17.11.2020
Elevens matteupplevelse påverkas av gruppens sammansättning
Svaga elever i högpresterande matematikklasser, i synnerhet pojkar, känner mer skam jämfört med elever som går i lågpresterande matematikklasser. De starkare eleverna känner sig i sin tur mer uttråkade och njuter mindre av matematiken i högpresterande matematikklasser, visar en ny studie.
Forskare vid Åbo Akademi, Helsingfors universitet och Åbo universitet har undersökt om den så kallade Big fish, little pond-effekten (BFLP) kan förklara sambandet mellan känslor och matematikprestationer samt elevernas kön. BFLP bygger på att eleven jämför sig mot den genomsnittliga förmågan i en grupp. Om en elev alltså har bättre förmåga än genomsnittet ökar hens akademiska självbild, och tvärtom minskar den om eleven upplever sig vara på en kunskapsnivå under gruppens genomsnitt.
Det här är den första studien som visar att BFLP-effekten påverkar känslor av stolthet och skam i större utsträckning bland elever med svagare kunskaper i matematik än bland elever med starka mattekunskaper. Studien är också den första som visar att BFLP-effekten påverkar känslorna av nöje och tristess mera bland elever med starka kunskaper i matematik. I studien deltog 1 322 finländska elever i åldern 14-15 år, totalt 77 grupper.
‒ Vi kunde konstatera att i grupper där flera elever är starka inom matematik är effekten på stoltheten kring det egna kunnandet ofta negativ. Denna effekt var speciellt framträdande bland elever med svaga kunskaper i matematik. Ett intressant resultat var att pojkar upplevde mer skam i högpresterande matematikklasser medan flickor inte gjorde det, säger Johan Korhonen, biträdande professor i pedagogisk psykologi vid Åbo Akademi.
Det här kan ha att göra med att matematik traditionellt uppfattas som ett manligt ämne. Forskarna menar också att den sociala jämförelse som finns elever emellan inte nödvändigtvis förklarar varför speciellt högpresterande elever upplever tristess i klassrummet, snarare kan det här ha att göra med de pedagogiska metoderna och de förväntningar som finns på eleverna.
‒ Några sätt att minska BFLP-effekten kunde vara att göra upp strategier för hur man hanterar prestationsrelaterade känslor i klassrummen. Till exempel kunde lärarna aktivt arbeta med individualiserad och meningsfull feedback och inte stereotypisera matematiken som ett manligt läroämne. Mera uppmuntran för lågpresterande elever i grupper där det finns högpresterande elever i kombination med individuell målsättning för alla kunde också bidra till att minska effekterna, säger Korhonen.
Studien ”Big-fish-little-pond effect on achievement emotions in relation to mathematics performance and gender” har publicerats i tidskriften International Journal of Educational Research och kan läsas i sin helhet här: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0883035520317985.
Mera information:
Johan Korhonen, biträdande professor i pedagogisk psykologi, Åbo Akademi.
Telefon: 050-3669459
e-post: johan.korhonen@abo.fi