12.10.2023
Skulle du korrekt identifiera någon med solglasögon på 20 meters avstånd?
En färsk forskningsrapport avslöjar att avstånd, ljus och maskering är kritiska faktorer som påverkar tillförlitligheten i ett ögonvittnes identifikation. Forskare vid Åbo Akademi och New York University Shanghai har i samarbete med Finlands vetenskapscenter Heureka utforskat hur dessa faktorer påverkar vår förmåga att senare känna igen personer. Forskningsrapporten rekommenderar nya faktorer som polisen bör beakta då de utreder ögonvittnesobservationer.
Denna omfattande studie har granskat tre viktiga faktorer: avstånd, belysning och maskering, och deras inverkan på ögonvittnens förmåga att senare korrekt identifiera personer de sett. I studien fick ögonvittnena i uppgift att i efterhand försöka identifiera gärningspersoner som de sett på olika avstånd (5, 12,5 och 20 meter) och i olika ljusförhållanden (dagsljus och djup skymning). Gärningspersonerna visades både utan ansiktsmaskering och med maskering (solglasögon, huva eller både solglasögon och huva).
Studiens huvudfynd är att avstånd spelar en avgörande roll – ju längre bort, desto svårare att i efterhand korrekt identifiera en person. Maskering, även i bra belysning och nära avstånd, är en utmaning. Jämfört med annan ansiktsmaskering, hade solglasögon den mest negativa inverkan på identifieringsförmågan.
– Maskering har en påtaglig effekt på ögonvittnens förmåga att korrekt identifiera en gärningsperson. Redan på ett avstånd av 5 meter i dagsljus blir det mycket svårt att senare identifiera en gärningsperson som använt solglasögon. På en distans av 20 meter i svagt ljus (djup skymning) är det redan så svårt att senare identifiera en gärningsperson att ansiktsmaskering har liten effekt. Ifall ett ögonvittne ser en gärningsperson på 20 meters avstånd som har solglasögon på, så visar våra resultat att det är ytterst osannolikt att ett ögonvittnes skulle i efterhand korrekt identifiera gärningspersonen, säger Thomas J. Nyman, biträdande arbetslivsprofessor i psykologi vid New York University Shanghai.
Julia Korkman, arbetslivsprofessor i rättspsykologi vid Åbo Akademi, framhåller att studien är ett unikt exempel på medborgarforskning med över 1300 deltagare i åldrarna 5–90. Detta gör resultaten robusta och potentiellt generaliserbara globalt sett.
– Resultaten innebär att vi har bättre utgångspunkter för att bedöma värdet av vittnesidentifikationer vid beaktandet av avstånd, belysning och ansiktsmaskering, säger hon.
Artikeln “The masked villain: the effects of facial masking, distance, lighting, and eyewitness age on eyewitness identification accuracy” (Psychology, Crime & Law) kan läsas i sin helhet här: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1068316X.2023.2242999
För mer information, kontakta:
Thomas J. Nyman, biträdande arbetslivsprofessor i psykologi vid New York University Shanghai.
E-post: tn1175@nyu.edu
