Pressmeddelande

Pressmeddelande

Pressmeddelande
Åbo Akademi
9.5.2018

 

Östersjön som tidsmaskin för världshavens kustområden

Uppvärmning, försurning, övergödning och syrefria bottnar – där några av de allvarliga förändringar som sker eller förväntas ske i världshavens kustområden. I Östersjön har allt detta skett i mycket snabb takt. Samtidigt uppvisar Östersjöregionen flera exempel på att det med gemensamma åtgärder går att vända negativa trender till det bättre.

I en nyutkommen artikel i tidskriften Science Advances lanserar ett internationellt forskarteam lett av GEOMAR Helmholtz Centre for Ocean Research i Kiel, med fyra finländska forskare som medförfattare, Östersjön som en tidsmaskin för världshavens kustområden. Artikeln har skrivits av 26 forskare från 7 länder och visar hur Östersjöregionen kan användas som modell för pågående och kommande förändringar i världens kustområden med centrala lärdomar för forskare, beslutsfattare och omgivande samhällen.

– Detta unika brackvattenhav kan fungera som en slags tidsmaskin som hjälper oss att bättre förutse kommande globala förändringar, säger professor Thorsten Reusch från GEOMAR Helmhotz Center för Ocean Research Kiel, en av artikelns huvudförfattare.

Forskarna visar hur de förändringar som förutspås ske i världshaven observeras i Östersjön redan idag.

– Orsaken är den begränsade volymen och det långsamma vattenutbytet med Nordatlanten, vilket gör att effekter förstärks och många processer och interaktioner sker med högra hastighet än i andra hav, säger artikelns finländska författare Erik Bonsdorff vid Åbo Akademi, Kari Hyytiäinen vid Helsingfors universitet, Veijo Jormalainen vid Åbo universitet och Harri Kousa vid Finlands miljöcentral.

Problem och lösningar

Globalt har världshaven värmts upp ca 0,5°C under de senaste 30 åren, medan Östersjön under samma tid värmts upp med hela 1,5°C. Andra förändringar är den mångfalt större utbredningen av syrefria bottnar i de djupa delarna av havet, och de lägre pH-värdena – ett sätt att mäta försurning av haven – som regelbundet sjunker till nivåer som kan förväntas i de stora oceanerna först under nästa sekel.

Allt är dock inte negativt: Östersjön är ett av världens mest utforskade hav. Observationer och mätningar har pågått sedan tidigt 1900-tal, och det finns en stark tradition av vetenskapligt samarbete mellan länderna i regionen.

Användningen av forskningsresultaten som grund för beslutsfattande har hjälpt länderna runt Östersjön att bland annat minska belastningen av näringsämnen, vända minskningen av de stora rovdjurens populationer och bromsa överfisket. Resultaten har uppnåtts genom bindande överenskommelser inom ramen för EU, ambitiösa målsättningar i Aktionsplanen för Östersjön (BSAP) inom HELCOM-arbetet för en renare Östersjömiljö.

– De slutsatser som presenteras utgör en värdefull bas för vetenskapligt grundade beslut rörande resursanvändning och åtgärder i regionen på en nivå som få andra områden i världen kan uppvisa, understryker Bonsdorff.

– Överfiske, global uppvärmning, försurning, övergödning, syrefria bottnar, och intensiv exploatering av kustvatten är fenomen som vi ser i alla världshav. Eftersom förändringarna har varit extra dramatiska i Östersjön, men också eftersom en del av problemen har framgångsrikt har åtgärdats här, kan regionen visa vad som kan förväntas och vad man kan göra åt de framtida utmaningarna på andra håll.

Forskningsarbetet för artikeln utfördes inom ramarna för EU:s Östersjöforskningsprogram BONUS. I Finland finansierades forskningen av Finlands Akademi.

 

Artikeln The Baltic Sea as a time machine for the future coastal ocean i Science Advances 4/2018: http://dx.doi.org/10.1126/sciadv.aar8195

 

Mera information:

Erik Bonsdorff
Professor i miljö- och marinbiologi, Åbo Akademi
erik.bonsdorff@abo.fi
+358 40 536 3539