13.9.2023

TEXT: Linda Karvonen, Christian Ahläng

Vad tänker du spontant på då du hör ordet geologi? Är du som många andra av oss, så är risken stor att du svarar stenar.

Anna Saukko är doktorand inom geologin på Åbo Akademi. Hon har är van vid att geologi för en del är främmande och obekant och ja – ofta begränsar sig till stenar.

–  Människor ser ofta bara stenarna, i stället för berättelsen om vår planet.

Under de finlandssvenska fysik- och kemidagarna hösten 2022 presenterade hon en poster om vilka teman från geologi som redan finns i läroplanen. Många lärare var intresserade, men det blev också klart att en del lärare upplever att de inte vet tillräckligt om geologi för att kunna undervisa mer ingående om det.

Det här blev startskottet för den nya lärarfortbildningen ”Planeten och vi”, som Skolresurs erbjuder i höst på flera håll i Svenskfinland.

Målet med fortbildningen är att deltagarna efter genomgången fortbildning ska ha baskunskaper, eller läskunnighet, i geologi. Och en känsla av att planeten vi bor på inte bara är en bakgrund för våra liv, utan också något som har sin egen historia och sin egen framtid. Det finns många processer som sker i och på planeten som påverkar oss och som vi i vår tur påverkar.

Vad är stora frågor i samhället just nu som tangerar geologi?

– Klimatförändringen är nära sammankopplad med geologi. Det är en planetär process som vi behöver förstå mer om. Här är både olika geovetenskapliga metoder och klimathistoria till god hjälp för att analysera hur det gått till förut då klimatet förändrats och hur det i sin tur påverkat livet på jorden.

Geologin är också högrelevant då vi tänker på åtgärderna mot klimatförändringen. Oljan har sitt ursprung i geologiska avlagringar som människan bränt upp i onormalt snabb takt.  Då vi försöker hitta alternativ till olja talas det mycket om förnybar energi och till exempel elbilar. Här är det igen geologiska material som används, vilket leder till ett ökat behov av att gräva upp kritiska råvaror som finns inne i planeten. Detta medför i sin tur andra samhällsmässiga risker, såsom osäkra arbetsförhållanden på ställen med svagt arbetarskydd, liksom miljöproblem på ställen med svag miljölagstiftning.

Behovet i världen av bland annat litium kommer att mångdubblas från 2021 till 2030 (se bl.a. McKinsey[1] ). Litiumbatterier finns till exempel i elbilar, mobiler, datorer och streckkodsläsare och den gröna omställningen ökar behovet av elbilar osv. Hur ser du på det här – har vi i samhället insett skalan av behovet av råvaror som behövs till den gröna omställningen som den ser ut nu?

– Tyvärr tror jag inte att hela samhället förstår skalan det handlar om. Det är viktigt för oss alla att vara medvetna om att resurserna inte är jämnt fördelade och att de inte är oändliga. Ju mer vi förstår oss som en del av planeten och känner att vi tillhör vår omgivning, desto bättre beslut kan vi ta. Och känna att vi påverkar vår miljö och att miljön påverkar oss.

De kritiska råvarorna är inte bara något som dyker upp då man beställer dem från Kina. Om det behövs mer råvaror, behövs i så fall även större gruvor och kanske man måste öppna nya. Här uppstår många frågor, såsom hur man kan idka gruvdrift med så liten inverkan på natur och miljö som möjligt (t.ex. så att vattendragen hålls rena).

Har du tips på hur man kopplar geologi och andra naturvetenskaper till elever och studerandes vardag?

Ibland kan elever och studerande ha en bild från fysik- och kemiundervisningen av att kemi är något som händer i dragskåpet och fysik det som händer då vi mäter något. Geologin kan vara med och visa hur fysik och kemi påverkar världen omkring dem.

Om vi ser på en strand i södra Finland, så hittar man där olika sorters bergarter. Vågiga former visar på enorma tryck som pressat ihop berggrunden. Bergarternas mineralsammansättningar och former är direkta, synliga resultat av kemiska och fysikaliska processer. Då man börjar förstå och lägga märke till det geologer studerar ser man naturvetenskaper överallt runt omkring sig.

Teknologi, mobiler och datorer är sådant som är nära studerandes vardag och där kan man lätt koppla till geologi. Vi har redan tillgång till teknologi som kan motverka klimatförändringen och utvecklar hela tiden fler gröna lösningar, men geologi spelar en central roll för takten vi kan producera dessa med. Ju fler av oss som mer nyanserat förstår hur vi utvinner råvaror och vad det betyder för omgivningen, desto bättre beslut kan vi ta kring framtida utveckling.

Är du ämneslärare i geografi, kemi, fysik eller biologi på åk 7-9 eller gymnasiet? Ännu hinner du med på fortbildningen ”Planeten och vi”!

Fortbildningen består av två delar, geologin nära skolan och klimatförändringens geologi, som vi ordnar separat i Vasa, Åbo och Helsingfors. På så vis kan vi ta upp just de lokala aspekterna av temana i alla regionerna, såsom varför strandhällarna i sydvästra Finland ser ut som de gör och varför Österbotten har blivit ett centrum för batteriindustri.

Under dagarna bjuder vi deltagarna på korta föredrag, workshoppar kring illustrationer och experiment och en exkursion i näromgivningen. De geologiska teman och fenomen vi tar upp passar givetvis in i geografiundervisningen, men är också naturligt tvärvetenskapliga, med tangeringspunkter i fysik, kemi och biologi. Ett genomgående tema blir därför också hur vi hittar naturvetenskaper överallt omkring oss.

Så gott som alla kemilärare har väl gjort kristalliseringsexperiment i undervisningen, men kopplar eleverna saltkristallerna i petriskålen till det hav av kristaller som grusplanen på gården utgör? Varför är det näst intill omöjligt att få ner tältpinnarna på vissa camping-platser och varför är jordmånen sådan just där? De här frågorna och många andra reder vi ut på första delen av fortbildningen i oktober. Läs mer om fortbildningen och anmäl dig på Skolresurs hemsida.

Fortbildningen finansieras av K. H. Renlunds stiftelse och arrangeras av Skolresurs. Skolresurs, som är en del av Centret för livslångt lärande, jobbar för att öka intresset för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan.

Centret för livslångt lärande – startsida

[1] https://www.mckinsey.com/industries/metals-and-mining/our-insights/lithium-mining-how-new-production-technologies-could-fuel-the-global-ev-revolution