Skriv här det du söker efter!
Roboten Pepper gestikulerar med armarna.

Kan jag hjälpa dig?

Roboten Pepper gestikulerar med armarna.

Kan jag hjälpa dig?

”Hej! Jag heter Pepper och jag hjälper till...” säger roboten och ledljusen i robotens ögon snurrar då den lyssnar. Då ögonen blir gröna avslutas lyssnandefunktionen och roboten processar den information människan gett den. Förhoppningarna om att humanoida robotar som Pepper ska kunna bistå oss människor i vårdsammanhang är stora, och därför behöver de utvecklas på ett sätt som gör att de upplevs som trovärdiga.

För att få en robot att verka trovärdig behöver man arbeta bland annat med hur den pratar och hur bra den uppfattar talat språk. Projektet MäRi tar fram vetenskapliga belägg för hur vi upplever möten med en social robot inom vården, data som är viktiga för framtida forskning och innovationer.

”Hur ofta ska du använda tandtråd,” frågar roboten Pepper på sjungande svenska och gestikulerar lite med armen. På magen har den en pekplatta där det finns olika svarsalternativ: varje dag, varannan dag eller var tredje dag. Pepper har just berättat hur man bäst sköter sin dagliga tandhygien, och om patienten svarar fel rättar Pepper omedelbart till.

Pepper används som plattform inom projektet Människa och Robot-Interaktion, MäRI, som leds av Åbo Akademi/Experience Lab i samarbete med yrkeshögskolan Arcada. Inom projektet strävar man efter att ta fram evidensbaserad kunskap kring hur vårdtagare och vårdstuderande upplever mötet med en social, humanoid robot och vilken innebörd det här har för hur man designar människocentrerade, etiska lösningar för robotar. Projektet är samtidigt ett viktigt led i att sammanföra och stärka kunskapen kring sociala robotar i Svenskfinland.

Susanne Hägglund, Sören Andersson (längst fram) och Mattias Wingren med roboten Pepper.
Susanne Hägglund, Sören Andersson (längst fram) och Mattias Wingren arbetar just nu med en applikation för roboten Pepper som ska kunna användas inom tandvården. Foto: Catrin Sandvik.

Vid Åbo Akademi är det Susanne Hägglund, forskningsarkitekt vid Experience Lab och doktorand i vårdvetenskap, som är projektledare. Tillsammans med laboratorieteknikern Sören Andersson och civiltjänstgöraren Mattias Wingren arbetar hon med att utveckla en applikation för robotplattformen Pepper, projektparten vid Arcada arbetar med robotarna Amy och Alf. Robotarna har lite olika egenskaper, styrkor och svagheter som påverkar arbetet kring designen och testningen av innehållet i applikationerna. Målet är inte att få fram en ny innovation eller produkt, snarare strävar man efter att få fram kunskap om hur människan upplever interaktion med roboten baserat på vetenskapliga test.

– Vi har tittat på två huvudområden för att förstå hur man upplever tilliten gentemot roboten i vårdsammanhang och hur man kan designa den interaktionen. Dels har vi tittat på verbal kommunikation som ordval, dels på icke-verbal kommunikation som till exempel robotens kroppsspråk. Det finns redan en hel del forskning på hur icke-verbal kommunikation upplevs som vi kan utgå från, exempelvis då vi funderar på hur vi kan utnyttja potentialen i Peppers blick. En utmaning ligger också i att inte göra roboten för mänsklig eftersom det kan uppfattas som obehagligt, säger Susanne Hägglund.

Interaktionen är en utmaning

Pepper klarar av enkel interaktion, lätta meningar som den kan svara på. Roboten behöver en skärm som stöd för kommunikationen, och här blir det intressant för projektteamet att se hur interaktionen mellan människa och robot kan se ut. Vad ska till exempel finnas på pekplattan, vilka delar stöder det kommunikativa? Mycket av projektarbetet hänger på vad roboten kan uppfatta.

– De utmaningar projektteamet stöter på är främst kopplade till teknologin där det finns många trösklar att ta sig över. Dels handlar det om robotens tekniska begränsningar och möjligheter men också i någon mån om var den ska finnas, hur vi skapar den bästa interaktionen för användaren och hur roboten ska klara att hantera frågor som dataskydd och integritet. Inom artificiell intelligens finns redan en hel del kapacitet, men den här roboten är fortfarande ganska begränsad. Vartefter utvecklingen framskrider kommer vi att få bättre robotar, säger Sören Andersson.

Vid Experience Lab har man redan länge hållit på med att utforska interaktionen mellan robot och människa och har därför en hel del kunskap och data på lager. Det finns redan material från tidigare projekt som kan användas som underlag för arbetet med MäRi.

– En viktig del i projektet handlar om robotarnas förmåga att tala svenska och målgruppens förmåga att förstå och känna tillit till det robotarna säger. I den version av applikationen som finns nu låter Peppers språk som rikssvenska, men i framtiden behöver robotarna också kunna förstå finlandssvenska och olika dialekter. Språket är viktigt i vårdsammanhang, samtidigt som vi behöver minnas att roboten i det här fallet inte har någon intelligens och inte kan inte uppfatta nyanser i språket. Vi jobbar också med andra projekt där vi ska se hur robotar kan känna igen finlandssvenska dialekter, säger Andersson.

I den version av applikationen som finns nu låter Peppers språk som rikssvenska, men i framtiden behöver robotarna också kunna förstå finlandssvenska och olika dialekter.

Test visar vad vi tycker

Projektetarbetet med MäRi är i stor utsträckning en laboratoriestudie där man tillsammans med proffs funderar hur man ska göra applikationen så relevant som möjligt med tanke på klientgruppen.

Då forskningen kommit längre kan man också göra systemen mer avancerade, och så fort pandemisituationen tillåter kommer man att börja utföra test i Experience Lab i Academill där det finns ett laboratorium uppbyggt för att undersöka robot-människa-kommunikation under simulerade, övervakade situationer. Laboratoriet ger också möjlighet att utföra olika typer av biometriska mätningar med ögonrörelsekameror där man kan följa med vad användaren ser på. Tekniken går även att kombinera med andra system som hudkonduktans och ansiktsigenkänning.

Då den här applikationen är klar ska Pepper kunna finnas exempelvis i tandläkarens väntrum för att ge information om förebyggande tandvård, men också fungera som ett sekundärt sätt att minska eventuell stress, oro eller obehag hos vårdtagaren.

– Vi får se hur roboten uppfattas, helt enkelt. Just nu när samhället befinner sig i ett tidigt skede av robotik är det viktigt att vi är med för att göra så mångsidig grundforskning som möjligt. Var och hur den kunskapen kommer att användas i framtiden kan vi inte veta eftersom vi inte skapar en färdig produkt, säger Andersson och får medhåll av Hägglund.

– Hela vårdfältet är i skriande behov av forskningsbaserad kunskap på det här området. Att kunna garantera etiken inom vården då man inför teknologiska lösningar är otroligt viktigt, och jag skulle säga att det i förlängningen också handlar om hållbarhet, dataskydd och riskanalys. Det finns viss potential i hur robotarna kan hjälpa oss, och alla skäl att bedriva forskning så att den teknologi som utvecklas blir användarfokuserad och med människan i centrum, säger Hägglund.

Mattias Wingren som stått för delar av kodningen håller med.

– Vi är i startskedet av robotinteraktion och projektets relevans har egentligen två sidor: att kunna komma in i ett tidigt skede inom ett område som tar allt mera plats i samhället, samtidigt som vikten av att anpassa produkten så att den är lätt att använda, säger han.


MäRi och andra robotprojekt vid Experience Lab

Projektet Människa och Robot-Interaktion, MäRI, leds av Åbo Akademi/Experience Lab i samarbete med yrkeshögskolan Arcada.

Projektet strävar efter att ta fram evidensbaserad kunskap kring hur vårdtagare och vårdstuderande upplever mötet med en social, humanoid robot.

Projektledare är Susanne Hägglund vid Åbo Akademi och Christa Tigerstedt vid Arcada. Projektet finansieras av Svenska Kulturfonden. Projekttiden är från maj 2020 fram till årsskiftet 2021.

Experience Lab deltar också i projektet Taligenkänning för Finlandssvenska Dialekter genom Artificiell Intelligens. Målet är att samla in open access-tal på olika finlandssvenska dialekter för att utforska hur väl studiedeltagarna upplever sig bli förstådda av systemet samt hur tillförlitligt och kompetent de uppfattar systemet vara.

Inom projektet Vasa InnoCare är Experience Lab med och skapar en regional innovationsmiljö inom digital teknologi för vård- och omsorgssektorn i Österbotten.