21.3.2023
Lyckas vi anpassa oss kulturellt till AI-samhället? – ”Det går långsamt”, säger forskare
Framsteg inom nya intelligenta teknologier såsom artificiell intelligens, robotisering och automation har gett upphov till debatt kring framtidens arbetsliv och samhälle. Där debatten främst har kretsat kring ekonomi och arbetsmarknad, har forskare vid Åbo Akademi undersökt de kulturella verkningarna av den förväntade omvälvningen.
I en tvärvetenskaplig studie gjord vid Laboratoriet för industriell ekonomi vid Åbo Akademi undersökte forskarna Johnny Långstedt, Jonas Spohr och Magnus Hellström hur värderingar – en vanlig indikator för kultur – i olika yrkesgrupper i Europa utvecklades mellan 2002 och 2018. Studien baserar sig på data från European Social Survey.
– Enligt uppskattning kan en betydande andel av arbetsuppgifterna i Finland komma att automatiseras de kommande årtiondena, och utvecklingen påverkar vissa yrkesgrupper mer än andra. Arbetsuppgifter som särskilt löper risk att automatiseras är rutinmässiga, enkelt strukturerade och kodifierbara uppgifter, säger Långstedt.
Studien visade att de yrkesgrupper som löper risk att automatiseras skiljer sig värderingsmässigt märkbart från yrkesgrupper som inte löper samma risk. I automatiserbara yrken värderas materialistiska värderingar såsom trygghet och enhetlighet högre än i icke-automatiserbara yrken.
Enligt forskarna tenderar materialistiska värderingar att ha ett negativt samband med förmågor som anses konkurrenskraftiga i framtidens AI-samhälle: bland annat kreativitet och sociala förmågor.
Studien visade också att skillnaderna i värderingar var relativt stabila över tid.
– Resultaten överraskade oss. På basis av tidigare forskning hade vi förväntat oss att värderingar som reflekterar vikten av att uppfylla grundläggande behov – värderingar som förknippas med xenofobi och konservatism – skulle ha blivit starkare inom yrkesgrupper som löper större risk att bli ersatta av nya teknologier, eftersom deras situation blir osäkrare, säger Långstedt.
– Vi hade också förväntat oss att så kallade så kallade postmaterialistiska värderingar – värderingar som förknippas med kreativitet och inklusion – skulle ha blivit vanligare som ett tecken på en form av kulturell anpassning.
Studien visade dock att ingen sådan förändring hade skett. Enligt forskarna är det här problematiskt.
– Det tyder på att vi kulturellt egentligen inte har anpassat oss för den förutspådda arbetslivsförändringen, säger Långstedt.
Det här kan enligt forskarna försvåra möjligheterna för en del grupper att anpassa sig till arbetslivet i framtiden. Eftersom automatiseringen av arbetsuppgifter främst påverkar låginkomsttagare med låg utbildningsgrad, kan det vidare leda till fördjupade inkomstklyftor och ett mindre jämlikt samhälle.
– Vi kan eller vill knappast bromsa utvecklingen mot ett samhälle där dessa teknologier utnyttjas. Däremot kan vi sträva efter att anpassa vår arbetslivskultur. Värderingsforskning har visat att ekonomisk trygghet och ekonomisk välfärd är förhållanden som skapar en grogrund för värderingar som är bättre anpassade till de krav som framtidens arbetsliv ställer. Därför är det viktigt att upprätthålla eller rent av att förbättra den grundtrygghet vi har idag. Det gynnar individer, näringsliv och hela samhället, säger Långstedt.
Läs mer om forskningen i Technology in Society.
Mera information:
Johnny Långstedt, FD
+358 50 472 7447
johnny.langstedt@abo.fi