15.11.2019
Vaccinationernas betydelse för människans hälsa är odiskutabel. Så hur kommer det sig att de med jämna mellanrum ändå diskuteras? Finländarnas vaccinattityder undersöks inom projektet VaccAtt.
Vi börjar med ett förtydligande: finländarna sköter sin vaccinering bra. Det så kallade flockskyddet, som man räknar med att uppstår när 95 procent av befolkningen vaccinerats och därmed inte heller kan vara passiva bärare av smittan, uppnås i så gott som hela landet. Och i de enstaka fall där det inte uppnås beror det vanligen på att befolkningsmängden är så liten att ett fåtal enskilda individer ger stora utslag i statistiken.
Den typiska finländska ”vaccinskeptikern” är i första hand osäker, inte bunden till en övertygelse. Hen kanske tvivlar på om vaccinet är effektivt och om det är värt risken med bieffekter som är kopplad till alla läkemedel, även om risken är minimal och bieffekterna nästan alltid lindriga. Och ännu vanligare: hen kanske bara inte ids gå och ta den där sprutan för att symtomen, till exempel vid en influensa, inte upplevs som så farliga.
Det sagt så är vårt förhållande till vacciner komplext och innehåller inslag av tankar om såväl hälsa, föräldraskap, vård som kunskap. Därför ligger åsikterna på en flytande skala från övertygade förespråkare till ett fåtal aktiva motståndare.
– En del av problematiken med alla skepticismer, om de sen gäller vacciner eller till exempel klimatfrågan, är att vi inte är experter på alla livsområden som vi måste ta ställning till. Ingen människa är det. Det här betyder att vi tvingas in i en process där vi måste lita på någon, och vem vi litar på har att göra med väldigt många olika faktorer, säger Mikael Lindfelt, vice-rektor vid Åbo Akademi.
I egenskap av professor i systematisk teologi leder Lindfelt det av Finlands Akademi finansierade projektet VaccAtt, som utförs av forskare i ämnena teologi och psykologi vid Åbo Akademi och Åbo universitet. Projektet går ut på att undersöka hur människor förhåller sig till vacciner samt att undersöka hur dessa attityder hänger samman med människors erfarenheter, övertygelser och värderingar.
– Bakom en människas beslut att låta eller inte låta sig eller sitt barn vaccineras finns starka psykologiska motiv med motiverande faktorer och beteendefaktorer, samt teologiskt intressanta kopplingar till livsåskådningar, värderingar och etiska ställningstaganden. Vår samtid kolliderar kring vacciner på ett väldigt spännande sätt, säger Lindfelt.
Framgången en del av problemet
Ser man till siffrorna borde diskussionen vara avgjord. Tack vare vacciner har vi mer eller mindre utrotat smittosamma och livshotande farsoter som difteri, stelkramp, polio och mässling, och kan hålla andra epidemier som rotavirus under kontroll. Enligt Institutet för hälsa och välfärd är vaccinationer den viktigaste faktorn som påverkar hälsan på global nivå efter mat och rent vatten.
Just vaccinernas framgång är enligt Linda Karlsson, doktorand i psykologi vid Åbo Akademi, en del av problemet.
– En viktig faktor i vaccintveksamheten är att man är mera rädd för bieffekter och vaccinets negativa effekter än för själva sjukdomen. Vi ser mera av bieffekterna än själva sjukdomarna idag, just tack vare att vaccinerna har gjort sjukdomarna så sällsynta, säger Karlsson.
En viktig faktor i vaccintveksamheten är att man är mera rädd för bieffekter och vaccinets negativa effekter än för själva sjukdomen. Vi ser mera av bieffekterna än själva sjukdomarna idag, just tack vare att vaccinerna har gjort sjukdomarna så sällsynta.
En orsak till att bieffekterna får så mycket uppmärksamhet är enligt Anna Soveri, akademiforskare i psykologi vid Åbo universitet och ansvarig för psykologins del i VaccAtt, massmediernas logik. Statistiskt är allvarliga bieffekter av vaccin oerhört sällsynta, vilket också gör att de är en given nyhet när de uppstår, medan nyheter om vaccineringens positiva effekter sällan skapar rubriker.
– När man fattar beslut om att ta vaccin eller inte så väger man för- och nackdelarna. I den beslutsprocessen kan det finnas kognitiva felslut som baserar sig på hur mycket saker lyfts fram i medierna och känslan av att allvarliga bieffekter är vanliga än de egentligen är, säger Soveri.
En av de drivande känslorna är enligt psykologerna rädsla. Vi ser ännu sviterna av läkemedelsskandalen för tio år sedan, då över tvåhundra personer drabbades av narkolepsi efter att ha vaccinerats mot svininfluensan med vaccinet Pandemrix.
– Attityder och åsikter är svåra att förändra efter att rädslan kommit in. Att försöka påverka attityder till exempel genom att visa statistiska fakta är mycket svårt, säger Soveri.
Den personliga berättelsen
Betydelsen av personliga berättelser och upplevelser är central för vår tid. Hälsan är något av det mesta personliga vi har. Sociala medier har gett oss alla en kanal att uttrycka oss i och resultatet är ett enormt flöde där synpunkter, upplevelser och information tävlar om uppmärksamhet.
Denna ström av information som gör anspråk på sanning blir uppenbar i att kunskapsauktoriteter inom så gott som alla områden utmanas. Läkare står här inför samma problem som till exempel forskare och seriösa massmedier: tilltron till deras budskap kolliderar med alla andra berättelser.
– Internet skapar subkulturer som är väldigt kunskapsresistenta. Människor samlas i grupper, diskuterar och jämför erfarenheter, och gruppens syn blir mycket starkare än den evidensbaserade samlade kunskapen, säger Lindfelt.
Internet skapar subkulturer som är väldigt kunskapsresistenta.
– Den personliga berättelsen ges ett mycket högt värde. Läkaren har evidensbaserad kunskap med prövad erfarenhet, men hur ska man kunna lita på läkaren då man kanske hört något annat av sin kusin.
Tilliten till medicinska auktoriteter påverkas av att dessa sitter i en yrkesroll och har kopplingar till en hel industri som väcker blandade känslor. Berättelser om brister i äldreomsorgen, misshandel inom handikappvården och nedläggning av hälsocentraler, kombinerat med berättelser om skattefiffel, överdrivet högavlönade direktörer och miljardvinster svärtar en vård- och läkemedelsindustri som borde skydda och ta hand om människor.
Carolin Ahlvik-Harju är postdoktoral forskare i teologisk etik vid Åbo Akademi och ansvarig för teologins del i VaccAtt. Enligt henne påverkar alla dessa berättelser på en generell nivå tilltron till läkare och sjukvårdare.
– Vi har en situation där alla är experter på sin egen och sina barns hälsa samtidigt som vi har en sjukvård som är präglad av tidsbrist, med läkare och sjukskötare som inte har tid att möta människors oro på ett sätt som skulle behövas, säger Ahlvik-Harju.
– Berättelserna om hur man blir dåligt behandlad inom sjukvården får ett eget liv som sedan undergräver tilliten och skapar en osäkerhet på generell nivå. Den här osäkerheten leder till problem.
Berättelserna om hur man blir dåligt behandlad inom sjukvården får ett eget liv som sedan undergräver tilliten och skapar en osäkerhet på generell nivå. Den här osäkerheten leder till problem.
En händelse som har påverkat vaccinattityder är en omtalad rapport från 1998, i vilken Andrew Wakefield verkade påvisa ett samband mellan MPR-vacciner och autism. Trots att resultaten i Wakefields studie upprepade gånger dementerats, artikeln dragits tillbaka och Wakefield funnits skyldig till tjänstebrott, hänvisar en del fortfarande – intressant nog – till hans studie.
– Det är ett exempel på hur samma information kan bli argument för olika saker, beroende på vad man har för åsikt från början och beroende på källan. Du tolkar informationen på ditt sätt och får den att passa in i din egen berättelse utifrån vad du tycker är relevant, säger Linda Karlsson.
Enligt Mikael Lindfelt är läkemedelsföretagens pengaflöden och vinstintressena bakom vaccinerna en intressant och relevant fråga att undersöka, men att den sällan blir tagen på allvar. Vi nöjer oss för lätt med att bygga våra åsikter på fragment av information och sensationer.
– Alla är intresserade av att få en bra story som passar den livsberättelse som ”jag” nu bär i mitt liv. Och det är viktigare att min livsberättelse är intakt med olika värderingar jag har än att ta reda på fakta som kanske berör mig eller inte berör mig, säger Lindfelt.
– Människor är mycket måna om att deras livsberättelse, deras livshållning är koherent. Det är viktigare än att ta in fakta om olika saker.
De ”orena” vaccinerna
En central del av problemet med våra vaccinattityder är att flockskyddet ställer individens rätt mot gemenskapens. Frågan om individens skyldighet att ta vaccin är därför också en juridisk fråga. Pamela Slotte, biträdande professor i minoritetsstudier vid Åbo Akademi, undersöker inom projektet etiska och juridiska aspekter av vacciner och sätter in den finländska diskussionen i ett större internationellt perspektiv.
Historiskt har religiösa skäl till att man tagit avstånd från vaccin kunnat vara till exempel att man sett vaccinet som ett sätt att manipulera med Guds vilja, eller sett bön som det rätta sättet att motverka sjukdomar. I en bred betydelse är orenhet också en viktig faktor.
– Bland ortodoxa judar har det till exempel förekommit diskussioner om något vaccin innehåller gelatin, alltså att det kommer från svin som anses vara orena djur. I katolska kretsar har det förts diskussioner i relation till vacciner som innehåller vävnad från aborterade foster. Problemet är alltså inte att vaccinet skulle innehålla gifter, utan att det är ”orent” i en annan mening, säger Slotte.
– Samtidigt innebär inte detta att de religiösa samfundens officiella linje därmed alltid skulle vara negativ till dylika vaccin.
I USA tillåter merparten av delstaterna undantag från vaccinationsprogram på religiösa grunder, och i många amerikanska delstater har religiösa grunder varit den enda grunden på vilken man kan avstå vaccinering. Därför är med all sannolikhet religionens roll överdriven i statistiken.
Idén om orenhet är inte heller enbart ett religiöst fenomen. När antivaccinpropaganda under 1980-talet började ta plats i de amerikanska medierna anammade den miljörörelsens språk. Människokroppen fick ta ”naturens” plats som det som förgiftades och utnyttjades för ekonomisk vinning, en idé som förekommer bland vaccinmotståndare ännu idag.
Femton amerikanska delstater har breddat möjligheten till undantag från vaccinationsprogrammet också utöver religiösa grunder.
– Ju mera du breddar grunderna för undantag, desto mera öppnar du upp för att flockimmuniteten undergrävs, säger Slotte.
– Det krävs en balans mellan att å ena sidan värna om individens samvetsfrihet och föräldrars rättigheter, men å andra sidan se till den allmänna hälsan och frågor om andra människors rättigheter i termer av upprätthållande av flockimmunitet.
Det krävs en balans mellan att å ena sidan värna om individens samvetsfrihet och föräldrars rättigheter, men å andra sidan se till den allmänna hälsan och frågor om andra människors rättigheter i termer av upprätthållande av flockimmunitet.
Österbottnisk envishet
Eventuella kopplingar mellan vaccintveksamhet och religion ska inom projektet undersökas också för Finlands del. I forskningsområdet ingår delar av både Åboland och Österbotten, bland annat den del nära Jakobstad i Österbotten som i folkmun ofta kallas ”bibelbältet”.
Larsmo är den finländska kommun med högst andel laestadianer bland invånarna och samtidigt en av de orter där vaccintäckningen är som lägst. Hösten 2018 upptäcktes här ett fall av mässling som väckte stor uppmärksamhet.
I samband med det frågade sig många om vaccinmotståndet har med religionen att göra. Det här ska ännu undersökas, men det mesta tyder på att det inte är så mycket en trosfråga som en fråga om de sätt på vilka man umgås.
– Laestadianer själva säger att där det finns många laestadianer finns det många hemmamammor. Hemmamammor samlas i grupper. Då är det inte så stor skillnad om man har sminkpartyn, städredskapspartyn eller antivaccinpartyn, man samlas i tajta gemenskaper, säger Carolin Ahlvik-Harju.
– Det är tydligt att här finns olika föräldraideal där vissa håller väldigt tydligt på sitt eget barn medan andra tänker att man har ett gemensamt ansvar för allas barn i gemenskapen, byn eller närmiljön. Det verkar spela en roll om man har en mera individorienterad eller en mera gemenskapscentrerad livssyn.
Som exempel nämner hon en intervju hon gjorde en laestadiansk man vars familj är splittrad mellan vaccintveksamma som inte vaccinerade sina barn och vaccinpositiva som vaccinerar sina barn.
– Inte bara en gång har man hamnat i gräl kring vad det kristna ansvaret är i den här frågan. På den ena sidan säger man att jag gör det som är rätt för mitt barn och mitt barns hälsa, och på andra sidan säger man att det är mitt kristna ansvar att se till det breda samhället, säger Ahlvik-Harju.
– Det är inte entydigt här vad människor tänker att är kristet eller inte. Människor hittar argument som stöder argument som stöder den egna positionen.
Det är inte entydigt här vad människor tänker att är kristet eller inte. Människor hittar argument som stöder argument som stöder den egna positionen.
Kopplingen mellan vaccinattityder och religion är vanligt i internationella studier av vaccinattityder, men enligt Mikael Lindfelt visar mottagandet av den första studien att attityderna i Finland har en annorlunda bakgrund.
– Folk hade svårt att uppfatta inramningen som en religiös fråga. Vacciner ses som en fråga om hälsa, något som har att göra med hur jag bestämmer. Man kopplade inte vacciner till religionen överhuvudtaget.
Men det finns ett tydligt undantag: HPV-vacciner, som sedan 2013 getts till flickor i åldern 11–12 år – och som från och med i höst ges flickor i åldern 10–12 år – för att framför allt förebygga livmoderhalscancer.
– Så fort vi kommer till HPV och det är fråga om unga tjejer och ett sexualideal, då kopplas religiöst-moraliska dimensioner och toner in också i den här regionen. HPV-täckningen är väldigt, väldigt låg här i förhållande till den övriga nationen. Där ser man nog bibelbältets ryggmärgsreflexer, säger Lindfelt.
Trakten intresserar ändå forskarna främst av andra orsaker.
– Det är många faktorer som sammanstrålar i den här regionen. Det finns en täckningsnivå som i vissa avseenden är låg, sen finns det en påtaglig religiös närvaro i regionen med långa traditioner och en anti-auktoritär attityd som bland annat syns i en århundraden lång tradition av entreprenörskapsanda. Man visar på många olika sätt att man vill klara sig själv och det finns bland annat i att också arbetslösheten är tämligen låg, säger Lindfelt.
– Människor sysselsätter sig själva och tar ofta saker i egna händer. Det är intressant att för oss att titta på om den här attityden av att man vet bäst själv återspeglar sig i vaccinbeteendet.