1.2.2023

Gemensamt ansvar, solidaritet och empati i statsministrarnas sociala medier under pandemin

De nordiska statsministrarnas kommunikation på Instagram under pandemins inledande fas skiljde sig åt både i ton och fokus. Medan Danmarks statsminister i första hand uttryckte empati efterlyste hennes finländska kollega solidaritet medan den svenska ministern ofta fokuserade på budskap att ta lärdom av. Det visar en studie vid Åbo Akademi.

– Vi kunde se flera likheter i de nordiska statsministrarnas kommunikation i sociala medier, till exempel att de ofta fokuserar på regeringen, statliga organisationer och hälsorelaterade myndigheter. En annan likhet är att en majoritet av statsministrarnas inlägg innehöll en vädjan om solidaritet riktade till allmänheten, säger Jenny Lindholm, universitetslektor och forskare inom statskunskap med medier och kommunikation vid Åbo Akademi.

Tillsammans med sin forskarkollega Tom Carlson har hon gått igenom inlägg på de danska, svenska och finska statsministrarnas personliga Instagramkonton under perioden 11 mars– 10 juni 2020. De norska och isländska statsministrarnas kommunikation analyserades inte eftersom de här ministrarna publicerade för få inlägg som relaterade till coronaviruspandemin under perioden för att kunna jämföras statistiskt rättvist.

– Under den första vågen av pandemin gav de nordiska hälsomyndigheterna oftast instruktioner till allmänheten, medan statsministrarna främst gav stöd till folket då de kommunicerade i sociala medier. Vi kunde konstatera att de ofta vädjade till medborgarna att stå tillsammans genom att uppmana till solidaritet under krisen, säger Lindholm.

Sveriges statsminister Stefan Löfven framstår i undersökningen som den som var mest fokuserad på att interagera med sin egen regering, andra statliga organ och hälsomyndigheter. Dessutom nämnde han olika icke-statliga organisationer i högre utsträckning än de andra nordiska kollegorna gjorde. Löfven tog till exempel upp det värdefulla arbetet i svenska kyrkor, religiösa samfund och medborgarorganisationer som till exempel Svenska idrottsrörelsens organisationer och pensionärsföreningar utförde. Löfven var också den statsminister som i störst utsträckning publicerade moralhöjande budskap som syftade till att stärka medborgarnas uthållighet under krisen.

Danska statsministern Mette Fredriksen å sin sida uttryckte i första hand empati med människor och grupper som drabbats av pandemin, men också tacksamhet för de insatser olika personer och grupper gjort under krisen. Hon nämnde sin regering och ministrar i endast 15 procent av sina inlägg och hade en mer varierad blandning av interaktioner än sina nordiska kollegor.

Den finska statsministern Sanna Marin utmärkte sig genom sin starka betoning på att interagera företrädesvis med sin regering, men sällan med andra organisationer och aktörer. Marin talade i sina inlägg huvudsakligen om statliga handlingar och hurdana åtgärder staten vidtagit. Hon efterlyste i viss mån solidaritet och gjorde förvisso inlägg som syftade till att höja moralen hos finländarna, men hennes inlägg kännetecknades ändå inte av stödjande budskap och affektiva sätt att kommunicera stöd.

– Den mest framträdande skillnaden är den mellan Löfven, som i första hand instruerade medborgarna, och Fredriksen som uttryckte tacksamhet. Till exempel betonade Löfven i högre grad informativa budskap om hur man skulle bete sig än vad hans danska och finska kollegor gjorde, exempelvis genom att skriva ut uppmaningar som ”håll avstånd”. En annan skillnad är att Fredriksen och Löfven, i motsats till Marin, mycket ofta kommunicerade på ett stödjande sätt.

Fallstudien om statsministrarnas Instagraminlägg ingår tillsammans med en fallstudie om de nordiska hälsomyndigheternas twittrande under samma tidsperiod som ett kapitel i antologin ”Communicating a Pandemic- Crisis Management and Covid-19 in the Nordic Countries” som kom ut i januari 2023. Studien om hälsomyndigheternas twittrande är gjord av Frederike Albrecht och Helena Hermansson vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Mera information:
Jenny Lindholm, universitetslektor och forskare inom statskunskap med medier och kommunikation
Telefon: +358 50 358 19 46 (anträffbar måndagar och onsdagar)
E-post: Jenny.Lindholm@abo.fi