31.5.2022

TEXT: Catrin Sandvik

Logopedi handlar om så mycket mera än att korrigera uttalsstörningar som exempelvis r-fel. En stor del av logopedin är förebyggande arbete för att möta samhällets behov, bland annat med en befolkning som blir äldre. Logopedi kan då till exempel handla om ergonomiska anpassningar eller träning av röstkapacitet för att individens röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetslivet. För de här ändamålen behövs mera forskning. 

Kontorslandskap, bullriga klassrum, munskydd och att prata med någon via skärm. Alla rör vi oss i situationer där vi behöver använda, och kanske ibland också anstränga, rösten för att göra oss hörda och förstådda. Inom vetenskapsområdet logopedi studerar man olika kommunikationsfunktioner och Viveka Lyberg Åhlander, professor i logopedi, kommer dagligen i kontakt med flera olika forskningsområden. Då logopedin först etablerades vid Åbo Akademi 2005 var det genom röstforskningen, den del av ämnet många kanske först tänker på då man hör ordet logopedi.  

– Inom det här området ligger fokus på röstergonomi och hur man bäst kan få rösten att fungera med de begränsningar och möjligheter som finns till exempel på en arbetsplats. Åbo Akademi ligger i den absoluta toppen av det internationella forskningsfältet på det här området. Det betyder att vi har vi en massa kunskap och nu vet i stort vilka problem som finns, nu behöver vi ta nästa steg och börja göra något åt situationen.  

Använd röstkapaciteten rätt 

Röstforskningen handlar ofta om en persons röstfunktion och röstkvalitet, om hur talarens röst och tal påverkar inte bara talaren själv utan också den som lyssnar. Man tittar också på hur ljudomgivningen ser ut.  

– Röstforskningen inom röstergonomin tar en mera holistisk syn på hela kommunikationssammanhanget och handlar till stor del om talarens förutsättningar i miljön, om de akustiska interventionerna. I en stor sal eller i ett klassrum kan det till exempel behövas någon form av ljudutjämningssystem som är speciellt utvecklat för att göra så att talaren hörs lika bra överallt utan att rösten behöver ansträngas. Det är tillika en förebyggande metod som gör att talarens röst håller längre.  

Ett exempel på en yrkesgrupp som ofta kan uppleva att rösten belastas är lärarna. De arbetar i klassrum med buller och behöver göra sig hörda även för dem som sitter längst bak. Här kan logopedisk forskning hjälpa till genom vad man kallar klassrumsledarskap, ett sätt att arbeta med ord och begrepp, hur man som talare betonar för att lyfta fram och understryka det som är viktigt. Det handlar också om blickbeteende och taltempo och om hur eleverna är placerade i klassrummet. Det barn som har svårast att förstå, sitter det längst bak i rummet? Hur ska läraren göra för att det barnet skall höra vad som sägs längst fram? Hur ska läraren anpassa sin röst för att inte överanstränga den? En ansträngd röst påverkar kommunikationen och därigenom elevernas lärande.  

Barns språkutveckling och flerspråkighet 

Skolvärlden är en av de platser där forskning inom logopedi verkligen kommer till sin rätt. Förutom röstforskning är en viktig gren också barns språkutveckling där man bara undantagsvis  arbetar med  uttalskorrigering som till exempel r-fel. Idag handlar det nästan uteslutande om mycket mer genomgripande språkutvecklingsproblem som påverkar barnets förmåga att förstå och göra sig förstådd.  

– Ytterligare en gren av logopedisk forskning som blir allt viktigare och som vi hoppas att ska bli större är flerspråkighetsforskning. Hur bedömer vi till exempel invandrarbarn som har ett annat modersmål än finska och svenska? Ofta handlar det inte om att barnet har en försenad språkutveckling utan snarare om att det är flerspråkigt. För att kunna ge de här barnen en rättvis och korrekt bedömning behöver vi ta fram metoder och material baserat på såväl kulturell kompetens som på ett breddat sätt att de på språkinlärning. Det här betyder också att vi behöver se till så att vi bibringar våra egna studerande vid universitetet en bred palett av rätt kunskap.  

Forskning kring äldres röster 

Lyberg Åhlander beskriver logopedin är som ett organiskt system där allt hänger ihop, som ett nystan. Området undersöker också äldre och äldres röst- och sväljproblematik. Ett exempel är personer som drabbas av MS eller afasi och som därför kan behöva hjälp av en talterapeut. Också vårdpersonal behöver utbildas för att få den kompetens som behövs för att förstår hur man bäst bemöter dessa grupper och därigenom ge rätt form av hjälp.  

– Vi behöver lära oss mera om hur sjukdomar som i de flestas ögon mestadels tycks påverka motoriken, exempelvis Parkinsons sjukdom, påverkar språket, rösten och kommunikationen. Vi behöver också lära oss mer om friska äldres röster och om hur det biologiska åldrandet ter sig för att stärka de äldres förmåga till ett längre arbetsliv. Senaste tids forskning har till exempel fokuserat på äldres kommunikation via skärm och hur det påverkar talet, välbefinnandet och känsla av delaktighet.  

Åbo Akademi har fyra forskningsprofiler, varav Lösningar för hälsa är en. Profilen kombinerar en rad tvärvetenskapliga forskningsområden och arbetar med att utveckla lösningar för hälsan med slagordet ”from molecule to mind”, alltså från molekyl- och cellnivå till psykiskt välmående.  

Klicka här för att läsa mera om forskningsprofilen och hur du kan bidra.

Donation från Eschnerska riktas till forskning inom logopedi

Logopedin vid Åbo Akademi får en donation om 300 000 euro från Stiftelsen Eschnerska frilasarettet. Summan ska användas för forskning som stödjer förebyggande hälsovård bland olika åldersgrupper.

Donationen till det humanistiska området vid Åbo Akademi kan enligt stiftelsens stadgar användas fritt inom forskningsområdet för olika former av förebyggande hälsovård bland olika åldersgrupper.  

Planerna är att starta ett projekt inom logopedin där man tittar närmare på kommunikation och röstanvändning bland äldre personer vid generellt god hälsa. Till exempel kommer man att titta på preventiva former av stöd som talterapeuter kan ge klienter. Det kan handla om att förstå hur anpassningar kan göras i exempelvis arbetsmiljön eller i föreningslivet för att stöda röst- och kommunikationsfunktioner eller identifiera vilka hälsovårdsgrupper som behöver handledning för att stöda patienter som har en sväljningsproblematik. 

Redan till hösten 2022 hoppas man kunna engagera åtminstone två doktorander och en postdoktoral forskare inom det nya projektet som ska bygga vidare på pågående forskning.