Skriv här det du söker efter!

Lässvårigheten hindrade inte Öpustudier 

Fanny Neittaanmäki.

Fanny Neittaanmäki har alltid fått jobba extra för att klara studierna – hon uppmanar alla med funktionsvariationer att våga fråga, det finns stöd att få.

Det är mycket som är bra nu, drömmar som gått i uppfyllelse! Fanny Neittaanmäki har precis fått fastanställning vid Åbo stadsbibliotek, jobb på bibliotek har varit drömyrket sedan tonåren. Hon har fått studera på svenska, ett språk som hon säger sig ha haft en kärleksrelation till sedan högstadiet, hon har både lärt sig att skriva vetenskapliga texter och att ”small talka” på svenska och kommit i kontakt med det finlandssvenska kulturarvet.

Egentligen rings vi för att tala om hur det är att studera om man har en funktionsvariation men allt det här positiva kom först. Det har gått bra, endast två kurser återstår tills hon är behörig bibliotekarie. Fanny har studerat informationsvetenskap vid Öppna universitetet vid Åbo Akademi.

– Det är tack vare Öpustudierna jag kunde få fastanställning. Jag är väldigt lycklig över mitt jobb och har verkligen trivts med studierna. Atmosfären vid Åbo Akademi är så positiv och man bemöter varandra på ett öppet och vänligt sätt, det känns som ett hem för mig.

Fanny har läshinder. Inte av det traditionella slaget att bokstäverna byter plats, men hon har svårt att ta in text hon läser, det är lättare att förstå innehållet om hon till exempel hör innehållet men i textform är det svårt. Diagnosen fick hon först i vuxen ålder, när hon studerade etnologi vid Jyväskylä universitet.

– Jag märkte av mitt läshinder ganska tidigt och har under åren blivit väldigt kreativ med att hitta olika egna knep i studierna. Det går till exempel lättare om jag läser all text högt, men det kräver väldigt mycket extra kraft att göra det och alltid går det ju inte. Jag har under skoltiden fått jobba hårdare och jobba extra. Mitt i kandidatstudierna i etnologi fick jag diagnosen, i och med det fick jag tillgång till Celias litteratur och studentlitteratur i talboksformat och med stöd av dem avlade jag både kandidat- och magisterexamen i snabb takt och full av iver.

Trots lässvårigheten har Fanny alltid varit intresserad av att studera och lära sig nytt, hon har också skaffat sig pedagogisk behörighet vid sidan av sina andra utbildningar.

 

Tillgängligt material viktigt

Fanny använder en läsare, en liten apparat som gör att hon kan lyssna på textdokument. Läsaren kräver att dokumentet är i ett visst format, .txt eller .rtf. Ofta lyssnar hon också på ljudböcker via mobiltelefonen. Ett alternativ för personer med lässvårighet kan vara att använda en skärmläsare, som läser upp text från datorskärmen, också här kan det tekniska ställa till med problem. Till exempel PDF-dokument, som är väldigt vanligt förekommande, måste vara ett visst format för att skärmläsaren ska kunna läsa dem – de får inte vara scannade eller sparade som en bild. Sådana dokument kan inte Fanny heller använda, eftersom hon behöver kopiera texten och spara den i ett format som hennes läsare klarar av. Likaså kan en text som är indelad i spalter ställa till med problem, eftersom läsaren ofta läser upp textblocken i fel ordning.

För en synskadad som använder skärmläsare är det väldigt viktigt att webbsidornas struktur är logisk och tekniskt rätt uppbyggd så att skärmläsaren läser i rätt ordning, att bilder har så kallade alt-texter, det vill säga korta beskrivningar på vad bilden föreställer och att länkarna på webbsidan är gjorda på ett tillgängligt sätt.

– Det finns många olika slags läshinder, en del har koncentrationssvårigheter och därför svårt med långa texter, andra kanske har en synskada, och så vidare. Det är väldigt viktigt att se hela skalan av funktionsvariationer när man vill förbättra tillgängligheten i studierna.

 

Attityderna har blivit bättre

Överlag säger sig Fanny ha blivit väl bemött vad gäller lässvårigheten. Oftast handlar det om att man inte varit medveten om att materialet som erbjuds inte fungerar, något som varit möjligt att fixa när det påpekats.

– Man måste som studerande våga fråga och vara lite svår men alla vågar tyvärr inte påpeka brister i tillgängligheten.

Fanny säger att medvetenheten och attityderna har ändrats enormt sedan hon började studera första gången. Tidigare var inställningen mer att den studerande är en svår person, lat eller egendomlig, om man påpekade tillgänglighetsfrågor. Nu talas det mer öppet om funktionsvariationer och också EU:s nya tillgänglighetsdirektiv har ökat medvetenheten.

Under åren har också tillgången till digitala tjänster ökat. Till exempel Celia, som Fanny fick tillgång till i och med sin diagnos, är ett nationellt kunskapscentrum för tillgänglig litteratur och publicering, som producerar litteratur som tal- och punktskriftsböcker åt alla som har svårt att läsa en vanlig bok.

– Utan Celias ljudböcker skulle jag inte vara där jag är idag. De har hjälpt mig jättemycket. Det är numera lättare att få tillgång till Celias material, det lönar sig att kolla deras utbud.

 

Våga fråga

Fanny uppmuntrar alla med funktionsvariation att våga fråga! Fråga kursplaneraren eller läraren, fråga andra med liknande problem, fråga Celia. Samtidigt uppmanar hon utbildningsinstanserna att aktivt kommunicera att det finns hjälp och stöd att få – genom att informera om vilka tjänster som finns och hur de kan nås, signalerar man också välvilja.

Och man kan fråga bibliotekspersonalen, det säger biblioteksfunktionären själv.

– Det har hänt ibland i mitt jobb vid Åbobibban att elever kommer och frågar efter en kort bok. De ser trötta ut och berättar att läraren har sagt att de måste läsa en bok men de vill läsa så lite som möjligt. Jag känner så bra igen mig. På högstadiet var det tortyr för mig att läsa en hel bok. Min inställning till dessa tonåringar är inte att de är lata, utan att de behöver hitta en intressant bok som är lätt att ta till sig. De behöver hitta en väg som passar dem, för att komma in i bibliotekets och böckernas värld, säger Fanny Neittaanmäki.

 

Öppna universitetet vill bli bättre på tillgänglighet

Öppna universitetet vid Åbo Akademi jobbar på att bli bättre på tillgänglighet i studierna. Medvetenheten och viljan har länge funnits men under det senaste året har man satt särskild fokus på tillgänglighet.

Inför att EU:s tillgänglighetsdirektiv trädde i kraft jobbade man på att göra webbsidorna mer tillgängliga, ett fortgående arbete. Nu har man också sett över processen för hur man kan stöda studerande vars studier försvåras av en funktionsvariation. Bland annat har man utsett två personer, Rebecca Karlsson i Åbo och Christina Loo i Vasa, med särskilt ansvar för tillgänglighetsfrågor. Studerande får vända sig till dem för diskussioner om utmaningar i studierna, tips och råd om studieteknik samt möjligheten till individuella arrangemang. Det kan handla om möjligheten att få tilläggstid i tentamen, att få tentera muntligt, att få tentera i separat utrymme eller motsvarande.

Karlsson och Loo ser gärna att Öpustuderande tar kontakt:

– Det är viktigt att utbildning är tillgängligt för alla och att nedsatt syn, läs- och skrivsvårigheter, nedsatt hörsel eller annat inte hindrar någon från att delta i Öppna universitetets kurser.

Kontaktuppgifter och mera information relaterat till tillgänglighet vid Öpu, under Tillgänglighet och individuella arrangemang.

Celias webbplats.

 


Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 2/2021

CLL:s nyhetsbrev

Centret för livslångt lärande – startsida