3.2.2023

TEXT: Mia Henriksson

BILDER: Mia Henriksson

PODI-projektet jobbar för smidigare vägledningsprocesser och sprider kunnande om digitala metoder.

Hur ska vägledningen utvecklas för att stöda de studerande på bästa sätt? Ett sätt är att ta i bruk digitala hjälpmedel för att kunna erbjuda flexiblare vägledningsprocesser – men det går inte att sätta likhetstecken mellan att digitalisera och att utveckla – det finns många aspekter att beakta i en smidig vägledningsprocess.

Projektet PODI har som övergripande mål att utveckla och digitalisera vägledningsprocesser och -metoder och man ska dessutom utveckla det digitala kunnandet och det kontinuerliga lärandet vid de medverkande yrkesinstituten, högskolorna och universiteten i Egentliga Finland. PODI leds av Åbo yrkeshögskola och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi är en av projektparterna.

Seminariet ”Digital vägledningskompetens” arrangerades inom ramen för projektet den 18 januari 2023. Grundfrågan som ställdes var: Vad är egentligen digital vägledning?

Katharina Pohl jobbar med studentrekrytering vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi. Hon ser studentrekryteringen som en förebyggande studievägledning, med andra ord, rekryteringen tar inte slut när den studerande antagits, utan vi ska också se till att hen blir utexaminerad.

– Därför är det viktigt att i rekryteringen ge en realistisk bild av studierna, vad de innebär och vad de kräver, sade Pohl.

Hon har lett utvecklingen av studieinformationsverktyget SIV, där fakultetens utbildningsprogram presenteras genom korta filmer, via intervjuer med studerande, alumner, studiepsykologen och personal vid fakulteten. SIV kan användas vid rekrytering men också när en studerande vill byta huvudämne eller funderar på vilket biämne hen ska välja.

Pohl poängterar att vägledningen inte behöver vara endera digital eller icke-digital, till exempel verktyget med SIV är tanken att kombinera information som presenteras digitalt med att sedan diskutera mera med en studievägledare.

– SIV kan fungera som en slags ”flipped studievägledning”, så att studenterna kan bekanta sig med informationen innan de besöker studievägledaren.

Vi borde snarare tala om synkron och asynkron kommunikation, där man på olika sätt, ibland, kan använda sig av digitala verktyg. Den synkrona kommunikationen sker i realtid, medan man i den asynkrona sänder ett budskap och mottagaren kan själv välja när hen tar del av det.

– Det gäller att fråga sig när i processen och för vem det passar in med digital vägledning, snarare än att börja med att bestämma sig för att skapa en digital vägledningsprocess.

Äldre universitetslektor i informationsbehandling, Marina Walden, fick år 2022 handledarpriset vid Åbo Akademi, nominerad av de studerande. I motiveringen sägs bland annat att Walden gör avhandlingsprocessen smidig och får även svagare skribenter att känna att de klarar av arbetet. Walden var en av presentatörerna på PODI-seminariet.

– I grunden handlar det om att se människan i handledningsprocessen och anpassa handledningen så att den går smidigt, säger Walden.

Till exempel är många av dem hon handleder redan i arbetslivet och finns på annan ort, då faller det sig naturligt att ta in ett digitalt verktyg, för att den studerande inte ska behöva resa långt för att träffa henne.

– Våra studerande är vana vid att kommunicera via skärm och vi låter dem välja om de vill träffas fysiskt eller på distans för handledning. Jag tror att en del, kanske i synnerhet IT-studerande, till och med känner sig tryggare på distans, säger Walden.

Utmaningen är, enligt Walden, att som lärare på distans klara av att avläsa hur studenten mår och hur det riktigt går. Här måste man anstränga sig och faktiskt lyssna och ibland också fråga rakt ut.

– En regel som jag har, som jag tror är viktig för att vägledningsprocessen ska gå framåt, är att alltid boka in nästa möte. Det ska inte gå att bara låta bli att boka in möte och småningom rinner avhandlingsarbetet ut i sanden, utan man har ett möte inprickat och då är man tvungen att dyka upp, oberoende av om man kommit vidare eller inte. Frågan är då inte att det inte kommit text, utan varför det inte kommit text. Och om den studerande själv vill avboka ett inplanerat möte, då bokar vi samtidigt in ett annat datum.

Projektet PODI finansieras som en del av EU:s svar på Covid-19-pandemin. Namnet PODI kommer från finskans ”Polkuja ja palveluja digitaaliseen ohjaukseen ja oppimiseen”. Seminariet var det andra på svenska som ordnades inom projektet, det hade rubriken Hur jobbar vi smidigare tillsammans?

Rebecca Karlsson och Camilla Stenbäck vid Centret för livslångt lärande höll i trådarna   det andra seminariet, tillsammans med sen svenska LIV-sektionen. Enligt dem är det just att jobba tillsammans och sektorsövergripande som är det viktiga inom projektet – att tillsammans fundera på lösningar för att höja vägledningstjänsternas kvalitet och att kunna ta modell av varandra för att hitta nya digitala lösningar.

– Seminarierna visar hur mångsidigt handledning och vägledning är som begrepp, det ville vi belysa för deltagarna genom att bjuda in sakkunniga som jobbar med vägledning på olika sätt och i olika miljöer. Det känns fint att vi fick möjligheten att erbjuda de här tillfällena så att deltagarna kunde mötas, dela erfarenheter och nätverka, säger Camilla Stenbäck.

Under de två svenska seminarierna har man bland annat fått bekanta sig med den finlandssvenska stödchatten Ärligt talat, samt servicehandledning och mångprofessionellt samarbete vid Luckan UngInfo.

Carola Bryggman, överinspektör vid Regionförvaltningsverket är ordförande i LIV-sektionen i Egentliga Finland. Sektionen, där LIV står för livslång vägledning, är samarbetspart i seminarierna.

– Åtgärderna i den nationella strategin för livslång handledning som publicerades år 2020, är långsiktiga och har flera aktörer som ska genomföra dem. LIV-sektionerna hör till dessa aktörer. En av åtgärderna i strategin är att utveckla den digitala vägledningen och att öka vägledarnas digitala kompetens.

Enligt Bryggman föll det sig naturligt att LIV-sektionen och Centret för livslångt lärande samarbetade i ordnandet av seminarierna som en del i strategiarbetet.

–  Genom ett mångsektoriellt samarbete kan vi utveckla vägledningen för den svenskspråkiga befolkningen.