9.5.2023
Fyror, femmor och sexor i Vasas och Korsholms svenskspråkiga lågstadier mår över lag bra
Eleverna i de högre lågstadieklasserna i Vasas och Korsholms svenskspråkiga skolor mår över lag bra, men upplevelser av negativa känslor ökar ju äldre eleverna blir. Flickor i årskurs sex upplever signifikant mer negativa känslor och mer utmattningssymptom än pojkar i samma årskurs. Det visar resultaten från den första datainsamlingen som utförts av projektet SAMSYN vid Åbo Akademi.
Samtliga svenskspråkiga skolor i Vasa och Korsholm deltar i projektets undersökningar. Resultaten från den första datainsamlingen visar att ungefär 70 procent av eleverna i årskurs 4, 5 och 6 är nöjda med sina liv och känner sig oftast eller nästan alltid glada. 76 procent anger att skolan känns betydelsefull. Var tionde elev (11%) anger att de oftast känner sig ledsna medan en femtedel (17%) upplever att de sover dåligt på grund av saker som har med skolan att göra och ungefär lika många (19%) känner att de håller på att förlora intresse för skolan.
I årskurs 4 visar resultaten inga skillnader i flickors och pojkars upplevda positiva eller negativa känslor, livstillfredsställelse eller skolrelaterade utmattning. Däremot kunde forskarna se att skillnaderna växer för varje årskurs och att skillnaderna är signifikanta redan i årskurs 6. Pojkarna i sexan anger att de upplever mer positiva känslor än flickor, medan flickorna upplever mer negativa känslor överlag. Speciellt flickors nivåer av skolrelaterade utmattningssymptom ökar för varje årskurs.
– Jämför vi årskurserna kan vi se att skolengagemanget sjunker för varje årskurs samtidigt som cyniska inställningar till skolan ökar. Det mer allmänna psykiska välbefinnandet hålls däremot mer stabilt. Resultaten belyser att de negativa trenderna gällande bland annat ungdomars skolrelaterade välbefinnande (se t.ex. en tidigare studie utförd vid Åbo Akademi) eventuellt startar redan under årskurserna 4–6. De här resultaten är viktiga eftersom de ger en fingervisning om var, när och hurdana stödinsatser för elevers välbefinnande som behöver implementeras, säger Anna Widlund, akademilektor vid Åbo Akademi.
Av elevernas klasslärare upplevde ungefär en fjärdedel att de handlingsplaner som för närvarande finns tillgängliga i skolan är otillräckliga för att stöda elevernas välbefinnande.
– Ungefär var tionde lärare (12%) anser att de inte bör ha till uppgift att främja elevers välbefinnande. Projektteamet ser fram emot att ta den här typen av resultat vidare i kommande projektaktiviteter där vi sätter fokus på att ta fram nya arbetssätt för det hälsofrämjande arbetet i skolorna, säger Johanna Nordmyr, projektkoordinator.
Projektet SAMSYN följer upp psykiskt välbefinnande, skoltrivsel, motivation och lärande bland elever i årskurs 4–8 genom en webbenkät. Projektet är en av de första longitudinella studier som följer upp barn och ungas välbefinnande redan från årskurs 4. Det här är den första datainsamlingen, genomförd hösten 2022 på 833 elever i åk 4, 5 och 6 i Korsholms och Vasas svenskspråkiga lågstadier.
Under våren 2023 involveras även elevhälsovårdsrepresentanter och andra vuxna som exempelvis skolcoacher i projektets enkätstudie. Projektteamet består av ett flertal seniorforskare, doktorander och magisterstuderande från olika vetenskapsområden.
Projektet pågår 2021-2025 och finansieras av Vasa stad, Högskolestiftelsen i Österbotten, Svensk-österbottniska samfundet samt Svenska kulturfonden.
Mera information:
Projektkoordinator Johanna Nordmyr nås bäst per e-post: johanna.nordmyr@abo.fi