8.12.2021
Alla som skriver texter i jobbet råkar ibland ut för den där naggande känslan av osäkerhet över någon språklig detalj. Plötsligt är man inte säker på huruvida det heter att något har beslutits eller beslutats, om man faktiskt kan använda semikolon framför en punktuppställning, eller kanske vad som är rätt benämning på svenska för det högaktuella begreppet hyvinvointialue.
När grundexamensstuderande vid Åbo Akademi går kommunikationskursen akademisk framställning på Språkcentret får de ofta frågan hur de gör i sådana situationer. Deras svar brukar vara ”Jag googlar” och i andra hand ”Jag frågar någon jag känner”. En kvalificerad gissning är att svaren skulle vara mycket snarlika om frågan ställdes till yrkesarbetande personer.
Det är naturligtvis inget fel på att fråga någon som vet eller att söka på webben. Problemet med det första alternativet är bara att de flesta inte sitter bredvid en ytterst allmänbildad språkvårdare när de skriver. Och problemet med det andra alternativet är att det tar tid, om man ska söka kritiskt och vara säker på att man fått rätt svar.
Det mest effektiva är i stället att hålla sig med en liten uppsättning bokmärken med adresser till resurser på webben som man kan gå till direkt, utan att ta omvägen via en söktjänst.
Här är ett förslag på några av de allra centralaste resurserna som kan vara till hjälp:
www.svenska.se
På webbplatsen kan man med en sökning slå i tre resurser samtidigt. Kom ihåg att klicka på plustecknen för att se all information! Svenska Akademiens ordlista (SAOL) ger främst information om stavning, böjning och uttal, men ibland också betydelse. Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) ger mer information om ordens betydelse och ofta om t.ex. stilnivå och korrekt användning. I SO kan du också slå på ord för att få veta vilka prepositioner som används i samband med det. Den tredje resursen, Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok som främst lämpar sig om man har intresse för hur ord i svenskan använts under gångna århundraden. Den lämpar sig alltså inte för att söka svar på språkfrågor om nutida språk.
www.sprakinstitutet.fi och www.isof.se
De två språkvårdsmyndigheterna i Finland och Sverige är viktiga utgångspunkter speciellt då man vill leta efter ingångar till ännu flera resurser, men båda två har också frågelådor där man kan söka efter svar på tidigare ställda språkfrågor. I Finland har vi Institutet för de inhemska språken, eller kortare Språkinstitutet. I Sverige finns Institutet för språk och folkminnen,Isof.
Myndigheternas skrivregler
Myndigheternas skrivregler är en pdf-bok som du hittar på Isofs webbplats (www.isof.se > Stöd och språkråd > Vägledningar > Myndigheternas skrivregler). Som namnet säger handlar boken om skrivregler, och det är alltså inte en bok där man slår upp specifika ord, utan där man kan gå in och läsa om principer som man själv kan tillämpa.
Gå till Myndigheternas skrivregler om du funderar på sådant som när man ska använda stor respektive liten bokstav, vilka förkortningar som kan vara gångbara och hur de skrivs, vilka rekommendationer som gäller för användningen av kommatecken eller andra skiljetecken samt i vilka fall ord ska skrivas ihop och i vilka fall de ska skrivas isär.
www.mediesprak.fi
Mediespråk är en resurs avsedd för att betjäna professionella skribenter i svenskspråkiga medier i Finland, men den är mycket användbar också för andra. På webbplatsen hittar du bland annat informativa språkråd speciellt om sådant som gäller det offentliga i Finland och aktuella företeelser. I språkråden behandlas allt möjligt från finsk påverkan i svenskan och korrekta juridiska uttryck till hur man skriver namnet på olika högtidsdagar och frågor om avvägningen av stilvärdet mellan olika synonyma uttryck.
Så, hur heter det – beslutits eller beslutats? En snabb sökning på svenska.se visar att det korrekta är det senare alternativet, beslutats. En liten stund med Myndigheternas skrivregler ger för sin del vid handen att semikolon blir fel framför en punktuppställning; där ska det i stället vara kolon. (I motsats till mellan huvudsatserna i föregående mening, där semikolon fungerar bra.) Och en sökning på hyvinvointialue bland språkråden på mediespråk.fi visar att rätt begrep på svenska är välfärdsområde.
Artikelförfattaren Kati Palmberg är universitetslärare i svenska och i akademiskt skrivande vid Språkcentret vid Åbo Akademi.
Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 4/2021
Centret för livslångt lärande – startsida