På internationella dagen mot homofobi och transfobi, torsdagen den 17 maj.

”Det känns bara så otroligt rätt, något har fallit på plats.”

”Jag kan vara mig själv med kompisarna.”

”Depressionen försvann nästan helt i drygt ett år, och när den kom tillbaka var den inte lika svår. Jag kände mig bättre och självkänslan blev också annars bättre.”

”Nu behöver jag inte tänka igenom vad jag säger av rädsla för att säga för mycket.”

”Jag orkar mer än förr. Jag har inget att dölja – energin som krävdes för att noga överväga varje ord frigörs för andra ändamål”

I december 2016 genomförde den riksomfattande tjänsten Sinuiksi en omfattande webbenkät under namnet Minun kaappini (Min garderob) bland personer som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter. Syftet med enkäten var att kartlägga aktuell empirisk kunskap om självidentifikation, antaganden och fördomar i anslutning till sexuell läggning, romantisk läggning, könsidentitet och könsuttryck och särskilt om erfarenheter av att komma ut, om eventuellt tryck att göra det och om processens betydelse.

Personer som hör till sexuella minoriteter och könsminoriteter förblir lätt osynliga på livets olika områden, till exempel familjen, skolan, arbetet, hälso- och sjukvården, socialvården och ämbetsverken.

Den sexuella läggningen och/eller könsidentiteten kommer fram först när personen definierar sig själv genom att berätta om sin läggning eller identitet – för sexuella minoriteter och könsminoriteter innebär det här att de kommer ut ur garderoben. Vanligen kommer man inte ut bara en gång utan flera gånger under sin livstid, enligt eget övervägande. Många är med all rätt noggranna med sin integritet, och för andra är öppenheten en del av deras identitet.

Sexuella minoriteter och könsminoriteter hör samtidigt till flera andra majoriteter och minoriteter bland annat beroende på ursprung, ålder, familje- eller relationsform, hälsotillstånd eller sjukdom, politisk, religiös eller kulturell bakgrund, nationalitet, livsåskådning, funktionsnedsättning, språk eller social och ekonomisk ställning.

I webbenkäten berättade nästan tusen svarande med egna ord hur deras garderob såg ut på gott och ont. Nästan hundra svarande hade med undantag för den anonyma enkäten inte berättat för någon annan om sig själva.

Samprojektet är en del av Åbo Akademis satsning på forskning om sexuella minoriteter och könsminoriteter inom ramen för universitetets profilering på minoritetsforskning. Avsikten är att en undersökning baserad på enkätmaterialet ska färdigställas i slutet av året. Vi väntar med intresse på vad resultaten säger om betydelsen av att komma ut, identitetsdefinitionerna, diskrimineringen på flera grunder och vardagen ur de sexuella minoriteternas och könsminoriteternas synvinkel i dag.

Ett seminarium kring ämnet ordnas i oktober.

Mer information om forskningsprojektet:

Panda Eriksson
Forskningsbiträde, Åbo Akademi
paneriks@abo.fi

Peter Nynäs
Professor i religionsvetenskap, Åbo Akademi
peter.nynas@abo.fi, 040 5873187

Åbo Akademis ambition är att skapa ett världsledande centrum för minoritetsstudier och minoritetsforskning som förenar innovativ högklassig forskning och undervisning med ett aktivt socialt engagemang. Vår avsikt är att utmana de mekanismer som skapar utanförskap och verka för ökad inkludering och jämlikhet. Mera information:
https://www.abo.fi/forska-hos-oss/forskningens-profileringsomraden/minoritetsforskning/

Den riksomfattande stöd- och rådgivningstjänsten Sinuiksi

Den riksomfattande tjänsten Sinuiksi, som föreningen Pirkanmaan Seta ry administrerar med stöd av Seta, erbjuder professionell hjälp i frågor med anknytning till sexuell läggning, sex och sexualitet, könsidentitet och könsuttryck.

Jourtiderna är måndag och torsdag kväll kl. 19–21 på telefonnumret 044 3002355. Frågor kan också skickas in via en anonym frågespalt: www.sinuiksi.fi. (Webbplatsen förnyas före augusti.) År 2017 fick tjänsten över 1 300 samtal och meddelanden.

Tjänsten erbjuder också anonyma kamratstödsgrupper på nätet (Sinuiksi-chattar). I tjänsten kan man också boka telefontider för kamratstöddsamtal. Dessutom stöder tjänsten verksamheten i cirka 20 regionala kamratstödsgrupper som samlas i Tammerfors, Sastamala, Seinäjoki och Tavastehus.

Mer information om tjänsten och forskningsprojektet:

Mikko Väisänen
Verksamhetsledare för tjänsten Sinuiksi, SVM
Sexualrådgivare
Pirkanmaan Seta
mikko.vaisanen@sinuiksi.fi, 040 5107488

Med vänlig hälsning,
Mia Henriksson
Informatör