Socialpolitiken formar välfärden

Mikael Nygård ser socialpolitiken som ett viktigt ämne och en viktig funktion för samhällets välfärd.

Text och bild: Stefan Westergård

Professor Mikael Nygård är verksam inom ämnet socialpolitik vid Åbo Akademi. Enligt honom finns det två saker man kan avse med socialpolitik.

  • Socialpolitik kan vara en offentlig verksamhet som hanterar sociala risker. Det handlar om människor som hamnar in i ett beroendeförhållande. Då kan man fundera hur man garanterar en skälig minimiutkomst för de som av olika anledningar hamnar in i risksituationer som arbetslöshet, sjukdom eller föräldraledighet. Man kunde egentligen dra upp en vågrät linje med en kurva som följer den. Kurvan går som en båge och påvisar de livsskeden där vi behöver stöd. Åtgärder som bestäms utav socialpolitiken. Så man kunde se socialpolitiken som det välfärdssystem som fångar upp alla i behov av utkomststöd, säger Mikael.
Modellen illustrerar socialpolitikens verksamhetsområde. Om kurvan påvisar livscykeln så utgör allt nedanför, dvs. livets början och slut, perioder i livet när vi är beroende av ett samhälleligt stöd. Detta stöd skapas utifrån socialpolitisk forskning om huruvida system och resurser skapas och samverkar.
  • Socialpolitik är också någonting man studerar, vilket då för oss till den här enheten. Socialpolitik som akademiskt ämne handlar om att förstå dessa mekanismer, olika system och möjliga utfall. Att lära sig dessa saker för att göra både enklare forskning men också fungera i en yrkesroll som t.ex. hantera understöd på FPA eller om du jobbar inom någon form av hjälp- eller omsorgsverksamhet. Det är vad socialpolitik går ut på. Det första är någonting som görs, det andra är någonting man studerar, säger Mikael.

Aktuellt inom socialpolitiken

Socialpolitiken är alltså ett brett ämne som innefattar de välfärdssystem vi är vana med i vårt samhälle. Vad är då aktuellt inom socialpolitiken i dag?

  • Det händer otroligt mycket idag. Det är skrämmande samtidigt som det är intressant. Vi har ju t.ex. en historisk omvälvning på gång i SOTE-reformen. Det söks febrilt idag efter nya lösningar som avser att försöka anpassa välfärdsstaten (socialpolitiken) till dessa nya utmaningar, säger Mikael.

Mikael fortsätter att förklara de förändringar som sker i samhället. Förutom att vi som människor blir äldre pågår processer som globaliseringen och digitaliseringen.

  • Vi har en allt mer instabil kapitalistisk struktur som tycks vara väldigt kriskänslig. Alla yttre och inre förändringstryck kräver någon form av anpassning. Och det är inte särskilt lätt att gå in och ändra inkörda system. Olika system skapar sitt eget understöd över tid. De senaste 20 åren har man ändrat febrilt och försökt hitta nya lösningar. Nuvarande regering har gjort det på allvar. Även om Vanhanens regering genomförde produktivitetsprogram så är nog SOTE i jämförelse en betydligt större historisk omvälvning, säger Mikael.

För den som inte är insatt i vad SOTE-reformen innebär så går det långt ut på att den hälsovård som låg på kommunal nivå överförs nu till landskapsnivå. Det innebär att staten har möjlighet att komma in med en helt annan kontroll än tidigare.

  • Det ger dem medel att styra kostnadsutvecklingen neråt. Det är det viktigaste. Visst är jämlik vård ett mål, men det är inte det som det handlar om. Det blir snarare sämre jämlikhet men det handlar om att begränsa kostnadsutveckling helt enkelt, säger Mikael.

Vid sidan av SOTE nämner också Mikael basinkomstprojektet som ett intressant socialpolitiskt projekt.

  • Det är i och för sig ett litet och begränsat experiment, men det är ett radikalt sätt att försöka ändra traditionella strukturer så att de skulle bli mera emanciperande samtidigt som det skulle skapa mer aktivering. Det är i alla fall tanken, säger Mikael.

Förändring kräver kritisk granskning

Mikael betonar vikten av att våga diskutera förändring i dagens samhälle.

  • Det är en intressant tid vi lever i. Och jag tror att det som händer i dag så… måste väl kanske hända. Vi kan inte fortsätta som vi har gjort. Samtidigt får dessa beslut stora återverkningar på frågor om social rättvisa, jämlikhet, frågor om skälig utkomst och så vidare. Det är frågor som socialpolitiken behandlar. Det är det vi är intresserade av, vi vill studera effekt och utfall av samhälleliga åtgärder, säger Mikael.

Socialpolitiken spelar därför en viktig roll i samhället när det gäller att hitta nya lösningar i ett samhälle som ständigt utvecklas. Förutom att minska kostnader och skapa smarta system så behöver den sociala hållbarheten finnas med i beräkningarna.

  • Det gäller att inte skapa stora avigsidor och problem som man sen får betala dyrt. T.ex. att ungdomar inte får jobb. Där har vi en bomb. Eller att människor överlag trillar ut från arbetsmarknaden. Och för att inte tala om alla sociala problem som följer med. Lite kritisk måste man alltid vara, säger Mikael.

Kurserna speglar debatten i samhället

Verkligheten avspeglas också i kursutbudet menar Mikael. Många kurser revideras på årsbasis för att följa med samhällsutvecklingen och den senaste forskningen.

  • I dag är det till exempel en självklarhet att läsa om globaliseringen och dess återverkningar i samhället och på socialpolitiken. Kursutbudet avspeglar alltid den tid man befinner sig i. Men andra förändringar är att skapa en bredare utbildningsbas. Tidigare var många program och ämnen snäva och hade sina egna vinklingar. Nu har vi skapat bredare linjer där alla specialiseringar i stället bidrar till linjens helhet, säger Mikael.

Mikael påpekar att det fortfarande finns mycket att utveckla på utbildningsnivå. Enligt honom finns det många utbildningar inom det sociala området.

  • Vi har socialarbetarutbildning på Soc&Kom i Helsingfors, Socionom YH vid Novia och Arcada, samt socialpolitik hos oss på ÅA. Alla dessa handlar egentligen om att utbilda människor för det sociala fältet. De har alla olika kompetens- och behörighetsområden men sist och slutligen är det tre utbildningar som påminner om varann. Och med ett krympande underlag med unga som vill ut till området så… ekvationen går inte riktigt jämnt ut. Därför har vi spännande samarbetsmöjligheter med andra universitet på gång, mer kan jag inte avslöja just nu, säger Mikael.

Förutom planer på framtida samarbete så arbetar universitetet som bäst med att skapa alternativa vägar in till utbildningen. Det finns redan nu samordning mellan Åbo Akademi och Yrkeshögskolan Novia.

  • Om man är utbildad socionom och vill fortsätta hos oss så är det mycket enklare nu för tiden. Förut var det en massa studier för att komma in. Men vi har skippat den delen. Vår mening är att skapa flexibla studiestigar och få bort allt som bromsar, säger Mikael.

Ökat fokus på äldre?

Kursutbudet har utökats med många geriatriska kurser. Varför ser vi ett ökat fokus på äldre och äldrevård i dag?

  • Det har alltid varit ett stort ämne på Åbo Akademi, det var där jag själv började. Men många har fått upp ögonen för äldre på grund av samhällsförändringarna. Vi har många fler äldre helt enkelt. Vi har också utvecklat mycket goda hjärtmediciner som gör att folk lever längre. I stället blir t.ex. geriatriska sjukdomar som demens vanligare, säger Mikael.

Socialpolitikens roll blir därför att fundera hur man möjliggör ett gott åldrande. Vad kan vi göra i termer av social service, medicinering, hemservice och så vidare. Mikael lyfter också upp barn- och familjeforskning som ett stort ämne inom socialpolitiken. Det är heller inte ovanligt att akademins professurer samarbetar inom olika forskningsprojekt.

  • Det funderas också mycket på familjer och barn inom socialpolitiken just nu. I dessa undersökningar har vi stor hjälp av demografiprofessuren här på Åbo Akademi, som bär ansvaret för den finlandssvenska demografin, säger Mikael.

Åbo Akademis enhet i Vasa kallas för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier. Socialpolitiken utgör en del av välfärdsstudierna som bättre kunde beskrivas som ett välfärdskluster.

  • Det är socialpolitiken, demografin, vårdvetenskapen och utvecklingspsykologin som utgör välfärdsklustret. Kort fattat studier om människans välbefinnande från alla håll och kanter som skapar en helhet. Med tanke på att vi är en ganska liten enhet tycker jag att vi har profilerat oss så gott vi kan. Det är tufft men jag är stolt över det vi producerat inom dessa ämnen och är positiv inför framtiden, säger Mikael.

Mikaels väg till socialpolitiken

Mikael Nygård började själv sin studiebana som statsvetare innan han började intressera sig för socialpolitik.

  • Jag jobbade länge inom yrkesutbildningen och på yrkeshögskolor. Sen kom jag hit och blev plötsligt professor. Det som kännetecknar mig är att jag är eklektiker både som forskare och som människa. Jag har flera strängar på min lyra så att säga, jag har inga problem med att kombinera kvalitativ med kvantativ forskning. Det har ej heller skadat att jobba utanför Åbo Akademi för att få kontrast, säger Mikael.

Utbildningsansvaret är också viktigt för Mikael. Enligt honom är det studenterna som skapar universitetet.

  • Utan studerande som mår bra och trivs med sina studier så är vi ingenting. Vi är här på grund av dem. Utan dem kan vi lika gärna bli morotsodlare. Men jag tycker överlag att våra studerande uppfattar socialpolitik som en vettig utbildning. Det är viktigt att minnas att det inte är en professions- eller behörighetsinriktad utbildning, så man blir inte läkare eller jurist. Men du blir en mångfacetterad arbetare som förstår sig på det sociala trygghetssystemet. Men utvecklingen är positiv, vi har fått många positiva och pigga studerande under de senaste åren, också de som kommer från andra skolor, säger Mikael.

 

Uppdaterad 20.8.2018