Skriv här det du söker efter!

Årets lärare brinner för svenska

Jane Wingren
Jane Wingren. Foto: Maria Johansson.

Attityder till språk är någonting universitetslärare Jane Wingren arbetar aktivt med inom undervisningen i svenska vid Centret för språk och kommunikation vid Åbo Akademi (CSK). Vikten av att förmå studerande att odla och utveckla det egna modersmålet ligger Wingren nära hjärtat, och det brinnande intresset för ämnet och undervisningen har blivit tydligt för fler än kursdeltagarna på hennes kurser. I år utsågs Wingren till årets lärare i Åbo av Åbo lärarförening. Priset tilldelas varje år en lärare till minne av Elise Ekqvist (1818-1906). Wingren utnämndes med motiveringen ”Årets lärare är en god pedagog med ett stort intresse för studenterna och deras olika ämnesinriktningar. Dessutom är hon en god kollega som månar om arbetsgemenskapen. Under arbetsdagarna hörs ofta hennes skratt i korridoren. Som den goda organisatör hon är hinner hon också engagera sig i många sammanhang som omger verksamheten vid språkcentret.”

Vetenskapliga texter ställer höga krav

Vikten av ett gott språk kan inte nog betonas i vetenskapliga sammanhang, menar Wingren.

– Akademiska texter ställer höga krav på språket, och även om många ämnen vid Åbo Akademi hjälper studerande med språket på ett föredömligt sätt kan man inte kräva att de enskilda ämnena ska förmedla språkkunskapen, säger hon.

Till Wingrens arbete hör också undervisning i svenska som främmande språk, vilket hon säger sig uppskatta mycket. Att gå igenom grundläggande grammatik på en nybörjarkurs ger en insikt i varför vissa språkliga felaktigheter kan förekomma också på högre nivå.

– Det är ganska tvära kast mellan å ena sidan vetenskapligt skrivande på en akademisk nivå, och å andra sidan att lära kursdeltagarna bruket av ”en” och ”ett” på svenska, men de olika bitarna kompletterar varandra väl.

Redan i antikens Rom

Hur illa ställt är det då med språkkunskaperna hos studerande idag? Den frågan får Jane Wingren ofta höra, och hon brukar bolla tillbaka den genom att konstatera att man redan i antikens Rom förfasade sig över ungdomens språk. Språkbruket förändras konstant, men det behöver inte ses som någonting negativt. Sätten vi kommunicerar på i dagens samhälle med korta meddelanden på sociala medier kan ändå medföra en utmaning för studerande, som har svårare än tidigare generationer att skilja mellan olika texttyper.

Mona Forsskåhl, som är professor i nordiska språk, har i sin forskning visat att olika skriftpraktiker blandas mer idag, vilket innebär att stilen i en vetenskaplig text kan få drag av kommunikationen på sociala medier, berättar Wingren.

I sammanhanget är skrivhandledning och språkgranskning mycket viktiga för att bibehålla en god språklig nivå på universiteten, poängterar Wingren.

Ömsesidig respekt och ett öppet diskussionsklimat

I undervisningen betonar Wingren ömsesidig respekt och ett öppet diskussionsklimat. Tröskeln till att ställa frågor och delge åsikter ska vara låg, tycker Wingren.

– Det är viktigt att det finns utrymme för diskussion, säger hon.

Genom sitt pedagogiska grepp strävar Wingren efter att komma ifrån den negativa inställningen till modersmål som existerar, och som lätt sammankopplas med språkligt förmynderi och språkpoliser. Till syvende och sist handlar språk om kommunikation och förmågan att kommunicera det man vill ha sagt. Goda språkkunskaper gagnar alla.

– Forskning visar att språkkunskaper öppnar dörrar i arbetslivet och utexaminerade från Åbo Akademi har i undersökningar betonat att de anser språkkunskaper vara till nytta när de ska söka jobb och börja arbeta, säger Wingren.

Maria Johansson

Uppdaterad 5.11.2020