Bidrag

I Meddelanden från Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi publiceras vetenskapliga artiklar och undersökningar (hela monografier) samt essäer. Serien omfattar både antologier och monografier. Manuskript till monografier och artiklar granskas av två utomstående sakkunniga medan essäerna granskas inom redaktionsrådet. Doktorsavhandlingar som av redaktionsrådet godkänts för publicering granskas inte av utomstående sakkunniga. Skriftserien välkomnar bidrag på svenska, norska, danska, engelska och finska (i det senare fallet översätts bidraget till svenska).

Som en del av insändningsprocessen måste författare intyga att

• bidraget aldrig publicerats tidigare. Det är inte heller under övervägande hos en annan utgivare (om så är fallet förklaras det i kommentar till redaktörerna)
• texten följer de regler för omfång, format, referenser och annat som beskrivs i Instruktioner till författare (se nedan)
• information som gör det möjligt att identifiera författaren har tagits bort från dokumentet.

Instruktioner till författare

Manuskriptet inlämnas i elektronisk form. Texten ska ha ojämn högermarginal och får inte vara avstavad. Om bidraget ska illustreras bifogas illustrationer samt bildtexter. I princip ska alla illustrationer stödja texten och inte vara självändamål. Alla bilder förses med bildtexter. Författaren förväntas i första hand själv skaffa, alternativt komma med förslag till illustrationsmaterial. Författare som själv skaffar illustrationer bör försäkra sig om att hen har rätt att förmedla materialet och att det får publiceras i såväl tryckt som digital form utan restriktioner.

Om monografier och artiklar/kapitel i antologier

Manuskript till monografier och artiklar i antologier genomgår dubbelblind refereeprocedur. De utomstående granskarna väljs av redaktionsrådet och både granskarna och författarna förblir anonyma i förhållande till varandra. Granskarnas utvärdering ligger till grund för beslut om publicering. Om bidraget publiceras förutsätts författarna överväga granskarnas utlåtande noggrant och beakta dem i den fortsatta bearbetningen. Redaktören/gästredaktörerna beaktar också utlåtandena i sin redigering. Författarna kan ombedjas lämna in en beskrivning av bearbetningen, vilka ändringar som gjorts och eventuellt bemötande av granskarnas kritik. Efter granskarnas utvärdering och den eventuella omarbetningen skickas det slutliga manuskriptet till redaktören. Granskningsprocessen dokumenteras.

Skriftserien följer de principer för kollegial granskning som sammanställts av Förbundet för vetenskaplig publicering i Finland (se närmare under Om skriftserien).

Om essäer

Essäerna granskas inom redaktionsrådet. Essäer kan vila på erfarenheter från fältet, eller ett begränsat material, som berör ett ämne med vetenskaplig relevans. Essäer kan vara personligt reflekterande, analyserande, kritiska eller debatterande. Essän kräver inte en färdig slutsats, utan är per definition ett försök, ett preliminärt resonemang som synliggör en särskild fråga. Även om essäns framställningsform i vissa avseenden är fri och tentativ, så ska den följa samma krav på hänvisningsteknik som vetenskapliga artiklar, kapitel och monografier.

Omfattning

• För artikel/kapitel i antologi gäller att texten inklusive noter inte ska överskrida 40 000 tecken (inkl. blanksteg). För essä gäller 20 000 tecken (inkl. blanksteg). Om monografier avtalas separat.

Styckeindelning

• Börja nytt stycke med ett tabulatorindrag, använd inte mellanslag.
• Använd inte blankrad mellan styckena.
• Nytt avsnitt föregås däremot av blankrad. Inget indrag i början.
• Efter rubriker och indragna citat (blockcitat) används inte indrag.

Rubriker

• Följ logisk rubrikhierarki.
• Rubrikerna numreras inte.

Citat

• Använd rätt citattecken: ”xxx”.
• Citat i citat markeras med enkelt citattecken: ’xxx’.
• Långa citat (blockcitat) ombryts med indrag och har därför inte citattecken.
• Utelämnade ord i citat markeras med: […].

Kursiveringar, fet stil, understrykningar

• I löpande text kursiveras fartygsnamn, använd inte versaler eller citattecken.
• Verktitlar (hela verk) och namn på tidskrifter kursiveras – samma förfarande gäller noter (se närmare under Noter).
• Undvik fet stil och understrykningar i mån av möjlighet.

Tankstreck

• Använd långa streck (–), inte bindestreck (-), när det ska vara tankstreck i texten. Detta gäller även mellan årtal samt sidhänvisningar i noterna.

Siffror

• Skriv små tal med bokstäver och stora tal med siffror i normal löpande text.
• Om sifferuppgiften är det väsentliga skrivs talen med siffror (t.ex. prisuppgifter, numrering).
• Gruppera stora tal med mellanslag (4 350, 1 430 400), inte med punkt.
• Använd kommatecken vid decimaler, inte punkt.
• I datum skrivs månadens namn ut i löpande text, t.ex. den 24 januari 2008; i noter används formen 24.1.2008.

Noter

• Noterna numreras löpande med arabiska siffror.
• Hänvisningar ges som slutnoter, med fullständiga referenser i noten första gången verket/artikeln citeras. För hänvisning till samma arbete i omedelbart påföljande not används Ibid. och för hänvisning längre fram räcker det med författarens efternamn, årtal och sidhänvisning.
• Verktitlar (hela verk) och namn på tidskrifter kursiveras, titlar på artiklar, kapitel o.dyl. (delar av verk) placeras inom enkelt citattecken – samma förfarande gäller också den löpande texten.
• För antologier anges titeln före redaktören; red., toim., ed. etc. enligt källans språk.
• Boktitlar anges efter titelbladet. Som skiljetecken mellan huvudtitel och undertitel används punkt om inte något annat skiljetecken används på titelbladet. Detsamma gäller huvudrubriker och underrubriker för artiklar.
• Namn på serier kursiveras inte; ange vilket nummer i serien verket har.
• Första gången namnet på en skriftserie förekommer i en not eller litteraturförteckning skrivs namnet ut, följt av vedertagen förkortning inom parentes. Därefter används förkortningen vid hänvisning till nummer i skriftserien.
• När verket är en del av ett verk i flera delar kursiveras delens nummer inte, såvida det inte står mellan huvudtiteln och deltiteln.
• Använd kommatecken mellan olika fält i hänvisningen (se ex. nedan).
• När flera litteratur- eller källhänvisningar anges i samma not separeras de med semikolon.
• Ange förlagsort och förlag, inte tryckort.
• Använd exakta sidhänvisningar, undvik t.ex. f. och ff.
• Vid hänvisning till Internetkälla anges dokumentets/sidans titel, webbplatsens titel/ägare, fullständig URL-adress samt datum för när dokumentet hämtades (se ex. nedan).
• Hänvisning till böcker och artiklar på Internet följer samma principer som gäller för tryckt material. Ange fullständig URL-adress samt datum för när boken/artikeln hämtades (se ex. nedan).
• Otryckta källor anges från liten enhet till stor.
• Vid hänvisning till personlig kommunikation (t.ex. e-post, telefonsamtal, intervjuer) krävs tillstånd från personen ifråga. Har anonymitet utlovats måste ett sådant löfte hållas. En referens till personlig kommunikation ska innehålla: namn, tjänsteställning, form och datum (se ex. nedan).

Exempel:

¹ Sven Andersson, Åländskt skärgårdsliv, Åbo: Förlaget Bro 1945, s. 120.

² Ibid., s. 121.

³ Kim Montin, ’The Seamans´s Conception of Himself’, Man and the Maritime Environment. Exeter Maritime Studies Number Nine, ed. Stephen Fischer, Exeter 1994, s. 202–203.

⁴ Andersson 1945, s. 281.

⁵ Nils Storå, Fiskets Åland och fiskarkulturen, Skrifter utgivna av Ålands kulturstiftelse XVI, Mariehamn 2003, s. 187.

⁶ Valfångardagböcker förda på Åbo-skeppen Suomi och Turku under 1850-talet, utg. Sven Andersson, Meddelanden från Sjöhistoriska museet vid Åbo Akademi nr 12, Åbo 1971, s. 9.

⁷ Kurt Jern, ’Frihetstiden och gustavianska tiden 1721–1809’, Finlands historia 2, red. Märtha Norrback, Esbo: Schildts 1993, s. 324.

⁸  Skeppsdagböcker, Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademi, www.sjohistoriska.abo.fi/skeppsdagbok.html (hämtad 7.9.2017).

⁹ Stefan Norrgård, ’Royal Navy logbooks as secondary sources and their use in climatic investigations. Introducing the log-board’, International Journal of Climatology 37, 2016:4, s. 2028–2029, http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/joc.4832/epdf (hämtad 7.9.2017).

¹⁰ Resedagbok för direktionen 1939, Af:43, FÅA:s arkiv, SHIÅA.

¹¹ Anders Andersson, sjökapten, Åbo, intervju 7.9.2017.

Källförteckning (enbart monografier; uppgörs inte för artikel eller essä i antologi)

• Källförteckning görs upp alfabetiskt enligt följande modell:

Arkivkällor

Riksarkivet (RA), Helsingfors

Samlingens namn/Arkivenhet och signum

(Enskilda källor)

• Arkivkällorna följs av webbplatser och görs upp alfabetiskt enligt följande modell:

Webbplatser

Sjöhistoriska institutet vid Åbo Akademis webbplats, ’Skeppsdagböcker’, www.sjohistoriska.abo.fi/skeppsdagbok.html (hämtad 7.9.2017).

Litteraturförteckning (enbart monografier; uppgörs inte för artikel eller essä i antologi)

• Litteraturförteckningen görs upp alfabetiskt enligt följande modell:

Efternamn, Förnamn, Verktitel, Förlagsort: Förlag tryckår

Efternamn, Förnamn, Verktitel, Serie (förkortning) nr XXX, Förlagsort: Förlag [om inte förlagets namn ingår i seriens namn] tryckår

Efternamn, Förnamn, ’Artikel’, Tidskrift volym, år:nr, s. xx–xx

Efternamn, Förnamn, ’Artikel’, Antologi, red. Förnamn Efternamn, Förlagsort: Förlag tryckår, s. xx–xx

• Undvik indrag och tabuleringar, eventuella indrag görs i samband med ombrytningen.
• Bibliografiska poster avslutas utan punkt.
• Elektroniska resurser följs av fullständig URL-adress samt datum för när materialet hämtats (i övrigt enligt ex. ovan).

Tabeller och figurer

• Gör tabeller och figurer i separata filer; markera placeringen med kommentarfunktionen.
• Numrera tabellerna och figurerna och förse dem med rubrik som placeras ovanför.
• Hänvisa till tabellerna/figurerna i brödtexten och använd då numrering (inte t.ex. ”figuren nedan”).
• Ange källan/källorna under tabellen/figurtexten.

Bilder och bildtexter

• Bilderna ska vara av tillräckligt hög kvalitet. För tryckning duger bilder med en upplösning om minst 300 dpi i den storlek bilden ska ha i den tryckta publikationen.
• Skriv bildtexterna i en separat fil.
• Ange bildkällan.
• Använd kommentarfunktionen för att markera var bilderna ska placeras.

Författaruppgifter

Skriftserien publicerar personalia om författarna. Dessa omfattar namn och uppgifter om lärd grad, titel och anknytning till universitet, forskningsinstitution eller annan organisation, t.ex. N.N., fil.dr, docent, Åbo Akademi.