4.5.2021
Varierande effekter på samhällsklimatet av en kommunal folkomröstning
Folkomröstning är inte nödvändigtvis rätt väg att gå då man på kommunal nivå vill ta reda på den allmänna opinionen i en fråga. Det kan vara bättre att ordna en professionellt genomförd opinionsundersökning, visar en ny rapport vid Åbo Akademi som undersökt effekterna av folkomröstningen efter diskussionerna om kommunsammanslagning i Korsholm 2019.
Resultaten i rapporten ”Följderna av en folkomröstning- lärdomar från Korsholm” bekräftar att frågor om kommungränser tenderar att röra upp känslor. Kommunsammanslagningsfrågor är komplexa i och med att de innefattar allt från effekter kring ekonomi och politisk representation till djupt grundade identitetsfrågor. Vidare framkommer vissa effekter av en kommunsammanslagning först efter en längre tid, vilket i sin tur skapar en ännu större osäkerhet. I fallet Korsholm resulterade detta i att det uppstod ett tydligt misstroende mellan de båda sidorna i kommunsammanslagningsfrågan.
– Våra resultat visar att folkomröstningsprocessen i Korsholm har bidragit med tydliga negativa effekter på en del frågor på lokal nivå, men att den även tycks ha bidragit med en del positiva effekter. Det är tydligt att kommuninvånarna vill bli tillfrågade i viktiga frågor, men samtidigt bidrar den efterföljande debatten till ett försämrat politiskt klimat lokalt, säger Thomas Karv, stipendieforskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Tillsammans med Kim Backström, doktorand i statskunskap vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi, har Karv utfört och analyserat en medborgarenkät som skickades ut i Korsholms kommun efter folkomröstningen som gällde en kommunsammanslagning med Vasa våren 2019. Enkäten sändes till samtliga, knappt 15 000, kommuninvånare över 16 år under hösten 2020. Den besvarades av drygt 3100 kommuninvånare , svarsprocenten blev 21,5. I enkäten fanns frågor kring folkomröstningar på generell nivå, huruvida det var rätt beslut att ordna en folkomröstning i Korsholm samt även på frågor direkt utformade för att kunna mäta hur folkomröstningsprocessen kollektivt har påverkat det generella samhällsklimatet i kommunen.
– Valdeltagandet i folkomröstningen landade på knappt 80 procent med slutresultatet att drygt 60 procent, samtidigt en klar majoritet av de svenskspråkiga invånarna, röstade “NEJ” till en kommunsammanslagning med Vasa. Ser vi närmare på bakgrundsfaktorerna kan vi konstatera att det i synnerhet är grupperna finskspråkiga och högutbildade som verkar ha blivit speciellt missnöjda som ett resultat av folkomröstningsprocessen. Samtidigt visar resultaten att korsholmarna uppskattar att de har haft möjligheten att tydligt få framföra sin åsikt, säger Backström.
Resultaten visar också tecken på att det inte verkar ha uppstått någon konstruktiv dialog mellan kommuninvånare och beslutsfattare vilket kan ha gjort frågan ännu mer polariserande än den nödvändigtvis skulle ha behövt bli. Kombinationen av en polariserande process (folkomröstning) och en polariserande fråga (kommunsammanslagning) kan ha helt klart negativa samhällseffekter, åtminstone på kort sikt.
– Utgående från de här resultaten är det för tidigt att prata om mer bestående effekter, men vi vill ändå uppmana kommunala beslutsfattare att noga tänka efter ifall en kommunal folkomröstning är rätt metod om det enda syftet är att få en uppfattning kring medborgaropinionen i en specifik fråga. I så fall kan det räcka med en professionellt genomförd opinionsundersökning. Om syftet däremot är att ge kommuninvånarna makten att avgöra utgången i en fråga är en folkomröstning att föredra. Oberoende av tillvägagångssätt är det viktigt att vara tydlig med vad det egentliga syftet är med att höra folkviljan, säger Karv och Backström.
Mera information:
Thomas Karv, stipendieforskare
E-post: tkarv@abo.fi
Kim Backström, doktorand
E-post: kim.backstrom@abo.fi