6.8.2021
Mattesvårigheter kan upptäckas i ett tidigt skede
Grundläggande matematiska färdigheter handlar långt om att kunna se mönster och sammanhang, att förstå och hantera numerisk information i vardagliga sammanhang. Om en elev har inlärningssvårigheter i matematik behöver problemet identifieras så tidigt som möjligt så att rätt stöd kan sättas in. Forskare vid Åbo Akademi har varit med och utvecklat verktygen LUKIMAT och FUNA för det här ändamålet.
Tänk dig att du står i affären och ska välja godispåse. Det finns två som kostar lika mycket, men den ena väger mindre. Du har svårt att avgöra vilken du ska ta för att få mest för dina pengar. På hemvägen missar du bussen och ser på tidtabellen att nästa buss går prick, men du har svårigheter att räkna ut hur många minuter det är kvar till det. Det här är exempel på sådana vardagliga situationer som kan orsaka problem för barn med matematiksvårigheter.
Måste det vara så, eller kan alla lära sig att förstå det som för många är självklarheter? Hur vet vi om en elev har specifika svårigheter med matematikinlärningen eller om svårigheterna beror på andra faktorer, och hur kan vi i så fall stödja eleven?
Matematik är mera än uppställning och tal
Heidi Hellstrand är universitetslärare i specialpedagogik och matematikens didaktik vid Åbo Akademi och doktorerade nyligen med en avhandling där hon studerat förskolebarns, ettors och tvåors grundläggande matematiska färdigheter och hur färdigheterna utvecklas, samt hur barn med risk för inlärningssvårigheter i matematik kan identifieras och stödjas. Hon menar att det är väldigt viktigt att kunna addera och subtrahera, men att matematik är mera än så och alla kan förbättra sina färdigheter.
– Att vi lär oss ställa upp tal är bara liten del av matematiken. En viktigare del är att vi hittar verktygen för att snabbt kunna hantera, förstå och söka den information som behövs för att fungera i samhället. Många tänker på matematik som en enda stor klump, men ämnet är brett och består av så många olika delar. Till exempel: vad ska vi äta i dag, vilka ingredienser finns i skåpet och till hur många räcker de? Förmågan att se mönster, förstå och hantera information, sammanställa informationen och använda logisk slutledningsförmåga är också matematik, säger Hellstrand och får medhåll av Johan Korhonen, biträdande professor i pedagogisk psykologi vid Åbo Akademi.
– Matematiken är kopplad till så många delar av vårt samhälle. Att vi behärskar grundläggande matematiska färdigheter är väsentligt både i vardagen och för att klara arbetslivet där många branscher förutsätter att man kan en del räkning. Skolans läroplan sätter i dag stort fokus på läs- och skrivfärdigheter, men lika stort fokus borde sättas på matematik och framför allt att diskutera matte på lektionerna, säger Korhonen.
Både arv och miljö kan vara orsaken
Inlärningssvårigheter i matematik innebär att eleven har ovanligt svårt att tillägna sig basfärdigheter i matematik även om hen får ändamålsenlig undervisning och stöd. Svårigheterna påverkar även vardagliga situationer där eleven skall förstå och hantera numerisk information. Inlärningssvårigheterna avser alltså inte färdighetsbrister i mera avancerade områden som exempelvis i algebra eller trigonometri.
Man bedömer ofta färdigheterna på basis av hur snabbt och med hur stor arbetsinsats i förhållande till jämnåriga eleven lär sig, och i relation till den undervisning och stödåtgärder eleven fått.
Om det då visar sig att en elev har inlärningssvårigheter i matematik, hur förklarar man det? Beror svårigheterna på biologiska faktorer, eller finns förklaringen i omgivningen? Korhonen och Hellstrand menar att det kan vara både ock.
Svårigheter i matematik kan ha flera olika orsaker. Exempelvis har personer med specifika matematiksvårigheter, som också kallas dyskalkyli, en svagare tal- och antalsuppfattning som också syns på den neurala nivån i form av avvikande hjärnaktivitet. Men mattesvårigheterna kan också bero på andra kognitiva, känslomässiga eller miljömässiga orsaker. De kognitiva och emotionella orsakerna kan ofta handla om exempelvis svagt arbetsminne, bristande motivation, matematikångest eller koncentrationssvårigheter. Därtill påverkar även de yttre omständigheter som skolgång, undervisning och stödåtgärder.
Såväl kognitiva som emotionella orsaker samt lärande och undervisning är det som intresserar Korhonen och Hellstrand speciellt. Det är också de delarna som pedagogen kan påverka med rätt stöd och verktyg.
Kan man då säga att färdigheter i matematik har något med elevens intelligens att göra?
– Nja, det synsättet är nog föråldrat. Förståelse för matematik är en del av den allmänna intelligensen, men det är nog inte så att man ”föds med ett mattehuvud”. Tyvärr är det många, också inom lärarkåren, som fortfarande tänker så, säger Korhonen.
Test kan visa vem som behöver stöd
En central faktor som är specifikt kopplad till matematikinlärning är hur vi processar antal. Antalsuppfattning är en medfödd förmåga som innebär att man kan uppfatta och bestämma små antal snabbt och exakt, eller också att skilja på mängder.
Forskare vid Åbo Akademi har varit med och utvecklat bedömningsverktygen LUKIMAT och FUNA som är utvecklade för att kartlägga grundläggande matematiska färdigheter, som bland annat antals- och taluppfattning, och för att hjälpa pedagogen att identifiera de elever som är i risk för inlärningssvårigheter i matematik.
LUKIMAT som kartlägger yngre barns förmågor har redan funnits en tid och är i användning både i finskspråkiga och svenskspråkiga skolor runtom i landet medan FUNA lanseras hösten 2021. Båda verktygen är gratis tillgängliga för användarna. LUKIMAT är ett papper-och-penna-test medan FUNA är ett digitalt verktyg.
Korhonen och Hellstrand understryker att verktygen inte ska användas för att stämpla eller rangordna elever, utan strikt för att identifiera på vilka områden det kan finnas bristande färdigheter som behöver stödjas och följas upp. Att en elev inte presterar bra ett år betyder inte att hen inte kan utvecklas och prestera på högre nivå i nästa test.
– Här kan rätt stöd i tidigt skede vara lösningen för många elever med bristande färdigheter i matematik. För elever med specifika matematiksvårigheter, dyskalkyli, kan det trots den bästa undervisningen kvarstå svårigheter med att snabbt avgöra exempelvis om talet 357 eller 821 är större, eller att kolla busstidtabellen rätt. I sådana fall behöver undervisningen ta fasta på hjälpmedel som ger eleven möjligheterna att klara situationer där sådant är viktigt. Också övningar och erfarenheter utanför skolan kan hjälpa eleven att utveckla sina färdigheter, säger Hellstrand.
Under arbetet med FUNA kunde projektgruppen, där Korhonen och Hellstrand ingår, konstatera att det i dag saknas läroböcker som är uppbyggda enligt vissa cykler eller vissa tempon, till exempel för de lärare som behöver jobba med elever som har stora luckor. Den långsiktiga planeringen med FUNA är därför att verktyget ska ha 1000-tals uppgifter inmatade så att det i framtiden också kan användas för att mäta elevernas färdigheter på olika områden mera specifikt.
– Jag skulle absolut rekommendera alla lärare att kartlägga läget i klassen i alla fall på hösten vid skolstart och gärna senare under läsåret också. På det här sättet kan man planera sin undervisning utgående från den information kartläggningen ger: vilka färdigheter behöver man särskilt fokusera på, var behöver man ta hjälp av speciallärare. Man ska absolut inte behöva vänta på att elevens svårigheter ska bli synliga, säger Korhonen.
Finns det någon metod som är bättre än andra då vi talar om att lära sig matte?
– En modell passar inte alla, men ska man välja en metod som funkar de allra flesta så är det en lärarstyrd och strukturerad undervisning. Det här går ganska mycket emot det fria klassrummet med problembaserat lärande. Det är i sig en fin metod för elever som inte har inlärningssvårigheter i matematik, men ofta saknar elever med inlärningssvårigheter verktygen att fungera i sådana modeller, säger Korhonen.
FUNA webbplats: https://sites.google.com/funa.nmi.fi/eng/home