Skriv här det du söker efter!

Pressmeddelande

Pressmeddelande

Partier tycker olika om att ha en person på flera stolar

Sannfinländarna är de som oftast motsätter sig multipla mandat bland beslutsfattare medan fullmäktigeledamöter från Centern är mest positiva till denna praxis. Detta trots att Sannfinländarna är det parti som har flest multipla mandat av de fyra största partierna i riksdagen och Centern det som har färst. Det visar en studie där man undersökt hur lokala politiker ställer sig till multipla mandat.

De flesta partierna verkar vara relativt neutrala eller något negativt inställda till frågan om att en person kan ha flera mandat samtidigt, vilket inte är helt oväntat då det finns en relativt bred tolerans för den här typen av praxis i den politiska kulturen i Finland. Lokala politiker från Centern och Sannfinländarna sticker ut med sina något polariserade attityder till frågan.

– Hittills har vi vetat ganska lite om hur de politiska aktörerna själva ser på frågan om multipla mandat. Kritiker menar att multipla mandat bidrar till exempelvis en koncentration av den politiska makten och högre risk för intressekonflikter, medan förespråkare menar att praxisen ger tydliga fördelar exempelvis sett till en lokal förankring av nationella eller regionala politiska beslut, säger Fredrik Malmberg, projektforskare vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi som gjort studien i samarbete med Thomas Karv vid Mittuniversitetet i Sverige.

Trots att medlemmar i Sannfinländarna var de klart mest negativa mot flermandatsinnehav är partiet det som har den näst högsta andelen parlamentsledamöter med tredubbla mandat bland de åtta större partierna i riksdagen. Flest hade Kristdemokraternas representanter. Medlemmar av Centern var den grupp som förhöll sig mest positiv till multipla mandat, samtidigt som partiet är det med näst lägst andel parlamentsledamöter med tredubbla mandat bland de större partierna i riksdagen. Bara Svenska folkpartiet hade färre.

Motsättningen mellan den faktiska förekomsten av multipla mandat och attityderna till detta kan bero på att de traditionellt största partierna ofta kan ha ett bredare spektrum av kandidater och att de därför inte är lika beroende av ett fåtal ”stjärnor” för att locka väljare under valen. Så trots att de förtroendevalda i teorin motsätter sig multipla mandat kan de i praktiken känna sig tvungna att acceptera det med hänvisning till möjligheten att maximera antalet röster. Det här ger vissa bevis för att de politiska partierna kan vara benägna att agera på ett sätt som gör att de i slutändan maximerar sina chanser till valframgång.

– Undersökningen visade att uppfattningarna om korruption och favorisering i den lokala förvaltningen hade ett samband med en mer negativ attityd till multipla mandat. Därför skulle man kunna anta att en relativt hög nivå av förtroende för regeringen kan vara en bidragande faktor till varför multipla mandat är så vanlig i vissa kommuner jämfört med andra. Människor är helt enkelt mer villiga att acceptera att vissa politiker anförtros mer än ett mandat eftersom de litar på systemet.

Studien baserar sig på enkätdata som samlades in i början av 2022 genom en online-panel där 1132 förtroendevalda från 264 kommuner ingick. Enkäten besvarades av 563 paneldeltagare. Studien ”Less is more or the more the merrier? Analysing attitudes towards multiple-mandate holding among local officeholders” har publicerats i tidskriften Scandinavian political studies och hittas i sin helhet här: https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1467-9477.12245

 

Mera information:

Fredrik Malmberg, projektforskare vid Institutet för samhällsforskning (Samforsk), Åbo Akademi
Telefon: 040 733 6848
E-post: Fredrik.Malmberg@abo.fi