & Björklund, S. (2013). Kielikylpyopetuksen tutkimustuloksia Suomessa. I L. Tainio & H. Harju-Luukkainen (Red.), Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi / Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden (s. 91–114). Suomen kasvatustieteellinen seura.

Bergroth, M., Dražnik, T., Llompart Espert, J., Pepiot, N., van der Worp, K., Sierens, S., & Björklund, S. (2022). Linguistically sensitive teacher education. Toolkit for reflection tasks and action research. Åbo Akademi.

Bergroth, M., & Hirvonen, P. (2013). Elevens kunskapsstrukturer – forskarens tolkningsmöjligheter som utmaning. I M. Eronen & M. Rodi-Risberg (Red.), Point of view as challenge. VAKKI symposium XXXIII. Vaasa 7.–8.2.2013 (s. 36–47). Vasa universitet. https://doi.org/10.70484/vakki.149109

Bergström, M. (1996). Yksilöllisten tarpeiden huomioiminen kielikylvyssä. I Yhteistyön yliopisto, 12–14. Vasa universitet.

Bergström, M. (1997a). Kielikylpyopetus soveltuu myös erityistä tukea tarvitseville lapsille. Vaasan yliopistolehti, 4(1997), 12–13. Vasa universitet.

Bergström, M. (1997b). Språkbad – ett program för alla barn? Attityder till och sätt att bemöta språkbadselever med speciella behov. [Licentitatavhandling, Vasa universitet].

Bergström, M. (2000a). Kielikylpy heikon oppilaan näkökulmasta. I P. Kalaja & L. Nieminen (Red.), Kielikoulussa – kielikoulussa. AFinLan vuosikirja 2000 (s. 27–44).Suomen soveltavan kielitieteen yhdistys.

Bergström, M. (2000b). Konnektorer i språkbadselevers skriftliga berättelser. I O. Järvi & P. Jauhola (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XX. Vaasa 11.–13.2.2000: Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XX. Vasa 11–13.2.2000: LSP and Theory of Translation. 20^th VAKKI Symposium. Vaasa 11.–13.2.2000 (s. 62–75). Vasa universitet.

Bergström, M. (2001). Children with special needs as second language learners. Case studies of their orthographical development. I S. Björklund (Red.), Language as a tool. Immersion research and practices (s. 127–139). Vasa universitet.

Bergström, M. (2002a). Bilingualism and writing difficulties. On the second-language development of immersion pupils with writing difficulties. Working papers 50(2002), 85–95. Lund universitet.

Bergström, M. (2002b). Individuell andraspråksinlärning hos språkbadselever med skrivsvårigheter. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Bergström, M. (2002c). Referensbindningar – vad berättar de om inlärarspråket? I M. Sundman & A-M. Londen (Red.), Svenskans beskrivning 25. Förhandlingar vid Tjugofemte sammankomsten för svenskans beskrivning. Åbo den 11 och 12 maj 2001 (s. 47–59). Åbo universitet.

Bergström, M. (2004a). Elevers tankar och strategianvändning vid skrivning på ett andraspråk. I M. Koskela & N. Pilke (Red.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXIV. Vasa 7–8.2.2004 (s. 84–93). Vasa universitet.

Bergström, M. (2004b). Några skrivsvaga elevers tankar om språkbad och tankeprocesser vid skrivning på andraspråket. I S. Björklund & M. Buss (Red.), Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka (s. 88–102). Vasa universitet.

Bergström, M. (2005a). Hur klarar sjundeklassister av att skriva argumenterande text på sitt andraspråk – analys och läraråsikter. I K. Nikula, H. Lönnroth, K. Alanen & C-E. Johansson (Red.), Svenskan i Finland 8 (s. 49–68). Tammerfors universitet.

Bergström, M. (2005b). Kielikylpy Sipoossa. Sipoon kielikylpytoiminnan arviointiraportti. Vasa universitet.

Bergström, M. (2005c). Kognitiva processer hos elever som löser skriftliga matematikuppgifter på sitt andraspråk. I K. Mård-Miettinen & N. Niemelä (Red.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXV. Vörå 12–13.2.2005 (s. 83–94). Vasa universitet.

Bergström, M. (2006). Writing in a second language – case studies dealing with the challenges faced and the strategies used by immersion students at secondary school. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen, M. Bergström & M. Södergård (Red.), Exploring Dual-Focussed Education. Integrating Language and Content for Individual and Societal Needs (s. 7–21). Vasa universitet.

Bergström, M. (2007). Kan alla bli tvåspråkiga i språkbad? Fallstudier i skrivsvaga elevers möte med ett andraspråk. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 135–143). Vasa universitet.

Bergström, M. (2010). Kaksikielisen lapsen luki-vaikeudet. I S. Stolt, M. Lehtihalmes, S. Tarvainen & K. Launonen (Red.), Suomalainen monikielisyys ja sen haasteet (s. 81–94). Puheen ja kielen tutkimuksen yhdistys.

Bergström, M. (2011). Snö är liksom vit massa och du kan göra vad du vill av det. Elevers sätt att förklara begrepp i ämnesspecifika uppsatser. I A-C. Edlund & I. Mellenius (Red.), Svenskans beskrivning 31. Förhandlingar vid Trettioförsta sammankomsten för svenskans beskrivning. Umeå den 20–21 maj 2010 (s. 62–71). Umeå universitet.

Bergström, M. & Nordgren, B. (1999). Mitmekeelsuse kasvatus Soomes. I Vare, S. (Red.), Keelekümblus kui integratsiooni voti. Haridusministerium.

Björklund, M. (2003). Bad, dusch eller bara bokstäver – några språkbadstermer och vanliga förkortningar. Hett stoff, 3(2003), 7–8.

Björklund, S. (1994a). Integrating Context and Language in Immersion Teaching – Some Observations of the Linguistic Outcome. I C. Laurén (Red.), Evaluating European Immersion Programs. From Catalonia to Finland (s. 175–183). Vasa universitet.

Björklund, S. (1994b). Neljäsluokkalaisten kielikylpyoppilaiden sanavarastosta. I C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kahden kielen kautta monikielisyyteen (s. 87–100). Vasa universitet.

Björklund, S. (1995). Views on the Pilot Immersion Classes in Vaasa – Lexical Development through Context. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Language Immersion: Teaching and Second Language Acquisition. From Canada to Europe (s. 152–167). Vasa universitet.

Björklund, S. (1996a). Holophrasen in der frühen Produktion der Zweitsprache von Schülern im Sprachbad. I A. Kubanek (Red.), Immersion – Fremdsprachenlernen – Primarbereich (s. 105–115). Goethe-Institut.

Björklund, S. (1996b). Kielikylpyoppilaiden leksikaalinen luovuus. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 89–99). Vasa universitet.

Björklund, S. (1996c). Lexikala drag och kontextualisering i språkbadselevers andraspråk. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Björklund, S. (1996d). Vocabolario in seconda lingua e lavoro dell’insegnante. I J. M. Artigal & C. Laurén (Red.), Immersione linguistica per una futura Europa. I modelli catalano e finlandese (s. 133–145). Alphabeta.

Björklund, S. (1997a). Immersion in Finland in the 1990s: a state of development and expansion. I R. K. Johnson & M. Swain (Red.), Immersion Education: International Perspectives (s. 85–101). Cambridge University.

Björklund, S. (1997b). Kielen oppiminen vaatii aikaa kielikylvyssäkin: Muotoseikatkin on muistettava, ettei toisesta kielestä tule vain välikieli. I P. Lehesvuo (Red.), Kielikylvyllä suu puhtaaksi (s. 36–43). Vasa universitet.

Björklund, S. (1997c). Svenskan i skrift hos äldre språkbadselever. En preliminär analys av verbutvecklingen. I K. Herberts, C. Laurén, U. Laurén & S. Strömman (Red.), Flerspråkighetens dimensioner – Individ, familj och samhälle (s. 223–241). Vasa universitet.

Björklund, S. (1998a). Development of the second language lexicon and teacher work in immersion. I J. Arnau & J.M. Artigal (Red.), Immersion Programmes: a European Perspective (s. 115–126). Universitat de Barcelona.

Björklund, S. (1998b). Målet för språkbad är ett mångsidigt och användbart språk. I S. Björklund, M. Buss, C. Laurén & K. Mård (Red.), Språkbad i ett nötskal(s. 34–41). Vasa universitet.

Björklund, S. (Red.). (2001). Language as a Tool. Immersion Research and Practices. Vasa universitet.

Björklund, S. (2002a). A trilingual school in Vaasa, Finland. I D. Beetsma (Red.), Trilingual Primary Education in Europe. Inventory of the provisions for trilingual primary education in minority language communities of the European Union (s. 18–39). Fryske Akademy.

Björklund, S. (2002b). Att uttrycka kunskapsinnehåll med hjälp av ett första- eller andraspråk. I S. Björklund, M. Koskela & M. Nordman (Red.), Språk som formar vär(l)den – Festskrift till Christer Laurén på 60-årsdagen (s. 30–44). Vasa universitet.

Björklund, S. (2002c). El aprendizaje de lenguas a través de los programas de inmersión en Finlandia. Infancia y Aprendizaje 2002, 25(4), 469–483.

Björklund, S. (2004). Ordet att hos skribenter som har svenska som sitt första- eller sitt andraspråk. I S. Björklund & M. Buss (Red.), Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka (s. 103–118). Vasa universitet.

Björklund, S. (2005). Toward trilingual Education in Vaasa/Vasa, Finland. International Journal of the Sociology of Language, 2005(171), 23–40. https://doi.org/10.1515/ijsl.2005.2005.171.23

Björklund, S. (2006a). Content and language integrated approaches: What lies ahead? I S. Björklund, K. Mård-Miettinen, M. Bergström & M. Södergård (Red.), Exploring Dual-Focussed Education. Integrating Language and Content for Individual and Societal Needs (s. 189–199). Vasa universitet.

Björklund, S. (2006b). The role of a second language as medium of expression in content-specific contexts. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen, M. Bergström & M. Södergård (Red.), Exploring Dual-Focussed Education. Integrating Language and Content for Individual and Societal Needs (s. 135–146). Vasa universitet.

Björklund, S. (2007). Samspelet mellan lexikon och kontext i språkbadsklasser. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 77–85). Vasa universitet.

Björklund, S. (2011). Swedish immersion as a way to promote early multilingualism in FInland. I I. Bangma, C. van der Meer & A. Riemersma (Red.), Trilingual Primary Education in Europe. Some developments with regard to the provisions of trilingual primary education in minority language communities of the European Union (s. 13–31). Mercator European Research Centre on Multilingualism and Language Learning.

Björklund, S. (2012). Immersion programs.I C. A. Chapelle (Red.), The Encyclopedia of Applied Linguistics 2012 (s. 151–156). Blackwell Publishing Ltd. https://doi.org/10.1002/9781405198431.wbeal0526

Björklund, S. (2015). Språkbad i finländska tidningstexter. Analys av uppfattningen om språkbad under tre decennier. I C. Sandström, I. Cantell, E-R. Grönros, P. Nuolijärvi, & E. Sommardahl (Red.), Perspektiv på lexikografi, grammatik och språkpolitik i Norden (s. 359–372). Helsingfors universitet.

Björklund, S. (2019). Research trends and future challenges in Swedish immersion. I M. Haneda & H. Nassaji (Red.), Perspectives on Language as Action (s. 45–60). Multilingual Matters. https://doi.org/10.21832/9781788922944-006

Björklund, S. (2020). Samverkan mellan språklig praxis, flerspråkig identitet och språkideologi. Slutrapport för SLS-projekt 2016–2020. Svenska litteratursällskapet i Finland. https://urn.fi/URN:NBN:fi-fe2020042221088

Björklund, S. (2022). Språkbadsundervisning i tiden. I A-S. Pitkänen & M. Auramo (Red.), Avaimia toimivaan kielikylpyopetukseen – Matkalla monikieliseksi sankariksi (s. 10–14). Utbildningsstyrelsen.

Björklund, S. (2026). The dominant language constellation as a concept with which to increase student teachers’ awareness of institutional language diversity – A case study from Finland. I L. Aronin & E. Vetter (Red.), Dominant Language Constellations for Teachers: A practical dimension (s. 41–57). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-032-03304-8

Björklund, S., Björklund, M., & Sjöholm, K. (2020). Societal versus individual patterns of DLCs in a Finnish educational context – Present state and challenges for the future. I J. Lo Bianco & L. Aronin (Red.), Dominant Language Constellations: A New Perspective on Multilingualism (s. 97–115). Springer Nature. https://doi.org/10.1007/978-3-030-52336-7

Björklund, S., & Buss, M. (Red.). (2004). Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka. Vasa universitet.

Björklund, S., Buss, M., Heikkinen, M., Laurén, C., & Vesimäki, H. (1996). Språkbadselevers möte med närmiljön. Arbetssätt och undervisningsmetoder i språkbad. Kompendium 3. Vasa universitet.

Björklund, S., Buss, M., Laurén, C., & Mård, K. (1998a). Kielikylpy kielenopettajana. I S. Takala & K. Sajavaara (Red.), Kielikoulutus Suomessa (s. 171–186). Jyväskylä universitet.

Björklund, S., Buss, M., Laurén, C., & Mård, K. (Red.). (1998b). Språkbad i ett nötskal. Vasa universitet.

Björklund, S., Kaskela-Nortamo, B., Kvist, M., Lindfors, H., & Tallgård, M. (2005). Att uppmuntra till språk i språkbadsgrupper. Kompendium 4. Vasa universitet.

Björklund, S., Koskela, M., & Nordman, M. (2002). Språk som formar vär(l)den – Festskrift till Christer Laurén på 60-årsdagen. Vasa universitet.

Björklund, S., & Lasagabaster, D. (2002). El aprendizaje de lenguas a través de los programas de inmersión en Finlandia. Infancia y aprendizaje 25, 469–483.

Björklund, S., & Mård-Miettinen, K. (2007). Innovaatioita vaasalaisen kielikylpytutkimuksen pohjalta. Tiedonjakaja 30(2007).

Björklund, S., & Mård-Miettinen, K. (2009). Twenty years of Swedish immersion in Finland. The ACIE Newsletter, 12(3), 11–13.

Björklund, S., & Mård-Miettinen, K. (2011a). Integrating Multiple Languages in Immersion: Swedish Immersion in Finland. I D. J. Tedick, D. Christian & T. Williams Fortune (Red.), Immersion Education: Practices, Policies, Possibilities (s. 13–35). Multilingual Matters. https://doi.org/10.21832/9781847694041-005

Björklund, S., & Mård-Miettinen, K. (2011b). Kielikylpylasten ja -nuorten monikielinen toimijuus. I N. Mäntylä (Red.), Lapset ja nuoret yhteiskunnan toimijoina (s. 154–169). Vasa universitet.

Björklund, S., & Mård-Miettinen, K. (2014). Established and emerging perspectives on immersion education. I M. Bigelow & J. Ennser-Kananen (Red.), The Routledge Handbook of Educational Linguistics (s. 119–131). Routledge.

Björklund, S., Mård-Miettinen, K., Bergström, M., & Södergård, M. (Red.). (2006). Exploring Dual-Focussed Education. Integrating Language and Content for Individual and Societal Needs. Vasa universitet.

Björklund, S., Mård-Miettinen, K., & Mäenpää, T. (2012). Functional multilingual competence. Exploring the pedagogical potential within immersion. I M. Bendtsen, M. Björklund, L. Forsman & K. Sjöholm (Red.), Global trends meet local needs (s. 203–217). Åbo Akademi.

Björklund, S., Mård-Miettinen, K., & Pakarinen, S. (2022). A Language Socialisation Perspective on Swedish Immersion in Finland: Students, Teachers, and Parents as Key Actors.Journal of Immersion and Content-Based Language Education, 10(2), 323–342. https://doi.org/10.1075/jicb.21019.bjo

Björklund, S., Mård-Miettinen K., & Savijärvi, M. (2014). Swedish Immersion in the Early Years in Finland. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 17(2), 197–214. https://doi.org/10.1080/13670050.2013.866628 

Björklund, S., Mård-Miettinen, K., & Turpeinen, H. (Red.). (2007a). Kielikylpykirja – Språkbadsboken. Vasa universitet.

Björklund, S., Mård-Miettinen, K., & Turpeinen, H. (2007b). Språkbad 20 år: I går, i dag och i morgon/Kielikylpy 20 vuotta: Eilen, tänään ja huomenna. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 9–18). Vasa universitet.

Björklund, S., & Pakarinen, S. (2023). Ruotsi toisena kansalliskielenä kielellisesti muuttuvassa Suomessa. I A. Pitkänen-Huhta, K. Mård-Miettinen, & T. Nikula (Red.), Kielikoulutus mukana muutoksessa — Language education engaging in change (s. 334–352). https://doi.org/10.30660/afinla.126920

Björklund, S., Pakarinen, S., Mård-Miettinen, K. (2015). Är jag flerspråkig? Språkbadselevers uppfattningar om sin flerspråkighet. I J. Kalliokoski, K. Mård-Miettinen & T. Nikula (Red.), Kieli koulutuksen resurssina: vieraalla ja toisella kielellä oppimisen ja opetuksen näkökulmia (s. 153–167). AFinLA e: Soveltavan kielitieteen tutkimuksia.

Björklund, S., Rejman, K. Magnusson, U., & Heilä-Ylikallio, R. (2016). Elevtextens många uttryck – mot en multimodal analys. I P. Hirvonen, D. Rellstab & N. Siponkoski (Red.), Teksti ja tekstuaalisuus, Text och textualitet, Text and Textuality, Text und Textualität. VAKKI-symposiumi XXXVI 11–12.2.2016 (s. 153–164). Vasa universitet.

Björklund, S., & Suni, I. (2000). The role of English as L3 in a Swedish immersion program in Finland: Impacts on language teaching and language relations. I J. Cenoz & U. Jessner (Red.), English in Europe: the acquisition of a third language (s. 198–221). Multilingual Matters.

Buss, M. (1995a). Free written L2 Production in Grade 4 in Immersion: A Lexical Study. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Immersion and Bilingual Education in Europe. Posters presented at the Second European Conference on Immersion in Vaasa/Vasa, Autumn 1994 (s. 14–19). Vasa universitet.

Buss, M. (1995b). Kielikylpy on osa kansainvälisyyskasvatusta. Yhteistyön yliopisto, 7–8. Vaasan yliopistoseura.

Buss, M. (1996). Nättejä tyttöjä ja reippaita poikia kielikylvyssäkin? I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 101–109). Vasa universitet.

Buss, M. (1997a). Kielikylpyopetuksessa on tulevaisuus. I Vaasan yliopiston alumnijulkaisu I.

Buss, M. (1997b). Kielikylpytytöt ja -pojat toisen kielen käyttäjinä. Yhteistyön yliopisto (s. 32–35). Vaasan yliopistoseura.

Buss, M. (1997c). Luokkahuonetarkkailusta tutkimusraportiksi. I M. Buss & H. Kantanen (Red.), Leikkiä, tunnetta ja oppimisen iloa – 10 vuotta kielikylpyä. Lek, lust och lärandets glädje – språkbad i 10 år (s. 14–15). Vasa universitet.

Buss, M. (1997d). Vad berättar verben om flickor och pojkar i språkbad? I K. Herberts, C. Laurén, U. Laurén & S. Strömman (Red.), Flerspråkighetens dimensioner – Individ, familj och samhälle (s. 204–222). Vasa universitet.

Buss, M. (1998). Finns det flickord och pojkord i språkbad – Om könsskillnader i språkbadselevers andraspråk. I K. Heinänen & M. Lehtihalmes (Red.), Proceedings of the Seventh Nordic Child Language Symposium (s. 122–136). Oulun yliopisto.

Buss, M. (1999a). Bästa rektor – ¡Hola! – om hälsningsfraser i språkbadselevers brev. I R. Ingo, O. Karihalme, C. Laurén, H. Nikula & J. Tiusanen (Red.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposiumi XIX. Vaasa 13–14.2.1999 (s. 51–63). Vasa universitet.

Buss, M. (1999b). Språkbadsflickors och -pojkars bruk av ordförrådet i andraspråket. I R. Ingo, C. Laurén, H. Nikula, A. Nuopponen & P. Poussa (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XVIII. Vaasa 14. –15.2.1998. Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XVIII. Vasa 14–15.2.1998. LSP and Theory of Translation. 18th VAKKI symposium. Vaasa 14.–15.2.1998 (s. 58–69). Vasa universitet.

Buss, M. (2001). Verbanvändningen i andraspråket hos flickor och pojkar i språkbad. I L. Jönsson, V. Adelswärd, A. Cederberg, P. A. Pettersson & C. Kelly (Red.), Svenskans beskrivning 24. Förhandlingar vid Tjugofjärde sammankomsten för svenskans beskrivning Linköping, 22–23 oktober 1999 (s. 33–46). Linköpings universitet.

Buss, M. (2002). Verb i språkbadselevers lexikon. En sociolingvistisk studie i andraspråket. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Buss, M. (2004). Progressiv språklig helhetsläroplan för språkbad. I S. Björklund & M. Buss (Red.), Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka (s. 15–23). Vasa universitet.

Buss, M. (2007). Sociolingvistiska synpunkter på språkbadselevernas andraspråk. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 95–102). Vasa universitet.

Buss, M., & Kantanen, H. (Red.). (1997a). Leikkiä, tunnetta ja oppimisen iloa – 10 vuotta kielikylpyä. Lek, lust och lärandets glädje – språkbad i 10 år. Vasa universitet.

Buss, M., & Kantanen, H. (1997b). Ovatko kielikylpytytöt ja -pojat erilaisia kielenkäyttäjiä. Vaasan yliopistolehti 6(1997), 18–20. Vasa universitet.

Buss, M., & Laurén, C. (Red.). (1995a). Immersion and Bilingual Education in Europe. Posters presented at the Second European Conference on Immersion in Vaasa/Vasa, Autumn 1994. Vasa universitet.

Buss, M., & Laurén, C. (Red.). (1995b). Language Immersion: Teaching and Second Language Acquisition. From Canada to Europe. Vasa universitet.

Buss, M., & Laurén, C. (Red.). (1996). Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta. Vasa universitet.

Buss, M., & Laurén, C. (1997a). Kielikylpy matkii yhteisöä kielenopettajana: Asian ymmärtämiseksi ei jokaista sanaa tarvitse tietää. I P. Lehesvuo (Red.), Kielikylvyllä suu puhtaaksi (s. 7–15). Vasa universitet.

Buss, M., & Laurén, C. (1997b). Kielikylpyyn tarvitaan laaja verkosto: Kansainväliset yhteydet tarjoavat uusia virikkeitä opetukseen. I P. Lehesvuo (Red.), Kielikylvyllä suu puhtaaksi (s. 16–25). Vasa universitet.

Buss, M., & Laurén, C. (1998). Nätverk för språkbad. Internationella kontakter och nya impulser. I S. Björklund, M. Buss, C. Laurén & K. Mård (Red.), Språkbad i ett nötskal(s. 15–24). Vasa universitet.

Buss, M., & Laurén, C. (2007). Samhället som språklärare i språkbad: För att förstå behöver man inte kunna varje ord. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 26–33). Vasa universitet.

Buss, M., & Mård, K. (Red.). (1999). Ruotsin ja suomen kielen kielikylvyn kartoitus Suomen peruskouluissa lukuvuonna 1998/99. Vasa universitet.

Buss, M., & Mård, K. (2001). Swedish immersion in Finland – Facts and figures. I S. Björklund (Red.), Language as a tool. Immersion research and practices (s. 157–175). Vasa universitet.

Cucinotta, F. (1998). Kielikylpy valtaa Suomea. Täky, 1(1998), 11. Vasa universitet.

Cummins, J. (2007). Canadian French immersion programs: A comparison with Swedish immersion programs in Finland. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 158–168). Vasa universitet.

De Courcy, M., & Mård-Miettinen, K. (2007). Output-Related Teaching Strategies Emphasized by Late Immersion Students. I B. Johnston & K. Walls (Red.), Voice and Vision in Language Teacher Education: Selected Papers from the Fourth International Conference on Language Teacher Education (s. 93–110). CARLA: University of Minnesota.

Eklund, P. (2007). Poimintoja lukiopetuksen piirteistä kielikylvyssä. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 144–150). Vasa universitet.

Elomaa, M. (1994). Kielikylpymenetelmä kieltenopetuksessa. I R. Pool & J. Valge (Red.), Emakeel ja teised keeled, 8.–10. oktoober 1993. Ettekanded (s. 5–12). Tartu ülikool.

Elomaa, M. (1996a). Kielikylpylasten ensikieliset kirjoitelmat neljännellä luokalla. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 71–80). Vasa universitet.

Elomaa, M. (1996b). Kielikylpylasten ensikielen taidot. I R. Pool (Red.), Emakeel ja teised keeled II. 18.–20. oktoober 1996. Ettekanded (s. 5–13). Tartu ülikool.

Elomaa, M. (1996c). L’abilità nella madrelingua dei bambini in immersione linguistica. I J. M. Artigal & C. Laurén (Red.), Immersione linguistica per una futura Europa. I modelli catalano e finlandese (s. 147–157). Alphabeta.

Elomaa, M. (1997a). Kielikylpylasten suomenkieliset kirjoitelmat. I M. Buss & H. Kantanen (Red.), Leikkiä, tunnetta ja oppimisen iloa – 10 vuotta kielikylpyä. Lek, lust och lärandets glädje – språkbad i 10 år (s. 16). Vasa universitet.

Elomaa, M. (1997b). Kielikylpyoppilaiden ensikielen kirjalliset taidot neljännellä ja viidennellä luokalla. Yhteistyön yliopisto (s. 36–39). Vasa universitet.

Elomaa, M. (1997c). Kielikylpytyttöjen ja -poikien ensikieliset kirjoitelmat neljännellä luokalla. I R. Ingo, C. Laurén, H. Nikula & P. Poussa (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XVII. Vöyri 22. –23.2.1997: Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XVII. Vörå 22–23.2.1997: Fachsprachen und Übersetzungstheore. VAKKI-symposium XVII. Vöyri 22.–23.2.1997 (s. 60–71). Vasa universitet.

Elomaa, M. (1998). Kielikylpyoppilaiden ensikielen kirjoitelmat neljännellä ja viidennellä luokalla. I M-R. Luukka, S. Salla & H. Dufva (Red.), Puolin ja toisin : suomalais-virolaista kielentutkimusta. AFinLAn vuosikirja 1998 (s. 39–53). Suomen soveltavan kielitieteen yhdistys. https://journal.fi/afinlavk/article/view/59790/21160

Elomaa, M. (1999). Vaasan ensimmäiset kielikylpyläiset toistensa ja opettajiensa silmin. I R. Ingo, O. Karihalme, C. Laurén, H. Nikula & J. Tiusanen (Red.), Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposiumi XIX. Vaasa 13–14.2.1999 (s. 83–92). Vasa universitet.

Elomaa, M. (2000). Suomen ensimmäisten kielikylpyläisten äidinkieliset kirjoitelmat peruskoulussa. [Opublicerad licentiatavhandling, Vasa universitet].

Elomaa, M. (2001). Kielikylpyläisten yhdeksännen luokan ensikieliset kirjoitelmat. I O. Järvi (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XXI. Vaasa 10.–11.2.2001: Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXI. Vasa 10–11.2.2001: LSP and Theory of Translation. 21st VAKKI symposium. Vaasa 10.–11.2.2001 (s. 64–75). Vasa universitet.

Elomaa, M. (2003). Suomen ensimmäiset kielikylpyläiset äidinkielen tarinoiden kirjoittajina. I M. Pörn & A. Åstrand (Red.), Kieli tienhaarassa (s. 13–25). Åbo Akademi.

Flink, M. (1996). Språkbad en mjuk metod att lära sig ett nytt språk. Vaasan yliopistolehti 2(1996), 16–17. Vasa universitet.

Garvis, S., & Harju-Luukkainen, H., & Schmidtke Flynn, T. (2018). A Descriptive Study of Early Childhood Education Steering Documents in Finland, Sweden and Australia around Language Immersion Programmes. Pacific Early Childhood Education Research Association, 12(3), 1–22. http://dx.doi.org/10.17206/apjrece.2018.12.3.1

Gil i Juan, R., & Monterde i Farnés, M. (1996). Oppimismahdollisuuksien hallitseminen kielikylpyluokassa: itsenäistä työskentelyä, yhteistä ryhmäopetusta vai molempia? I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 17–22). Vasa universitet

Grandell, C. (1994). Suomalaisten kielikylpyoppilaiden ensimmäisen kielen kehitys. I C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kahden kielen kautta monikielisyyteen (s. 101–110). Vasa universitet.

Grandell, C. (1995). First Language Development in Swedish Immersion. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Language Immersion: Teaching and Second Language Acquisition. From Canada to Europe (s. 168–176). Vasa universitet.

Grandell, C., Hovi, N., Kaskela-Nortamo, B., Mård, K., & Young, T. (Red.). (1995a). Metoder och material som stöder språkanvändningen i språkbad. Arbetssätt och undervisningsmetoder i språkbad. Kompendium 1. Vasa universitet.

Grandell, C., Hovi, N., Kaskela-Nortamo, B., Mård, K., & Young, T. (Red.). (1995b). Temaundervisning och stationer i språkbad. Arbetssätt och undervisningsmetoder i språkbad. Kompendium 2. Vasa universitet.

Grönholm, M. (1998). Vähemmistölapset enemmistökielen kylvyssä. I M-R. Luukka, S. Salla & H. Dufva (Red.), Puolin ja toisin : suomalais-virolaista kielentutkimusta. AFinLAn vuosikirja 1998 (s. 69–83). Suomen soveltavan kielitieteen yhdistys. https://journal.fi/afinlavk/article/view/59804/21162

Grönholm, M. (2000). Kuullunymmärtämistaidot suomenkielisessä kielikylvyssä. I P. Kalaja & L. Nieminen (Red.), Kielikoulussa – kieli koulussa. AFinLan vuosikirja 2000 (s. 45–67). Suomen soveltavan kielitieteen yhdistys.

Grönholm, M. (2002). Ymmärtämistaitojen kehitys suomenkielisessä kielikylvyssä. I M. Koskela & N. Pilke (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XXII. Vaasa 9.–10.2.2002 (s. 90–107). Vasa universitet.

Grönholm, M. (2003). Suomen paikallissijojen taajuuksista kielikylpyoppilaiden kertovassa genressä. I M. Koskela & N. Pilke (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XXIII. Vaasa 8.–9.2.2003 (s. 93–103). Vasa universitet.

Grönholm, M. (2005). Kielikylpyoppilaan sanaston kasvun arviointi testeillä (suomi L2). I K. Mård-Miettinen & N. Niemelä (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XXV. Vöyri 12. –13.2.2005 (s. 125–135). Vasa universitet.

Grönholm, M. (2006). Veikkaisin hevosilla ja tuhlaisin huviin – Paikallissijojen oppimisesta kielikylvyn jälkeen. I P. Pietilä, P. Lintunen & H-M. Järvinen (Red.), Kielenoppija tänään – Language Learners of Today. AFinLAn vuosikirja 2006 (s. 273–292). Suomen soveltavan kielitieteen yhdistys.

Grönholm, M. (2007). Betydelsen av startåldern vid inlärning av finska som L2 – felfrekvenserna i skriftlig produktion. I N. Niemelä & E. Lehtinen (Red.), Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. VAKKI-symposiumi XXVII. Vasa 9–10.2.2007: Übersetzungstheorie, Fachsprachen und Mersprachigkeit. VAKKI-Symposium XXVII. Vaasa 9.–10.2.2007: Theory of Translation, LSP and Multilingualism. 27th VAKKI Symposium. Vaasa 9.–10.2.2007 (s. 52–62). Vasa universitet.

Grönholm, M. (2008). Laiska vai ahkera – vastakohtasuhteiden oppiminen kielikylvyssä. I M. Enell-Nilsson & T. Männikkö (Red.), Erikoiskielet, käännösteoria ja monikielisyys. VAKKI-symposiumi XXVIII. Vaasa 8.–9.2.2008: Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. VAKKI-symposium XXVIII. Vasa 8–9.2.2008: Übersetzungstheorie, Fachsprachen und Mersprachigkeit. VAKKI-symposium XXVIII. Vaasa 8.–9.2.2008 (s. 31–42). Vasa universitet.

Gustavsson, R. (1994). Comprehension and Production of the Immersion Language: Testing by Using a Puppet. I C. Laurén (Red.), Evaluating European Immersion Programs. From Catalonia to Finland (s. 194–204). Vasa universitet.

Gustavsson, R., & Mård, K. (1992). Language Immersion in Finland. I Code-Switching Summer School. Pavia (Italy), 9–12 september 1992 (s. 275–278). European Science Foundation.

Haagensen, B. (1995a). Språkbad i tillämpning för blivande ekonomer. I Nordens språk som andraspråk 3. Tredje forskarsymposiet i Jyväskylä 24–25.3.1995.

Haagensen, B. (1995b). Språkbad som undervisningsform i svenskundervisningen. I Uudistuva korkeakouluopetus. Yliopistonlehtorien liiton kokoamia opetuskokeiluhankkeita 1994–95.

Haagensen, B. (1997). Språkbadet tillämpat i svenskundervisningen för ekonomstuderande. I K. Herberts, C. Laurén, U. Laurén & S. Strömman (Red.), Flerspråkighetens dimensioner – Individ, familj och samhälle (s. 242–257). Vasa universitet.

Haagensen, B. (1998a) Främmande element i vuxna språkbadsstuderandes svenska. I R. Ingo, C. Laurén, H. Nikula, A. Nuopponen & P. Poussa (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XVIII. Vaasa 14.–15.2.1998: Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XX. Vasa 14–15.2.1998: LSP and Theory of Translation. 18th VAKKI Symposium. Vaasa 14.–15.2.1998 (s. 82–93). Vasa universitet.

Haagensen, B. (1998b). Främmande element och grammatiska fel i vuxna språkbadsstuderandes svenska. I J. Møller, P. Quist, A. Holmen & J.N. Jørgensen (Red.), Nordiske sprog som andetsprog (s. 262–274). Københavns Universitet.

Haagensen, B. (1998c). Svenska för blivande ekonomer. Ett försök med språkbad för vuxna. [Opublicerad licentiatavhandling, Vasa universitet].

Haagensen, B. (1999a). Kielikylpy aikuisille – Toimiiko se? Peda-forum, 2(1999), 13–15.

Haagensen, B. (1999b). Språkbad för universitetsstuderande. Tempus, 7(1999), 20–21.

Haagensen, B. (2006). Lexikal täthet i studenttexter. I V. Muttari, & M. Rahkonen (Red.), Svenskan i Finland 9 (s. 47–56). Jyväskylä universitet.

Harju-Luukkainen, H. (2007). Kielikylpydidaktiikkaa kehittämässä. 3–6-vuotiaiden kielikylpylasten kielellinen kehitys ja kielikylpydidaktiikan kehittäminen päiväkodissa. [Doktorsavhandling, Åbo Akademi]. Doria.

Harju-Luukkainen, H. (2010). Sukellus kielikylpyyn. Hakapaino Oy.

Harju-Luukkainen, H. (2011). Effective Language Learning in ESI. 3-6-year-old Children’s Evolving Skills in Naming Ability and Command of L1 and L2: Research Findings from Swedish Language Immersion Programme in Finland. I LICE 2011 Proceedings (s. 84-88). London International Conference on Education.

Harju-Luukkainen, H. (2012). The amount of immersion needed for good results? Evidence from a partial language immersion program in Finland. I M. Bendtsen, M. Björklund, L. Forsman & K. Sjöholm (Red.), Global trends meet local needs. Report from the Faculty of Education (s. 53–67). Åbo Akademi.

Harju-Luukkainen, H. (2013a). Kielikylpy Suomen varhaiskasvatuksen kentällä – Mihin suunta tulevaisuudessa? Varhaiskasvatuksen Tiedelehti Journal of Early Childhood Education Research,2(1), 2–23.

Harju-Luukkainen, H. (2013b).Vaihtelevia käytäntöjä kentällä: osittainen kielikylpy vai ruotsinkieliseen kouluun sulauttaminen?I L. Tainio & H. Harju-Luukkanen (Red.), Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi : Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden (s. 342–365). Jyväskylä universitet.

Harju-Luukkainen, H., Amakye D., & Cederberg, L. (2019). Instructional Strategies in Early Swedish Immersion in Finland. I S. Garvis, H. Harju-Luukkainen, S. Sheridan & P. Williams (Red.), Nordic Families, Children and Early Childhood Education (s. 119–138). Studies in Childhood and Youth. Springer Nature. https://doi.org/10.1007/978-3-030-16866-7_7

Harju-Luukkainen, H., Knubb-Manninen, G., Korkeakoski, E., Lyytinen, E. K., & Sulkunen, S. (2011). Kohti täydellistä kielikylpyä. Kauniaisten kaupungin Mäntymäen koulun kielikylpymallin arviointiraportti. Jyväskylä universitet.

Harju-Luukkainen, H., & Stolt, S. (2016). Språkbadet är vägen till funktionell tvåspråkighet i Finland. Kognition & Pædagogik, 1(99), 68–77.

Hedman, C., & Magnusson, U. (2023). Swedish immersion in Finland and Swedish as a second-language subject in Sweden. Teacher perspectives from two primary schools. Journal of Immersion and Content-Based Language Education, 11(2), 255–282. https://doi.org/10.1075/jicb.21032.hed

Heikkinen, M. (1991). Kielikylpy ala-asteella. I C. Laurén (Red.), Kielikylpymenetelmä: Kielen käyttö mielekkääksi (s. 43–63). Vasa universitet.

Heikkinen, M. (1996). Als Klassenlehrerin in einer Finnischen Sprachbadschule. I A. Kubanek (Red.), Immersion – Fremdsprachenlernen – Primarbereich (s. 65–174). Goethe-Institut.

Heikkinen, M. (2007). Kielikylpy ala-asteella. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 54–69). Vasa universitet.

Herberts, K., Laurén, C., Laurén, U., & Strömman, S. (Red.). (1997). Flerspråkighetens dimensioner. Individ, familj och samhälle. Vasa universitet.

Hovi, N. (1995). Emphasizing Language Use – Work in a Swedish Immersion Kindergarten. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Language Immersion: Teaching and Second Language Acquisition. From Canada to Europe (s. 27–36). Vasa universitet.

Hovi, N. (1996). Dare rilievo all´uso della lingua. Esperienze di lavoro in un asilo d’immersione svedese. I J. M. Artigal & C. Laurén (Red.), Immersione linguistica per una futura Europa. I modelli catalano e finlandese (s. 107–115). Alphabeta.

Hurme, H. (1990). Kielikylpy – paras tapa opettaa lapselle vieras kieli? Kasvatus, 21(5–6), 347–356.

Huuhtanen, K. (1999). Mikä kieli – vilket språk? Kielikylpyopetuksen vaikutuksen äidinkielen kehitykseen peruskoulun ensimmäisellä ja toisella luokalla (Helsingfors stads utbildningsverks publikationsserie 2/1998). Helsingfors stads utbildningsverk.

Höglund, H. (1996). Kielikylpyoppilaiden vapaa-ajan lukutavoista. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 81–88). Vasa universitet.

Inga publikationer för tillfället. Ei julkaisuja tällä hetkellä. No publications at the moment.

Jakobsén, J., Rautamo, K., Rautio, J., Saha, K., Martens, K., Westerlund, I., Björklund, S., & Pärkkä, M. (2022). Med på noterna: Kieli- ja ainerajoja ylittävä opetus ja yhteistyö suomenkielisten ja ruotsinkielisten oppilaiden välillä. Åbo Akademi.

Jusslin, S., Magnusson, U., Rejman, K., Heilä-Ylikallio, R., & Björklund, S. (2020). Meaning-making in fifth-graders’ multimodal texts: Towards a vocabulary of semiotic potentials in different modes. Apples: Journal of Applied Language Studies, 14(2), 47–66. https://doi.org/10.47862/apples.99133

Kangasvieri, T., Miettinen, E., Palviainen, H., Saarinen, T., & Ala-Vähälä, T. (2012). Selvitys kotimaisten kielten kielikylpyopetuksen ja vieraskielisen opetuksen tilanteesta Suomessa: kuntatason tarkastelu. Jyväskylä universitet.

Kantanen, H. (1996). Kielikylpijän arki tunnetaan Koskisilla. Täky, 2(1996), 6–7. Vasa universitet.

Kantanen, H. (1997a). Kielikylpy on tutkimusprojekti ja kansanliike. Vaasan yliopistolehti, 1(1998), 13–15. Vasa universitet.

Kantanen, H. (1997b). Kielikylpyäidin päiväkirjasta. I M. Buss & H. Kantanen (Red.), Leikkiä, tunnetta ja oppimisen iloa – 10 vuotta kielikylpyä. Lek, lust och lärandets glädje – språkbad i 10 år (s. 10–11). Vasa universitet.

Kantanen, H. (1999). Kielikylpy myrskyn silmässä. Vaasan yliopistolehti, 3(1999), 18–20. Vasa universitet.

Kaskela-Nortamo, B. (1995). An Overview of Teaching Practices in Swedish Immersion in Finland. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Language Immersion: Teaching and Second Language Acquisition. From Canada to Europe (s. 47–59). Vasa universitet.

Kaskela-Nortamo, B. (1996). Una panoramica delle pratiche d’insegnamento nell’immersione svedese in Finlandia. Insegnamento e metodi di lavoro nelle classi d’immersione. I M. Artigal & C. Laurén (Red.), Immersione linguistica per una futura Europa. I modelli catalano e finlandese (s. 95–106). Alphabeta.

Kaskela-Nortamo, B. (1997). Kielikylpy, opettajat ja koulutus. Täky, 2(1997), 8–9. Vasa universitet.

Kaskela-Nortamo, B. (2001). En språkbadslärares vardag. I M. Nordman, C. Laurén, S. Björklund & M. Koskela (Red.) Svenskan i Finland 6 (s. 45–65). Vasa universitet.

Kaskela-Nortamo, B., & Heikkinen, M. (1994). Ruotsi A-kielenä kielikylpymenetelmällä. I C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kahden kielen kautta monikielisyyteen (s. 33–48). Vasa universitet.

Kieltenopetuksen kehittämistoimikunta. (1992). Kieltenopetuksen kehittämistoimikunnan mietintö: Betänkande av kommissionen för utvecklande av språkundervisningen. Undervisningsministeriet.

Kvist, M. (2004). Språkbadselevers kunskaper i andraspråkssynonymer. I S. Björklund & M. Buss (Red.), Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka (s. 131–143). Vasa universitet.

Kvist, M., Bergroth, M., & Norrback, F. (2020). Språkpärlor – för daghem och förskola i språkbad. Åbo Akademi.

Ladvelin, M. (2004). Entä kylvyn jälkeen? I S. Björklund & M. Buss (Red.), Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka (s. 78–87). Vasa universitet.

Laurén, C. (1990a). Kielikylpykoulun mahdollisuudet Suomessa. I C. Laurén & S. Vesterbacka (Red.), Vaasan kielikylpykoulu. Språkbadsskolan i Vasa. Language Immersion School of Vaasa/Vasa: [publications 1] (s. 16–19). Vasa högskola.

Laurén, C. (1990b). Skola och språkbad – språket som redskap. I C. Laurén & S. Vesterbacka (Red.), Vaasan kielikylpykoulu. Språkbadsskolan i Vasa. Language Immersion School of Vaasa/Vasa: [publications 1] (s. 20–24). Vasa högskola.

Laurén, C. (1991a). A Two-Phase-Didactics for School. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 12(1&2), 67–72. Multilingual Matters. https://doi.org/10.1080/01434632.1991.9994446

Laurén, C. (1991b&1992). Kielikylpy ja sen taustaa. I C. Laurén (Red.), Kielikylpymenetelmä: Kielen käyttö mielekkääksi (s. 11–22). Vasa universitet.

Laurén, C. (1991c). Språkbadsskolan och kulturskillnaderna. I J. Stenfors (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-seminaari XI. Vöyri 9.–10.2.1991: Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-seminarium XI. Vörå 9–10.2.1991: Langues de spécialité et théorie de la traduction. Actes du XIe colloque VAKKI. Vörå 9.–10.2.1991 (s. 151–160). Vasa universitet.

Laurén, C. (Red.). (1992a). En modell för språk i daghem och skola. Språkbadsdidaktik i Canada, Katalonien och Finland. Language Acquisition at Kindergarten and School. Immersion Didactics in Canada, Catalonia and Finland. Vasa universitet.

Laurén, C. (1992b). Språkbadsskolan i olika språkmiljöer. I C. Laurén (Red.), En modell för språk i daghem och skola. Språkbadsdidaktik i Canada, Katalonien och Finland. Language Acquisition at Kindergarten and School. Immersion Didactics in Canada, Catalonia and Finland (s. 13–21). Vasa universitet.

Laurén, C. (1993a). Kaikille päiväkotilapsille kolme kieltä. I M. Ojala (Red.), Suomalaista varhaiskasvatusta (s. 231–238). Lastensuojelun keskusliitto.

Laurén, C. (1993b). Språkbadsprojektets kontext. I H-M. Katajisto (Red.), Yhteistyön yliopisto (s. 59–67). Vasa universitet.

Laurén, C. (Red.). (1994a). Evaluating European Immersion Programs. From Catalonia to Finland. Vasa universitet.

Laurén, C. (Red.). (1994b). Kielikylpy: Kahden kielen kautta monikielisyyteen. Vasa universitet.

Laurén, C. (1994c). Sprachbad oder Immersion – eine kanadische (Neu-)Erfindung. I F. Koschat & G. Wagner (Red.), Bilinguale Schulen. Lernen in zwei Sprachen (s. 23–29). Bundesministerium für Unterricht und Kunst.

Laurén, C. (1995a). Cultural and Anthropological Aspects of Immersion. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Language Immersion: Teaching and Second Language Acquisition. From Canada to Finland (s. 21–26). Vasa universitet.

Laurén, C. (1995b). El programa d’immersió: una via cap al multilingüísme. L’experiència finesa. I Primer Congrés de l’Escola Valenciana (s. 193–198). Federació Escola Valenciana.

Laurén, C. (Red.). (1995c). Kielikylpymenetelmä: Kielen käyttö mielekkääksi (3 uppl.). Vasa universitet.

Laurén, C. (1995d). Svenskt språkbad i Finland. Nordisk kontakt,12, 79–80.

Laurén, C. (1996a). Immersione in Finlandia. I J. M. Artigal & C. Laurén (Red.), Immersione linguistica per una futura Europa. I modelli catalano e finlandese (s. 83–93). Alphabeta.

Laurén, C. (1996b). Kielikylpyyn! I I. Hämäläinen (Red.), Mitä Missä Milloin 1996 (s. 256–259). Otava.

Laurén, C. (1996c). Lehrerfortbildung für die Sprachbadschule – ein Symbiosemodell. I A. Kubanek-German (Red.), Immersion – Fremdsprachenlernen – Primarbereich (s. 97–104). Goethe-Institut.

Laurén, C. (1996d). Miksi emme ymmärtäneet sitä aikaisemmin? Kanadalaisittain toteutetusta ruotsin kielikylvystä Suomessa. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 9–16). Vasa universitet.

Laurén, C. (1997a). Svenskt språkbad – Kahden kielen kautta monikielisyyteen. I K. Herberts, C. Laurén, U. Laurén & S. Strömman (Red.), Flerspråkighetens dimensioner – Individ, familj och samhälle (s. 173–184). Vasa universitet.

Laurén, C. (1997b.) Varför svenskt språkbad? I M. Buss & H. Kantanen (Red.), Leikkiä, tunnetta ja oppimisen iloa – 10 vuotta kielikylpyä. Lek, lust och lärandets glädje – språkbad i 10 år (s. 1). Vasa universitet.

Laurén, C. (1998). The more, the easier – Immersion for multilingualism. I J. Arnau, & J.M. Artigal (Red.), Immersion Programmes: a European Perspective (s. 33–42). Publicacions Universitat de Barcelona.

Laurén, C. (1999a). Mehrsprachiger Unterricht am Beispiel Finnland. I W. Stuflesser (Red.), Mehrsprachigkeit und Schule. Plurilingualism and School (s. 99–112). Europäische Akademie Bozen.

Laurén, C. (1999b). Språkbad. Forskning och praktik. Vasa universitet.

Laurén, C. (1999c). Warum haben wir das nicht schon viel früher verstanden? Über das schwedische Sprachbad in Finnland nach kanadischer Art. I B. Gramegna & R. I. Fronza (Red.), La curiosità linguistica die Sprachneugierde. Contributi all’educacione bilingue Beiträge zur zweisprachigen Erziehung (s. 69–80). Frasnelli Keitsch Editrice.

Laurén, C. (2000). Kielten taitajaksi -kielikylpy käytännössä. (A. Huovila, Övers.; 1 uppl.) Atena.

Laurén, C. (2001). The parts and the whole. The linguist and the didactics of immersion from the standpoint of the theory of science. I S. Björklund (Red.), Language as a tool. Immersion research and practices (s. 286–294). Vasa universitet.

Laurén, C. (2005). Andraspråksinlärning genom språkbad, och Downs syndrom. I K. Nikula, H. Lönnroth, K. Alanen & C-E. Johansson (Red.), Svenskan i Finland 8 (s. 128–137). Tammerfors universitet.

Laurén, C. (2006a). Die Frueherlernung mehrerer Sprachen: Theorie und Praxis. Alphabeta.

Laurén C. (2006b). Swedish for Finnish Speakers. I A. Abel, W. Stuflesser & M. Putz (Red.), Mehrsprachigkeit in Europa: Erfahrungen, Bedürfnisse, Gute Praxis. Plurilinguismo in Europa: esperienze, esigenze, buone pratiche. Multilingualism across Europe: Findings, Needs, Best Practices (s. 43–48). Fotolito longo.

Laurén, C. (2006c). Tidig inlärning av flera språk. Vasa universitet.

Laurén, C. (2007). Språkbadspedagogik. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 19–44). Vasa universitet.

Laurén, C. (2009). Lärt och populärt. Artiklar, debattinlägg, tal, litterär text. Vasa universitet.

Laurén C., & Nordman, M. (2004). Från tio böcker till stark profil. Institutionen för nordiska språk vid Vasa universitet. I H. Lönnroth (Red.), Nordistikens historia i Finland (s. 185–208). Tammerfors universitet.

Laurén, C., & Södergård, M. (1999). Immersion auf Schwedisch und ihr Beginn in Kindergestätten. Primar, Zeitschrift fur Deutsch als Fremdsprache und Zweitsprache im Primarschulbereich, 21(1999), 4–9.

Laurén, C., & Södergård, M. (2004). Erfahrungen aus dem Immersionsunterricht (Beispel Finnland). I A. Kubanek & P. Edelenbos (Red.), Praxis Fremdsprachenlernen in Kindergarten und Schuleingangsstufe (s. 58–65). Auer Verlag.

Laurén, C., & Vesterbacka, S. (1989). Lärare och forskare i symbios i språkbadsskolan. Tempus, 5(1989), 19–21.

Laurén, C., & Vesterbacka, S. (1990a). An Immersion Programme in Finland: Some Aspects of Kindergarten Didactics and Language. I P. Nelde (Red.), Language Attitudes and Language Conflict. Plurlingua IX (s. 195–202). Dümmlers Verlag.

Laurén, C., & Vesterbacka, S. (Red.). (1990b). Vaasan kielikylpykoulu. Språkbadsskolan i Vasa. Language Immersion School of Vaasa/Vasa: [publications 1]. Vasa högskola.

Laurén, C., Laurén, U., & Vesterbacka, S. (1991). Testing at an Immersion School. Evaluación de la segunda lengua en un programa de immersión. I M. Siguan (Red.), Ensenanza en dos lenguas (s. 195–200). Horsori.

Laurén, U. (1991). Kaksikielisyys ja toisen kielen oppiminen. I C. Laurén (Red.), Kielikylpymenetelmä. Kielen käyttö mielekkääksi (s. 23–35). Vasa universitet.

Laurén, U. (1998). Narrative Structures in the Stories of Immersion Pupils in their Second Language. I J. Arnau & J.M. Artigal (Red.), Immersion Programmes: a European Perspective (s. 522–531). Publicacions Universitat de Barcelona.

Laurén, U. (2001). From oral to written story. On the development of immersion pupils’ structuring of a story. I S. Björklund (Red.), Language as a tool. Immersion research and practices (s. 295–314). Vasa universitet.

Laurén, U. (2002). Some lexical features of immersion pupils’ oral and written narration. Working Papers, 50(2002), 63–78. Lund universitet.

Laurén, U. (2003a). Kommunikationsstrategier och kodväxling i språkbadselevers berättande. I M. Pörn & A. Åstrand (Red.), Kieli tienhaarassa (s. 78–90). Åbo Akademi.

Laurén, U. (2003b). Språkbadselevers berättande. Studier i berättelsestruktur samt syntaktisk och lexikal kompetens i språkbadselevers muntliga och skriftliga produktion. Vasa universitet.

Laurén, U. (2005). Partikelförbindelser och alternativa bundna adverbial hos finska språkbadselever. I P. Rossi (Red.), Från översättning till etik. En festskrift till Irma Sorvali på hennes 60-årsdag den 15 oktober 2005 (s. 131–142). Uleåborgs universitet. https://urn.fi/URN:ISBN:9514278003

Laurén, U. (2007). Ur en studie i språkbadselevers berättande. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 103–109). Vasa universitet.

Lehesvuo, P. (Red.). (1997). Kielikylvyllä suu puhtaaksi. Vasa universitet.

Levälahti, M. (2004). Ämnesläraren som språkbadslärare. I S. Björklund & M. Buss (Red.), Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka (s. 24–35). Vasa universitet.

Lilja, N., Mård-Miettinen, K., & Nikula, T. (2019). Luokkahuone kielipoliittisena ja kielikoulutuspoliittisena tilana. I T. Saarinen, P. Nuolijärvi, S. Pöyhönen & T. Kangasvieri (Red.), Kieli, koulutus, politiikka – monipaikkaisia käytänteitä ja tulkintoja (s. 175–197). Vastapaino.

Lähde, K. (2002). Erkki menee kielikylpyyn. Schildts Kustannus Oy.

Meriläinen, M. (1998). Äidinkielen opetus kielikylpyluokassa. I J. Laitinen (Red.), Englanninkielinen opetus Kokkolassa. Käsikirja opettajille, päättäjille ja vanhemmille. Jyväskylä universitet.

Miettinen, E., Kangasvieri, T., & Saarinen, T. (2013). Vaihtelevaa toteutusta ja kasvavaa kiinnostusta: kielikylpyopetus ja vieraskielinen opetus kunnissa. I L. Tainio & H. Harju-Luukkanen (Red.), Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi : Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden (s. 71–90). Jyväskylä universitet.

Monterde i Farnés, M. (1996). Laskuoppi katukuvaan. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 23–30). Vasa universitet.

Muurimäki, K., & Mård-Miettinen, K. (2021). Språkbadets betydelse för tidigare språkbadselevers liv. Kieli, koulutus ja yhteiskunta, 12(1).

Mård, K. (1993). Finska språkbadsbarns förståelse av svenska i tre daghem. I A. Golden & A. Hvenekilde (Red.), Rapport fra det andre forskersymposiet om Norden språk som andrespråk i Oslo den 19–20. mars 1993 (s. 151–160). Universitetet i Oslo.

Mård, K. (1994). Andraspråksförståelse i språkbadsdaghem. [Licentiatavhandling, Vasa universitet].

Mård, K. (1994a). Att testa tidig andraspråksförståelse hos finska språkbadsbarn. I A. Holmberg & K. Larsson (Red.), Svenskans beskrivning 20 (s. 277–286). Lund universitet.

Mård, K. (1994b). Millainen lapsi hakeutuu kielikylpyyn Suomessa? I C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kahden kielen kautta monikielisyyteen (s. 71–86). Vasa universitet.

Mård, K. (1994c). Testing Second Language Comprehension in Immersion kindergartens. I C. Laurén (Red.), Evaluating European Immersion Programs. From Catalonia to Finland (s. 184–193). Vasa universitet.

Mård, K. (1995). Immersion Pre-School as an Environment for Early Second Language Acquisition. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Language Immersion: Teaching and Second Language Acquisition. From Canada to Europe (s. 141–151). Vasa universitet.

Mård, K. (1996a). I due ruoli dell’insegnante in un asilo d’immersione. I J. M. Artigal & C. Laurén (Red.), Immersione linguistica per una futura Europa. I modelli catalano e finlandese (s. 117–131). Alphabeta.

Mård, K. (1996b). Kielikylpyopettajan kaksi roolia päiväkodissa. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 31–45). Vasa universitet.

Mård, K. (1997a). Funktionellt andraspråk hos fyra språkbadsbarn? I K. Herberts, C. Laurén, U. Laurén & S. Strömman (Red.), Flerspråkighetens dimensioner – Individ, familj och samhälle (s. 185–203). Vasa universitet.

Mård, K. (1997b). Fyra språkbadsbarns tidiga kommunikation på andraspråket. Vasa universitet.

Mård, K. (1997c). Kielikylpyopettajan on osattava roolinsa: Viisivuotias on tyytyväinen itseensä, utelias ja vielä tarpeeksi lapsellinen oppimaan uutta kieltä. I P. Lehesvuo (Red.), Kielikylvyllä suu puhtaaksi (s. 26–35). Vasa universitet.

Mård, K. (1998a) Early second language communication in immersion kindergarten – a pilot study. I J. Arnau & J.M. Artigal (Red.), Immersion Programmes: a European Perspective (s. 508–521). Universitat de Barcelona.

Mård, K. (1998b). En språkbadslärare skall vara medveten om sina roller. En femåring är nöjd med sig själv, nyfiken och fortfarande barnslig nog för att tillägna sig ett nytt språk. I S. Björklund, M. Buss, C. Laurén & K. Mård (Red.), Språkbad i ett nötskal (s. 25–33). Vasa universitet.

Mård, K. (1998c). Multilingual research and education at the University of Vaasa. Vaasa University Journal 5(1998).

Mård, K. (1998d). Språkbad. Flerspråkighetsforskning och -utbildning vid Vasa universitet. Tempus, 8(1998), 7–9.

Mård, K. (2002). Språkbadsbarn kommunicerar på andraspråket. Fallstudier på daghemsnivå. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Mård, K. (2003). Classroom personality and second language acquisition in preschool setting: Casestudies in Swedish immersion in Finland. I B. Bartlett, F. Bryer & D. Roebuck (Red.), Reimagining Practice: Researching Change, Volume 2 (s. 194–205). Griffith University.

Mård, K. (2004). Millä eväin kielikylpyopettajaksi? Koulutukseen hakijoiden kielellinen tausta ja ruotsin kielen suullinen taito. I S. Latomaa (Red.), Äidinkieli ja toiset kielet: Pohjoismainen kaksikielisyystyöpaja Tampereella 18.–20.10.2002 (s. 67–78). Tammerfors universitet.

Mård-Miettinen, K. (2006). Immersion programmes and the Common European framework of reference for languages. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen, M. Bergström & M. Södergård (Red.), Exploring Dual-Focussed Education. Integrating Language and Content for Individual and Societal Needs (s. 55–70). Vasa universitet.

Mård-Miettinen, K. (2007). Språkbadsdaghem som miljö för andraspråkstillägnande. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 34–44). Vasa universitet.

Mård-Miettinen, K. (2008). Lärarens roll i elevernas grupparbete. I M. Enell-Nilsson & T. Männikkö (Red.), Erikoiskielet, käännösteoria ja monikielisyys. VAKKI-symposiumi XXVIII. Vaasa 8.–9.2.2008: Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. VAKKI-symposium XXVIII. Vasa 8–9.2.2008: Übersetzungstheorie, Fachsprachen und Mersprachigkeit. VAKKI-symposium XXVIII. Vaasa 8.–9.2.2008 (s. 151–162). Vasa universitet.

Mård-Miettinen, K. (2010a). Kielikylpylasten kaksikielisyys (suomi-ruotsi) kehittyminen. I S. Stolt, M. Lehtihalmes, S. Tarvainen & K. Launonen (Red.), Suomalainen monikielisyys ja sen haasteet (s. 34–44). Puheen ja Kielen Tutkimuksen Yhdistys.

Mård-Miettinen, K. (2010b). Kielten aineenopettajaopinnot Vaasan yliopistossa, 2006–2010. Hankkeen loppuraportti. Vasa universitet.

Mård-Miettinen, K. (2011). Uppmuntra men inte hjälpa: lärarens roll i gruppdiskussioner. I S. Niemi & P. Söderholm (Red.), Svenskan i Finland 12. 15 och 16 oktober 2009 vid Joensuu universitet (s. 247–256). Östra Finlands universitet. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-61-0473-7

Mård-Miettinen, K., Arnott, S., & Vignola, M-J. (2021). Early immersion in minority language context: Canada and Finland. I M. Schwartz (Red.), Handbook of Early Language Education. Springer International Handbooks of Education (s. 1–26). Springer Nature.

Mård-Miettinen, K., Bergroth, M., Savijärvi, M., & Björklund, S. (2018). Svenska som andraspråk – språkbad i Finland. I P. Björk-Willén (Red.), Svenska som andraspråk i förskolan (s. 90–106). Natur och kultur.

Mård, K., & Björklund, S. (1999). Swedish immersion in Finland: A Multilingual Programme. I E. Hannikainen (Red.), Finlandia: Lengua y Cultura (s. 71–77). Fundación Actilibre.

Mård-Miettinen, K., & Björklund, S. (2007). Kielikasvatus ja kielikoulutus varhaiskasvatuksessa ja esiopetuksessa: alku elinikäiselle kielenoppimiselle. I S. Pöyhönen & M-R. Luukka (Red.), Kohti tulevaisuuden kielikoulutusta (s. 45–55). Jyväskylä universitet.

Mård-Miettinen, K., & Björklund, S. (2018). ”Yhes lausees saattaa olla ihan helposti kolmee eri kieltä”: kurkistus kielikylpyoppilaiden kielimaailmaan. I L. Nieminen, A. Yliherva, J. Alian, & S. Stolt (Red.), Monimuotoinen monikielisyys: Puheen ja kielen tutkimuksen päivät Helsingissä 5.–6.4.2018 (s. 80–91). Puheen ja kielen tutkimuksen yhdistys.

Mård-Miettinen, K., & Björklund, S. (2019). ”In one sentence there can easily be three languages”. A glimpse into the use of languages among immersion students. I A. Huhta, G. Erickson & N. Figueras (Red.), Developments in Language Education A Memorial Volume in Honour of Sauli Takala (s. 239–249). EALTA & Jyväskylän yliopisto.

Mård-Miettinen, K., & Björklund, S. (2024). “From YouTube, I Watch Videos and Vlogs and Other Stuff in Different Languages”. Immersion Students as Users of Multiple Languages. I S. Melo-Pfeifer & P. Kalaja (Red.), Visualising foreign language teachers and students as multilinguals. Advancing Social Justice in Education (s. 27–45). Multilingual Matters.

Mård-Miettinen, K., & de Courcy, M. (2004). Output-related teaching strategies emphasized by late immersion students. I S. Björklund & M. Buss (Red.), Kielikylpy: Kasvua ja kehitystä. Språkbad: Samverkan skapar styrka (s. 60–77). Vasa universitet.

Mård-Miettinen, K., Kuusela, E., Kangasvieri, T. (2014). Esikoululaisten käsityksiä kielten oppimisesta. Kasvatus, 45(4), 230–332.

Mård-Miettinen, K., & Niemelä, N. (2005). Blivande språkbadslärare ger anvisningar på sitt andraspråk. I K. Mård-Miettinen & N. Niemelä (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XXV. Vöyri 12. –13.2.2005 (s. 214–226). Vasa universitet.

Mård-Miettinen, K., Pilke, N., Puskala, J., & Södergård, M. (2006). Att undersöka kognitiva strukturer i språkbadselevernas uppsatser. I V. Muittari & M. Rahkonen (Red.), Svenskan i Finland 9 (s. 149–160). Jyväskylä universitet.

Mård-Miettinen, K., Skinnari, K., & Peltoniemi, A. (2018). Vakiintunutta, mutta näkymätöntä – kaksikielinen toiminta Suomen kunnissa. Kieli, koulutus ja yhteiskunta, 9(5).

Männikkö, T. (2007). ”På våren är blommorna mycket fina” – Kognitiva strukturer i språkbadselevers muntliga produktion. I E. Lehtinen & N. Niemelä (Red.), Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. VAKKI-symposiumi XXVII. Vasa 9–10.2.2007: Übersetzungstheorie, Fachsprachen und Mersprachigkeit. VAKKI-Symposium XXVII. Vaasa 9.–10.2.2007: Theory of Translation, LSP and Multilingualism. 27th VAKKI Symposium. Vaasa 9.–10.2.2007 (s. 188–199). Vasa universitet.

Nevasaari, E. (2010). Analyser av kännetecknet ’plats’ i språkbadselevers uppsatser. I N. Nissilä & N. Siponkoski (Red.), Kieli ja tunteet. Språk och känslor. Language and Emotions. Sprache und Emotionen. VAKKI Symposium XXX (s. 199–210). Vasa universitet.

Nevasaari, E. (2015). Bakom orden – språkbadselevers kontextuella begreppsstrukturering. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Nevasaari, E., & Nissilä, N. (2012). Användning av stimulusord i språkbadselevers uppsatser. I B. Bihl, P. Andersson & L. Lötmarker (Red.), Svenskans beskrivning 32. Förhandlingar vid trettioandra sammankomsten (s. 202–212). Karlstads universitet.

Niemelä, N. (2004). Topikstruktur i en språkbadsklass. I M. Koskela & N. Pilke (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XXIV. Vaasa 7.–8.2.2004: Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXIV. Vasa 7–8.2.2004: Fachsprachen und Übersetzungstheorie. VAKKI-Symposium XXIV. Vaasa 7.–8.2 2004 (s. 166–176). Vasa universitet.

Niemelä, N. (2007). Interaktion vid ett läxförhör i språkbad. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 110–117). Vasa universitet.

Niemelä, N. (2008a). Elevers interaktion under ett grupparbete – exemplet Paradsidan. I M. Enell-Nilsson & T. Männikkö (Red.), Erikoiskielet, käännösteoria ja monikielisyys. VAKKI-symposiumi XXVIII. Vaasa 8.–9.2.2008: Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. VAKKI-symposium XXVIII. Vasa 8–9.2.2008: Übersetzungstheorie, Fachsprachen und Mersprachigkeit. VAKKI-symposium XXVIII. Vaasa 8.–9.2.2008 (s. 175–186). Vasa universitet.

Niemelä, N. (2008b). Interaktion i helklass under ett tema i språkbad. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Nikula, T., & Mård-Miettinen, K. (2014). Language learning in immersion and CLIL classrooms. I J-O. Östman & J. Verschueren (Red.), Handbook of Pragmatics. 2014 Installment (s. 1–26). John Benjamins Publishing Company. https://doi.org/10.1075/hop.18

Nissilä, N. (2015). “Snö är lite som vatten, men det är vit”. Käsitteet ’sade’ ja ’lumi’ kielikylpyoppilaiden ja L1-oppilaiden kirjoitelmissa. I J. Kalliokoski, K. Mård-Miettinen & T. Nikula (Red.), Kieli koulutuksen resurssina: vieraalla ja toisella kielellä oppimisen ja opetuksen näkökulmia (s. 34–51). AFinLA-e, Soveltavan kielitieteen julkaisuja.

Nissilä, N., & Björklund, S. (2014). One-way immersion in Europe: Historic, current, and future perspectives on program implementation and student population. I D. Tedick & S. Björklund (Red.), Journal of Immersion and Content-Based Language Education, 2(2), 288–302.

Nissilä, N., & Pilke, N. (2010). Immersion Students’ Subject Specific Production from a Terminological Perspective. I C. Heine & J. Engberg (Red.), Reconceptualizing LSP. Online proceedings of the XVII European LSP Symposium 2009. Aarhus School of Business.

Nissilä, N., & Pilke, N. (2011). Begreppsstrukturer i språkbadselevers ämnesspecifika skriftliga produktion. I B. Nistrup Madsen & H. Erdman Thomsen (Red.), Ontologier og taksonomier. Rapport fra Nordterm 2009 (s. 193–200). Nordterm 16.

Nordgren, B. (1997). En språkbadslärares vardag. I M. Buss & H. Kantanen (Red.), Leikkiä, tunnetta ja oppimisen iloa – 10 vuotta kielikylpyä. Lek, lust och lärandets glädje – språkbad i 10 år (s. 12–13). Vasa universitet.

Nordgren, B. (1999a). Mehrssprachiger Unterricht aus der Sicht einer Lehrerin. I W. Stuflesser (Red.), Mehrsprachigkeit und Schule. Plurilingualism and School (s. 113–126). Europäische Akademie Bozen.

Nordgren, B., & Bergström, M. (1999). Mitmekeelsuse kasvatus Soomes. I S. Vare (Red.), Keelekümblus kui integratsiooni voti (s. 21–28). Haridusministeerium.

Nummela, K. (1994). Kielikylpyopetus Vaasassa. I C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kahden kielen kautta monikielisyyteen (s. 61–70). Vasa universitet.

Nummela, K. (1998). A principal’s view on the work of dual-track immersion school. I J. Arnau & J.M. Artigal (Red.), Immersion Programmes: a European Perspective (s. 532–538). Publicacions Universitat de Barcelona.

Nuolijärvi, P. (1996a). Kielikylpykieli ja ensikieli. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielitaitoon käytön kautta (s. 59–70). Vasa universitet.

Nuolijärvi, P. (1996b). Kielikylpylasten ensikieliset kirjoitelmat neljännellä luokalla. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kielitaitoon käytön kautta (s. 59–70). Vasa universitet.

Nuolijärvi, P. (1998). Kielikylpy – matkalla maailmaan. Tempus, 8(1998), 13–15.

Nyqvist, E-L. (2018a). Definiteness in written Swedish by Finnish-speaking immersion pupils at the end of immersion: A comparison with non-immersion pupils. Journal of Immersion and Content-Based Language Education, 6(1), 57–84. https://doi.org/10.1075/jicb.17001.nyq

Nyqvist, E-L. (2018b). Mastering complex Swedish NPs: A comparison of non-immersion pupils and immersion L1 Finnish pupils. Journal of the European Second Language Association, 2(1), 14–23. https://doi.org/10.22599/jesla.33.s1

Nyqvist, E-L. (2020). Interrogativa bisatser hos 12- och 15-åriga språkbadselever. En jämförelse med traditionell undervisning. I C. Wide, E. Ingman, K. Lankinen & V. Vaakanainen (Red.), Svenskan i Finland 18 (s. 164–180). Åbo universitet.

Nyqvist, E-L. (2021a). Finska språkbadselevers bruk av svensk passiv. Nordand, 2021(1), 36–56. https://doi.org/10.18261/issn.2535-3381-2021-01-03

Nyqvist, E-L. (2021b). Komplexa svenska nominalfraser hos finskspråkiga språkbadslärare. Norsk Lingvistisk Tidsskrift, 39(1), 69–95.

Nyqvist, E-L. (2021c). Subject-verb Word Order in Narratives in Swedish by Immersion and Non-immersion Students. Journal of Language Teaching and Research, 12(5), 641–653. http://dx.doi.org/10.17507/jltr.1205.02

Nyqvist, E-L. (2021d). Subordinate questions in Swedish by 12- and 15-year-old Finnish immersion students. Folia Scandinavica Posnaniensia, 30(1),15–25. https://doi.org/10.2478/fsp-2021-0002

Nyqvist, E-L. (2022a). Danska på svenskt språkbad i Finland – 15-åringar läser på ett grannspråk. Sprogforum. Tidsskrift for Sprog- och kulturpedagogik, 28(74), 91–98. https://doi.org/10.7146/spr.v28i74.133039

Nyqvist, E-L. (2022b). En svårighetshierarki för inversion? En jämförelse mellan språkbad och traditionell undervisning. I S Björklund, B. Haagensen, M. Nordman & A. Westerlund (Red.), Svenskan i Finland 19 : Föredrag vid den nittonde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland, Vasa den 6–7 maj 2021 (s. 255–271). Svensk-Österbottniska samfundet.

Nyqvist, E-L. (2022c). Katsaus kielioppiin. I A-S. Pitkänen & M. Auramo (Red.), Avaimia toimivaan kielikylpyopetukseen – Matkalla monikieliseksi sankariksi (s. 92–93). Utbildningsstyrelsen.

Nyqvist, E-L., & Lahtinen, S. (2021). Grammatical gender in L2 Swedish in Finnish-speaking immersion students: A comparison with non-immersion students. Nordic Journal of Linguistics, 44(3), 281–303. https://doi.org/10.1017/S0332586520000256

Nyqvist, E-L., & Lindström Tiedemann, T. (2023). Svenska generiska pronomen hos finska språkbadselever : En jämförelse mellan två årskurser. Folia Scandinavica Ponaniensia, 3, 14–28. https://doi.org/10.14746/fsp-2023.33.02

Nyqvist, E-L., & Lundkvist, P. (2020). Svenska lokala prepositioner hos finska svenskinlärare i språkbad och traditionell undervisning. I S. Haapamäki, L. Forsman & L. Huldén (Red.), Svenskans beskrivning 37. Förhandlingar vid trettiosjunde sammankomsten. Åbo 8–10 maj 2019 (s. 215–229). Åbo Akademi.

Nyqvist, E.-L., Åberg, A.-M., & Björklund, S. (2024). Immersion teachers’ perspective on grammar instruction in language immersion in Finland. Journal of Immersion and Content-Based Language Education 13(1), 164-192. https://doi.org/10.1075/jicb.24003.nyq

Ollila, N. (2003a). Kommunikationssituationer och -former i språkbadsklasser. En projektbeskrivning. I M. Koskela & N. Pilke (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposium XXIII. Vaasa 8–9.2.2003 (s. 232–243). Vasa universitet.

Ollila, N. (2003b). Språkbadsprojektets test och annat material 1987–2002. En deskriptiv genomgång. Vasa universitet.

Pakarinen, S. (2020). Språkbadselevskap i Finland och på Irland: En studie om språkpolicy och två- och flerspråkighet i skollandskap och hos elever i tidigt fullständigt svenskt och iriskt språkbad. [Doktorsavhandling, Jyväskylä universitet]. JYU Disserations.

Pakarinen, S., & Björklund, S. (2018). Multiple language signage in linguistic landscapes and students’ language practices: A case study from a language immersion setting.Linguistics and Education, 44(2018), 4–11. https://doi.org/10.1016/j.linged.2017.10.005

Peltola, E. (1994). Vanhempien näkemys: Kielikylvylläkö suu puhtaaksi? I C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kahden kielen kautta monikielisyyteen (s. 111–123). Vasa universitet.

Peltoniemi, A. (2015). Kansainvälinen näkökulma kielikylpyopettajakoulutukseen. Seminaariraportti. Seminarierapport. Vasa universitet.

Peltoniemi, A. (2017). Lärarstudenters och verksamma lärares åsikter om vad som är viktigt i utbildningen till språkbadsklasslärare. I N. Keng, A. Nuopponen & D. Rellstab (Red.), Ääniä: Röster: Voices: Stimmen. VAKKI-symposiumi XXXVII 9.–10.2.2017 (s. 157–168). Vasa universitet.

Peltoniemi, A., & Bergroth, M. (2020). Developing Language-aware Immersion Teacher Education: Identifying Characteristics through a Study of Immersion Teacher Socialisation. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism, 25(4), 1–13. https://doi.org/10.1080/13670050.2020.1757613

Peltoniemi, A., Kvist, M., & Björklund, S. (2020). Om int vi sku prata finska med varandra, så sku vi ju int ha finska här. Språkbadsklasslärarstudenters språkval i studiemiljön. I S. Haapamäki, L. Forsman & L. Huldén (Red.), Svenskans beskrivning 37. Förhandlingar vid trettiosjunde sammankomsten, Åbo 8–10 maj 2019 (s. 230–241). Åbo Akademi.

Pitkänen, A-S., & Auramo, M. (Red.). (2022). Avaimia toimivaan kielikylpyopetukseen – Matkalla monikieliseksi sankariksi. Utbildningsstyrelsen.

Puskala, J. (2005). Nu blir det vinter. Att skriva om ett givet tema utgående från rubrik, stimulusord eller stimulusbilder. I P. Rossi (Red.), Från översättning till etik. En festskrift till Irma Sorvali på hennes 60-årsdag den 15 oktober 2005 (s. 241–256). Uleåborgs universitet. https://urn.fi/URN:ISBN:9514278003

Pälvimäki, E. (2008). Kvantitativa analyser av språkbadselevers skriftliga uppsatser. I M. Enell-Nilsson & T. Männikkö (Red.), Erikoiskielet, käännösteoria ja monikielisyys. VAKKI-symposiumi XXVIII. Vaasa 8.–9.2.2008: Översättningsteori, fackspråk och flerspråkighet. VAKKI-symposium XXVIII. Vasa 8–9.2.2008: Übersetzungstheorie, Fachsprachen und Mersprachigkeit. VAKKI-symposium XXVIII. Vaasa 8.–9.2.2008 (s. 280–290). Vasa universitet.

Pälvimäki, E. (2009). Handlingar och händelser i språkbadselevers uppsatser i årskurs 6. I M. Enell-Nilsson & N. Nissilä (Red.), Kieli ja valta: Språk och makt: Sprache und Macht = Language and power. Vakki symposium XXIX (s. 352–362). Vasa universitet.

Inga publikationer för tillfället. Ei julkaisuja tällä hetkellä. No publications at the moment.

Rahkola, S. (1999). Suomenkielisen äidinkielenopetuksen kartoitus ala-asteen ruotsin kielen varhaisessa täydellisessä kielikylvyssä lukuvuonna 1998/99. I M. Buss & K. Mård (Red.), Ruotsin ja suomen kielen kielikylvyn kartoitus Suomen peruskouluissa lukuvuonna 1998/99 (s. 93–102). Vasa universitet.

Rejman, K., Magnusson, U., Björklund, S., & Heilä-Ylikallio, R. (2016). Elever i årskurs 5 skriver narrativer – en analys av struktur, fiktion och värdering. I H. Höglund & R. Heilä-Ylikallio (Red.), Framtida berättelser: Perspektiv på nordisk modersmålsdidaktisk forskning och praktik (s. 143–162). Åbo Akademi.

Rinta, H. (1998). Gomorron Janne! Att tillämpa undervisningsprinciper från språkbad i tidigarelagd svenskundervisning. Tempus, 8(1998), 10–12.

Rosvall, C. (2016). Genrelandskap, texter och bedömning – tidigare språkbadselever som andraspråksskribenter i svenska. I P. Hirvonen, D. Rellstab & N. Siponkoski (2016). Teksti ja tekstuaalisuus: Text och textualitet: Text and Textuality: Text und Textualität. VAKKI-symposiumi XXXVI. Vaasa 11–12.2.2016 (s. 321–332). Vasa universitet.

Rosvall, C. (2022). ”Tänk före du skriver” : Uppgiftsmiljö som utmaning och möjlighet för examinander med språkbadsbakgrund i studentexamensprovet i A-svenska. [Doktorsavhandling, Åbo Akademi]. Doria.

Saari, M. (2006). Kielikylpyopetuksen kulttuuripedagoginen perusta. [Doktorsavhandling, Uleåborgs universitet]. OuluREPO. https://urn.fi/URN:ISBN:9514282485

Sajavaara, K. (1999). Toisen kielen oppiminen. I K. Sajavaara & A. Piirainen-Marsch (Red.), Kielenoppimisen kysymyksiä (s. 73–102). Jyväskylä universitet.

Sarmavuori, K., & Sandström, M. (1998). Kielikylpylasten kirjoitustaito prosessimenetelmää käyttäen. Espoon Revontulen koulun ruotsinkielisen kielikylvyn neljäsluokkalaisten kirjoitustaito äidinkielessä ja vieraassa kielessä. Åbo universitet.

Savijärvi, M. (2011). Yhteisestä toiminnasta yhteiseen kieleen. Keskusteluanalyyttinen tutkimus toisen kielen oppimisesta kielikylpypäiväkodin arkitilanteissa. [Doktorsavhandling, Helsingfors universitet]. Helda. http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-7309-0

Savijärvi, M. (2013). Miten lapset oppivat kielikylpykieltä päiväkodin arkitilanteissa? I L. Tainio & H. Harju-Luukkainen (Red.), Kaksikielinen koulu – tulevaisuuden monikielinen Suomi / Tvåspråkig skola – ett flerspråkigt Finland i framtiden (s. 115–140). Jyväskylä universitet.

Sipola, S. (2003). Språkbad för vuxna vid Vasa universitet – språkliga och innehållsliga aspekter. I I. Sorvali & P. Rossi (Red.), Svenskan i Finland 7. Föredrag vid sjunde sammankomsten för beskrivningen av svenskan i Finland (s. 213–227). Uleåborgs universitet.

Sipola, S. (2004). Varför, när och hur ge återkoppling i språkbad? – Vuxenspråkbad som exempel. I M. Koskela & N. Pilke (Red.), Erikoiskielet ja käännösteoria. VAKKI-symposiumi XXIV. Vaasa 7.–8.2.2004: Fackspråk och översättningsteori. VAKKI-symposium XXIV. Vasa 7–8.2.2004: Fachsprachen und Übersetzungstheorie. VAKKI-Symposium XXIV. Vaasa 7.–8.2.2004 (s. 304–316). Vasa universitet.

Sipola, S. (2006). Vuxenspråkbad i svenska. Ur den autonoma inlärningens synvinkel. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Sipola, S. (2007). Ett dopp i vuxenspråkbad – några aspekter på språk och innehåll, vuxenspråkbadets uppkomst, didaktiska principer och arbetssätt. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 151–157). Vasa universitet.

Sirén, T. (1998a). Kielikylpyopettajien koulutus alkuun Kajaanissa. Aktuumi, 3(1998), 59–60.

Sirén, T. (1998b). Kielikylpyopettajien koulutus käynnistyi – Etelä-Suomessa huutava pula pätevistä opettajista. Vaasan yliopistolehti, 4(1998), 14–15. Vasa universitet.

Sjöberg, S., Mård-Miettinen, K., Skinnari, K., & Peltoniemi, A. (2018a). Kielikylpy Suomen kunnissa 2017: selvitys kotimaisten kielten kielikylvyn tilanteesta varhaiskasvatuksessa, esiopetuksessa ja perusopetuksessa. Jyväskylä universitet.

Sjöberg, S., Mård-Miettinen, K., Skinnari, K., & Peltoniemi, A. (2018b). Språkbad i Finlands kommuner 2017: utredning om språkbad i de inhemska språken i småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning. Jyväskylä universitet.

Sjöberg, S., & West, M. (2017). “Kielikylpy on osa minua” – Tidigare språkbadselever om sina språk. Vasa universitet.

Sopanen, P., Belfrage, F., Bergroth, M., Rehn, C., Hansell, K., Mård-Miettinen, K., Costiander, K., & Nummela, Y. (2024a). Det andra inhemska språket i småbarnspedagogiken: Personalens och ledarnas synpunkter. (Rapporter och utredningar; No. 2024:1b). Utbildningsstyrelsen. 

Sopanen, P., Belfrage, F., Bergroth, M., Rehn, C., Hansell, K., Mård-Miettinen, K., Costiander, K., & Nummela, Y. (2024b). Toinen kotimainen kieli varhaiskasvatuksessa: Henkilöstön ja johdon näkemyksiä. (Raportit ja selvitykset; No. 2024:1a). Utbildningsstyrelsen.

Staffans, E. (2022). Teacher Perceptions of Language Challenges Among Children in Three Different Language-Medium Settings in Finland. I H. Harju-Luukkainen, N. B. Hanssen & C. Sundqvist (Red.), Special Education in the Early Years. International Perspectives on Early Childhood Education and Development, vol 36 (s. 247–261). Springer. https://doi.org/10.1007/978-3-030-91297-0_17

Strömmer, R. (1997). Kielikylpy. I M. Markkula & R. Suurla, Elinikäisen oppimisen komitea, & International Association for Continuing Engineering Education (Red.), Elinikäisen oppimisen hyvät käytännöt: Intohimo oppia. Elinikäisen oppimisen komitea.

Sundell, C., & Jakobsen, J. (1998). Planning and practising theme work in an immersion class. I J. Arnau & J.M. Artigal (Red.), Immersion Programmes: a European Perspective (s. 539–540). Publicacions Universitat de Barcelona.

Suni, I. (1999). Kielikylpy ala-asteella. Tempus, 1(1999), 18–19.

Sved, H. (2000). Vieraskielisen kielikylvyn kartoitus Suomen peruskouluissa lukuvuonna 1998/99. Vasa universitet.

Swanström, T. (Red.). (2008). Språkbad – två språk i utveckling. Åbo Akademi.

Södergård, M. (2001a). Interaktionen i ett språkbadsdaghem – lärarstrategier för andraspråksanvändning. I L. Jönsson, V. Adelswärd, A. Cederberg, P. A. Pettersson & C. Kelly (Red.), Svenskans beskrivning 24. Förhandlingar vid Tjugofjärde sammankomsten för svenskans beskrivning Linköping, 22–23 oktober 1999 (s. 275–288). Linköping universitet.

Södergård, M. (2001b). Teacher strategies for second language production. I S. Björklund (Red.), Language as a tool. Immersion research and practices (s. 398–411). Vasa universitet.

Södergård, M. (2002a). Interaktion i språkbadsdaghem. Lärarstrategier och barnens andraspråksproduktion. [Doktorsavhandling, Vasa universitet]. Osuva.

Södergård, M. (2002b). Lasten ensimmäiset vuodet kielikylvyssä – Opettajan ja lasten vuorovaikutuksesta. Monikielisyysuutiset/Flerspråkighetsnyheter, 2(2002), 12–13.

Södergård, M. (2002c). Lärare och barn i språkbad. Tempus, 5(2002), 22–23.

Södergård, M. (2004). Språkbad på daghemsnivå – barnens andraspråksanvändning under smågruppsarbete. I M. Lundkvist & C. Öhberg (Red.), Det synliga barnet. Praktiska och teoretiska perspektiv på pedagogiken. Festskrift tillägnad Marita Lindahl (s. 87–100). Åbo Akademi.

Södergård, M. (2006). From kindergarten to grade 6. The immersion experience from the pupils’ point of view. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen, M. Bergström & M. Södergård (Red.), Exploring Dual-Focussed Education. Integrating Language and Content for Individual and Societal Needs (s. 85–109). Vasa universitet.

Södergård, M. (2007). Språkbad på daghemsnivå – interaktionen mellan lärare och barn under smågruppsarbete. I S. Björklund, K. Mård-Miettinen & H. Turpeinen (Red.), Kielikylpykirja – Språkbadsboken (s. 45–53). Vasa universitet.

Södergård, M. (2009). Språkbadselever i årskurs 9 bedömer sitt andraspråk – färdigheter och användning. I M. Enell-Nilsson & N. Nissilä (Red.), Kieli ja valta: Språk och makt: Sprache und Macht = Language and power. VAKKI-symposium XXIX (s. 387–398). Vasa universitet.

Tjäru, S. (2020). Upprepningar och glada utrop – pedagogers och barns agenda under tre bokstunder i språkbad. Barn, 38(4), 53–68. https://doi.org/10.5324/barn.v38i4.3994

Tuomi, V. (1994). Kielikylpyopettajana toimiminen vaatii jatkuvaa opiskelua. Täky, 3(1994). Vasa universitet.

Turpiainen, E., & Mård-Miettinen, K. (2021). Lärarnas syn på undervisningsplanering i ämnet historia i språkbad. Kieli, koulutus ja yhteiskunta, 12(1).

Inga publikationer för tillfället. Ei julkaisuja tällä hetkellä. No publications at the moment.

Vartio, V. (1994). Kielikylpyryhmät Vaasan kaupungissa – kokemukset ja tulevaisuuden visiot. I C. Laurén (Red.), Kielikylpy: Kahden kielen kautta monikielisyyteen (s. 49–60). Vasa universitet.

Vesterbacka, S. (1988). Immersion-kielikylpy-språkbad. Synteesi, 9(88), 22–26. Vasa högskola.

Vesterbacka, S. (1989). Vad är språkbad? Tempus, 2(89), 24–25.

Vesterbacka, S. (1990a). Ett språkbadsförsök i svenska i Vasa. I E. Andersson & M. Sundman (Red.), Svenskans beskrivning 17. Förhandlingar vid 17. sammankomsten för att dryfta frågor rörande svenskans beskrivning, Åbo den 18–19 maj 1989 (s. 379–389). Åbo Akademi.

Vesterbacka, S. (1990b). Ett språkbadsförsök i svenska i Finland: Om didaktiska lösningar, testmetodik samt elevernas svenskutveckling. I G. Tingbjörn (Red.), Andra symposiet om svenska som andraspråk (s. 119–134). Scriptors förlag ab.

Vesterbacka, S. (1990c). Om kanadensiskt språkbad och språkbadsprojektet i Vasa. I C. Laurén & S. Vesterbacka (Red.), Vaasan kielikylpykoulu = Språkbadsskolan i Vasa = Language immersion school of Vaasa/Vasa: [publications 1] (s. 25–35). Vasa högskola.

Vesterbacka, S. (1990d). På väg mot tvåspråkighet – den tidiga andraspråksinlärningen hos barn i språkbadsskola. I Yhteistyön yliopisto (s. 50–57). Vaasan korkeakouluseura ry.

Vesterbacka, S. (1991a). Att lära sig genom språkbad. I Österbotten 1991. Svensk-Österbottniska Samfundets årsbok 1991: Språket i vardagen, 61–73. Svensk-Österbottniska Samfundet.

Vesterbacka, S. (1991b). Elever i språkbadsskola. Social bakgrund och tidig språkutveckling. [Licentiatavhandling, Vasa universitet].

Vesterbacka, S. (1991c). Kielen omaksuminen kielikylpykoulussa. I C. Laurén (Red.), Kielikylpymenetelmä: Kielen käyttö mielekkääksi (s. 64–77). Vasa universitet.

Vesterbacka, S. (1991d). Mitä on kielikylpykoulu? I A. H. Jalonen (Red.), Kielitaito varhaislapsuudessa. Suomen vieraskielisen varhaiskasvatuksen liiton perustavien konferenssien luennot v. 1990 ja 1991 (s. 30–43). Suomen vieraskielisen varhaiskasvatuksen liitto r.y.

Vesterbacka, S. (1991e). Ritualized Routines and L2 Acquisition: Acquisition Strategies in an Immersion Programme. Journal of Multilingual and Multicultural Development, 12(1&2), 35–43. Multilingual Matters.

Vesterbacka, S. (1992). Kontext i skrift hos språkbadselever. I C. Laurén (Red.) En modell för språk i daghem och skola. Språkbadsdidaktik i Canada, Katalonien och Finland. Language Acquisition at Kindergarten and School. Immersion Didactics in Canada, Catalonia and Finland (s. 23–33). Vasa universitet.

Vuorinen, K. (1992). Språkbadselevernas kommunikativa kompetens. I C. Laurén (Red.) En modell för språk i daghem och skola. Språkbadsdidaktik i Canada, Katalonien och Finland. Language Acquisition at Kindergarten and School. Immersion Didactics in Canada, Catalonia and Finland (s. 35–52). Vasa universitet.

Inga publikationer för tillfället. Ei julkaisuja tällä hetkellä. No publications at the moment.

Inga publikationer för tillfället. Ei julkaisuja tällä hetkellä. No publications at the moment.

Young, T. (1994). Kielikylpyopettajan mahdollisuudet ammatilliseen erikoistumiseen Suomessa. Täky, 3(1994), 4–5. Vasa universitet.

Young, T. (1995). Professional Development for Immersion teachers in Finland. I M. Buss & C. Laurén (Red.), Language Immersion: Teaching and Second Language Acquisition. From Canada to Europe (s. 96–106). Vasa universitet.

Zanasi, L., Mård-Miettinen, K., & Platzgummer, V. (2023). Researching Adolescents’ Linguistic Repertoires in Multilingual Areas: Case Studies from South Tyrol and Finland. I S. Björklund, & M. Björklund (Red.), Policy and Practice for Multilingual Educational Settings (s. 173–197). Multilingual Matters.

Inga publikationer för tillfället. Ei julkaisuja tällä hetkellä. No publications at the moment.

Inga publikationer för tillfället. Ei julkaisuja tällä hetkellä. No publications at the moment.

Øzerk, K. (2006). Fra Språkbad til språkdrukning – modeller for opplæring med to språk. Oplandske Bokforlag.