Pressmeddelande

Hur vi föds påverkar hälsan

Barn som föds vaginalt har specifika genetiska stammar av bakteriearter i sin tarm som tryggar stimulansen av immunsystemet hos nyfödda, visar en ny internationell studie. Avsaknaden av denna bakteriella stimulans kan ha effekter för hälsan hos barn födda via kejsarsnitt.

Projektet, utfört av forskare från Luxemburg (Universitetet i Luxemburg), Tyskland (German Centre for Integrative Biodiversity Research), Sverige (KTH) och Finland (Åbo Akademi), jämförde hur tarmbakteriefloran hos barn utvecklas under de första fem dagarna efter födseln, beroende på om barnet föds vaginalt eller via kejsarsnitt.

Resultaten visar att specifika genetiska stammar av bakteriearter överförs från mamman till barnet vid förlossningen, och att barn som föds via kejsarsnitt har en lägre genetisk mångfald av olika bakteriestammar. Enligt forskarna har detta en negativ effekt på hur barnets immunsystem byggs upp under de första dagarna av en människas liv.

– Dessa resultat stöder den allmänna uppfattningen om att diversiteten av människans tarmbakterier har en central roll för vår hälsa, säger Conny Sjöqvist, forskare i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.

Tidigare undersökningar har visat en klar koppling mellan tarmbakteriesamhället samt människans immunförsvar. Den nya studien visar att även små genetiska skillnader hos olika stammar kan ha en betydelse för hur arterna ter sig i förhållande till funktioner som är relevanta då immunförsvaret utvecklas hos nyfödda.

Illustration med mamma och två barn med olika bakteriefloror.
Illustrationen visar hur det är oklart hur immunförsvaret påverkas på lång sikt av att det inte stimuleras av mammans bakterieflora. Bild: Linda Wampach, University of Luxembourg.

– Detta är väldigt spännande resultat, men vi bör minnas att studien endast granskade vad som sker under de första fem dagarna efter förlossningen. Fortsatta studier bör följa upp potentialen till stimulans av immunförsvaret över en längre tid, samt undersöka hur detta kopplar till den genetiska diversiteten av tarmbakterier, säger Sjöqvist.

Forskarna undersökte det så kallade metagenomet, det vill säga det totala antalet mikrobiella genom som naturligt förekommer i en organism – i detta fall människan. Genom att använda bakterie-DNA från vaginal- och avföringsprov tagna av mammorna och barnen kunde man ge ytterst detaljerade beskrivningar av bakteriesamhällena.

Sjöqvists roll har varit att bidra med dataanalyser för att förbättra förståelsen av diversiteten inom olika arter av de undersökta bakterierna. Han använder liknande metagenomdata för att beskriva den genetiska mångfalden hos akvatiska bakteriearter i olika miljöer i Östersjön. Detta görs för att kunna förutspå följderna av klimatförändringen i Östersjöns ekosystem.

– De analysmetoder som vi utvecklade tillsammans med forskare på KTH kunde nu även användas för att få en djupare insikt i människans bakteriesamhällen. Då man jobbar med genetiskt data har det egentligen ingen betydelse varifrån DNA-proven härstammar. Vi kan i princip använda oss av samma populationsgenetiska teorier, oavsett om vi tittar på tarmbakterier eller bakterier som lever i havet, säger Sjöqvist.

Studien publicerades i den internationella tidskriften Nature Communications i slutet av november 2018. Artikeln ”Birth mode is associated with earliest strain-conferred gut microbiome functions and immunostimulatory potential”: https://doi.org/10.1038/s41467-018-07631-x

 

Mera information:

Conny Sjöqvist
Projektforskare inom forskningsprofilen Havet
E-post: conny.sjoqvist@abo.fi
Tfn: +358 40 558 0284