En lång arbetsdag är slut. Man har skyndat via butiken för att handla mat, kanske hämtat och lämnat barn på olika aktiviteter, kommit hem och tillagat maten, städat upp och fått barnen i säng. Det är äntligen dags att koppla av och vila ut. Eller? Inte för Anna Moa Westerlund-Rönnberg. I hemmet i Nagu lyser flitens lampa när de dagliga sysslorna är över och de tre barnen sover. Westerlund-Rönnberg studerar nämligen vid Öppna universitetet. När vårterminen är över har hon avlagt 60 studiepoäng i informationsvetenskap, och har därmed avklarat det studiepaket som tidigare gav bibliotekariebehörighet. Westerlund-Rönnberg är en van vuxenstuderande. Hon är cellbiolog i grunden, men har genom åren efter examen fyllt på sin kunskapsbank med grund- och ämnesstudier i pedagogik, 60 studiepoäng geografi, 60 studiepoäng hälsokunskap samt psykologi. Hur orkar man studera så mycket vid sidan av jobb och familjeliv?
– Man orkar med det man är intresserad av. Jag tycker att det är spännande att få nya synvinklar på saker. Alla vetenskapsgrenar har sitt eget sätt att se på världen och genom att lära sig mer breddar man sitt kunskapsfält och utmanar sitt eget sätt att tänka, säger Westerlund-Rönnberg.
Studier på ett annat språk än det egna modersmålet
Westerlund-Rönnberg började studera informationsvetenskap för att hon tyckte att det lät som ett intressant ämne, och som något hon kunde ha nytta av i många sammanhang. Under kursernas lopp har förståelsen för informationsvetenskap som ämne fördjupats. En tanke i början av studierna var också att få behörighet som bibliotekarie. Sedan dess har behörighetskraven för bibliotekarier luckrats upp i och med den nya bibliotekslagen, men Westerlund-Rönnberg ångrar inte sitt val av ämne.
– Förhoppningsvis värdesätts informationsvetenskapspaketet inom biblioteksvärlden framöver också, säger hon.
En annan som är nöjd med valet att avlägga studiehelheten i informationsvetenskap är Jaakko Kortesharju. Han har studerat vid sidan av sitt heltidsjobb, och dessutom på ett annat språk än sitt modersmål finska.
– Språket har inte varit något problem. Om det har varit något jag inte har förstått har jag alltid frågat och fått hjälp. Eftersom merparten av studierna sker via nätet har det varit ett bra sätt att i egen takt utveckla också språkkunskaperna, säger Kortesharju.
Ny chans att avlägga studiehelheten
Hösten 2018 inleds en ny studiehelhet i informationsvetenskap. Utbildningsplanerare Nancy Pettersson ser fram emot att hålla i trådarna för ytterligare en omgång av det populära ämnet vid Öppna universitetet. Pettersson lyfter på hatten för alla deltagare som har avklarat 60 studiepoäng under tre läsår – ofta vid sidan av jobb och familjeliv.
– Deltagarna är så motiverade och inspirerade. Att de orkar, det är imponerande! Men det måste vara skönt att det är över nu, skrattar Pettersson.
Westerlund-Rönnberg tipsar kommande vuxenstuderande om att hänga med i kurserna från början. Att studera under den tid hon har haft till hands har fungerat bra för henne.
– Min taktik har varit att hålla mig till schemat, börja i god tid och aldrig lämna något till precis före deadline. Sen har jag nog också varit lite krass och valt vilka uppgifter jag har satt mer tid på och vilka jag bara kort och gott har genomfört, säger hon.
Varken Kortesharju eller Westerlund-Rönnberg har bestämt sig för exakt vad de ska göra med sina nyvunna kunskaper i framtiden, men Kortesharju berättar att han koncentrerar sig på sitt nuvarande jobb som notförvaltare vid Vasa stadsorkester, där han får användning både för språkkunskaperna i svenska och de ämnesspecifika kunskaperna i informationsvetenskap. Någonting som står klart för Westerlund-Rönnberg är att hon inte kommer att sluta studera. På frågan ”vad vill du bli när du blir stor?” svarar Westerlund-Rönnberg med ett skratt:
– Ja, säg det. Åtminstone förhoppningsvis fortsatt bildningstörstande.
Maria Johansson
Mer information om informationsvetenskap vid Öppna universitetet:
https://www.abo.fi/cll-subject/informationsvetenskap/