15.7.2019

Ny forskning visar att vid 100 meter är ögonvittnesidentifiering rena gissningsleken

En nyligen publicerad studie från Åbo Akademi visar att ögonvittnen inte tillförlitligt kan identifiera personer de sett på 100 meters avstånd. Redan efter 40 meter är korrekta ögonvittnesidentifikationer ovanliga. Studien är den första att undersöka ögonvittnesidentifikationer på så långa avstånd. Resultaten är av stor betydelse i rättsfall där ögonvittnesmål ingår och antyder att identifikationer som grundar sig på att ett vittne sett en förövare från långt håll bör ges mycket liten vikt i domstolsbeslut.

I studien som publicerades i den ledande internationella tidskriften Law and Human Behavior fann forskarna att 100 meter utgör en tröskel för korrekta ögonvittnesidentifikationer. Forskarna fann också att tillförlitligheten fallit med 50% redan vid 40 meter, vilket visar den dramatiska effekt som ökat avstånd har på ögonvittnesidentifikationer.

– Våra resultat har stor betydelse. Vi är först att visa att när någon ser en främling och försöker identifiera den personen i en uppsättning olika ansiktsbilder finns det ett avstånd där tillförlitligheten inte är bättre än vid en ren gissning. Till skillnad från tidigare studier presenterade vi också våra deltagare med riktiga människor. Det är en tydlig förbättring jämfört med tidigare då man oftast använt fotografier eller videomaterial, säger Thomas Nyman, som är en av publikationens författare.

I studien presenterades 1588 deltagare i åldrarna 6–77 med fyra personer, en i taget, utan att det fanns några störande moment. Avståndet varierade mellan 5 och 110 meter. Genast efter att ha sett en person bads deltagarna identifiera personen de just sett från en uppsättning fotografier. Det kunde också välja att säga att personen inte var närvarande bland fotografierna.

– Det är viktigt att påpeka att resultaten inte innebär att alla identifikationer är korrekta under 100 meter. Vi fann att tillförlitligheten föll drastiskt med ökat avstånd, och redan efter 40 meter är tillförlitligheten bristfällig.

– Eftersom det inte fanns några störande moment i vår studie kan tröskeln vara mycket lägre än 100 meter i verkliga fall där andra faktorer som svag belysning eller en mask som gärningsmannen har påverkar tillförlitligheten negativt, fortsätter Nyman.

Studien genomfördes vid vetenskapscentret Heureka i Vanda av en forskargrupp ledd av docent Julia Korkman och som finansierades av Finlands Akademi (projektnummer 299577). Studien är en del av Thomas Nymans doktorsavhandling om perceptuella gränser vid ögonvittnesidentifikationer. Studien är en del av ett samarbete mellan Åbo Akademi, University of Arkansas och New York University i Shanghai.

Artikeln finns på adressen: https://psycnet.apa.org/record/2019-38765-001

För mera information:
Doktorand i psykologi vid Åbo Akademi
Thomas Nyman
Tfn: 040 557 7041
E-post: thomas.nyman@abo.fi

Bilder