Skriv här det du söker efter!

Pressmeddelande

Pressmeddelande

Heliga källor i Egentliga Finland sätts på kartan

Så kallade heliga källor eller offerkällor har med all sannolikhet funnits i utkanten av de flesta byar. Folkloristen John Björkman har sökt upp bortglömda heliga källor i sydvästra Finland.

Att vissa källor anses som heliga eller magiska är ett så gott som världsomfattande fenomen. Det finns gott om källor som ansetts vara heliga också i Finland, men de har i stort fallit i glömska under 1900-talet.

John Björkman, doktorand i nordisk folkloristik vid Åbo Akademi, har under de senaste åren spårat upp heliga källor i sydvästra Finland med hjälp av arkivuppteckningar och historiska kartor. I sin forskning fokuserar han på var källorna har funnits i de gamla byalandskapen. 

– Placeringen av något som har ansetts utom det ordinära, till exempel en helig källa, kan berätta något om hur människor mentalt strukterat sin omgivning. Det har bland annat visat sig att heliga källor oftast finns i skogar som är inom bekvämt gångavstånd från bebyggelse och vid byagränser, säger Björkman, som för tillfället forskar på heltid med understöd från Svenska litteratursällskapet. 

Silmälähde ses som en liten, rätt igenväxt pöl framför en sten med rikligt med växtlighet runtom.
Silmälähde, ”Ögonkällan”, i Kiikala. Foto: John Björkman.

Heliga källor, eller offerkällor, förknippas med vissa trosuppfattningar och rituellt beteende. Det vanligaste är att man ansett vattnet ha helande egenskaper. ”Offrandet” innebar att man lämnade en slant eller nål i källan som betalning för behandlingen eller boten. 

– Offerföremålen skulle vara av metall, antagligen för att metallföremål är varaktiga. Det fanns också ett förbud mot att ta av de offrade mynten från källan. Då straffades man med den sjukdom vars bot föremålet offrats för, säger Björkman.

Senare, då världsbilden blev mer sekulär, började offerkällor användas som hälsobrunnar i stället. Ibland kunde hela badinrättningar uppstå kring kända källor. De främsta exemplen på detta är Kuppiskällan i Åbo och Birgittakällan i Nådendal, som funnits vid Luolalasjön men asfalterats över då man byggde Nådendals snabbväg. 

Vissa sägenmotiv förknippas ofta med källorna, till exempel att ett oxpar sjunkit i källan och sedan dykt upp i något vattendrag långt borta, eller att S:t Henrik använt källans vatten till att döpa hedningar. Så sägs det bland annat om Kuppiskällan i Åbo, Bläsnäskällan i Pargas och Biskopskällan i Rimito. 

Bläsnäs källa vid en mur nära simstranden i Pargas.
Bläsnäs källa i Pargas. Foto: John Björkman.

Vissa av källorna har även varit platser där ungdomar samlats för att fira midsommar. Man har ofta samlats kring heliga källor kring midsommar även i bland annat Sverige och i det katolska Irland. I Sverige brukar sådana källor kallas Johanneskällor och kan förknippas med Johannes Döparen.  

Hittills har Björkman lyckats leta upp 30 heliga källor i Egentliga Finland, men har information om betydligt fler. Av de upphittade källorna har bara sju sinat eller blivit förstörda.

– Det är sannolikt att det funnits en offerkälla i kanten av nästan varje by, säger Björkman. 

Du hittar en förteckning över källorna här: https://tinyurl.com/yd5m3687 (Denna Tinyurl går till Google Maps.)

Känner du till gamla hälsokällor? Ta i så fall kontakt med John Björkman: john.bjorkman@abo.fi.

 

Mera information

John Björkman
Doktorand i folkloristik vid Åbo Akademi
E-post: john.bjorkman@abo.fi
Tfn: +358 40 7564 780