Pressmeddelande

Pressmeddelande

PRESSMEDDELANDE
Åbo Akademi
30.5.2018

Ny studie i logopedi: ”Helsingforsknarret” finns

Att använda röstkvaliteten knarr, det vill säga att gå ner i tonläge tills talet låter knarrigt, är en egenskap som typiskt tillskrivs personer i huvudstadsregionen.

Anna Englund, logopedistuderande vid Åbo Akademi, har undersökt fenomenet i sin pro gradu-avhandling. I studien jämfördes unga kvinnor från huvudstadsregionen med unga kvinnor från Österbotten, och det visade sig att de från huvudstadsregionen knarrar mera.

– Knarr är ett känsloladdat ämne i Svenskfinland, konstaterar Anna Englund.

Det som inspirerade henne att forska i ämnet var en artikel i Hufvudstadsbladet som publicerades den 12 november 2015 med rubriken ”Hesaknarret har irriterat i hundra år”. Artikeln handlande om Martina Huhtamäkis doktorsavhandling som delvis behandlade knarr, och beskrev fenomenet som något som uppfattas väldigt negativt.

– Jag blev nyfiken på att ta reda på om det finns några vetenskapliga bevis för att knarret faktiskt bara förekommer i huvudstadsregionen, säger Englund. Det visade sig att det finns väldigt lite forskning om knarr i nordiska språk. I USA har det gjorts mycket forskning som visat att knarr i regel är vanligt förekommande, särskilt hos kvinnor, och att det förknippas med negativa egenskaper såsom ytlighet.

Englund har i sin studie jämfört 17 kvinnliga studerande från Österbotten med 19 kvinnliga studerande från Helsingfors. Deltagarna spelade in olika röstuppgifter, till exempel högläsning, som sedan analyserades av fem olika talterapeuter. Det visade sig att det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan de två grupperna: deltagarna från huvudstadsregionen använde mera knarr.

– Det är roligt att med statistik kunna styrka något som i folkmun ansetts vara allmänt känt. Eftersom det är fråga om ett fåtal deltagare från två ganska stora geografiska områden så kan man kanske inte dra allt för stora slutsatser av det här resultatet, men det ger oss i alla fall riktgivande information, säger Englund.

Hon konstaterar att knarr förekom också hos de österbottniska deltagarna, men i mindre grad. Hon hoppas att ämnet skulle undersökas vidare i framtiden, för att ge en ännu bättre bild av vilken roll knarret har i finlandssvenskan.

– Tycker vi verkligen att det är irriterande, och vad har vi för förutfattade meningar om personer som knarrar, säger Englund.

Universitetslärare i logopedi Sofia Holmqvist-Jämsén och professor emerita Susanna Sid (Simberg) vid Åbo Akademi har handlett avhandlingen.

 

För mera information:

Anna Englund, 040 828 5876, anna_engl@hotmail.com
Sofia Holmqvist-Jämsén, soholmqv@abo.fi
Susanna Sid, ssimberg@abo.fi

 

Läs också om hur finländska gymnasie- och yrkesskolungdomars röstanvändning har ändrat under de senaste 30 åren: https://www.abo.fi/nyheter/pojkar-i-sena-tonaren-brummar-flickor-knarrar/


Med vänlig hälsning,
Mia Henriksson
Informatör