19.1.2022
Fråga forskaren: Hur tänka kring frågorna om ett medlemskap i Nato?
Diskussionen om Nato blommar upp med jämna mellanrum och nu är den aktuell igen. Albert Weckman forskar i den finländska Natoopinionen vid Institutet för samhällsforskning. Han berättar om några aspekter av Natodiskussionen i Finland samt vad som är intressant just nu ur forskningssynvinkel:
Vilka skulle fördelarna och nackdelarna med ett medlemskap vara? Skulle ett medlemskap garantera att alliansen skulle hålla Finland om ryggen?
Ett Natomedlemskap skulle utgöra ett markant säkerhetspolitiskt riktningsbyte för Finland. Ryssland skulle sannolikt se det som en provokation, vilket är en nackdel. Ett Natomedlemskap skulle förstås ytterligare understryka Finlands västliga positionering. En fördel med ett medlemskap skulle vara att få ta del av alliansens kollektiva försvar, en annan fördel är delaktighet i beslutsfattandet. Även om finländska trupper under många år aktivt deltagit i Natoledda krishanteringsoperationer får Finland i dagsläget inte vara med och besluta om större linjedragningar som berör dylika militära operationer. Ett Natomedlemskap skulle stärka totalförsvaret, iallafall i teorin. Nackdelen är att Finland då förbinder sig till att vid behov försvara andra Natoländer.
Skulle ett medlemskap innebära militärbaser på finländsk mark?
I ett scenario där Finland är medlem skickar Nato varken soldater till Finland eller bygger militärbaser på finländsk mark utan landets tillstånd. Natos militärbaser och soldater exempelvis i Baltikum och Polen finns där på ländernas begäran. Ett Natomedlemskap betyder heller inte att en massa finländare skickas ut för att försvara ett annat Natoland. Det skulle troligen finnas en öronmärkt enhet för detta som man på förhand kommit överens om i samband med medlemskapsförhandlingarna.
Ska ett beslut om ett medlemskap fattas i samförstånd med Sverige?
Sverige och Finland har en liknande säkerhetspolitisk utgångspunkt, och därmed ett väldigt djupt och långtgående säkerhetspolitiskt samarbete. Man delar bland annat lägesbilder och information dagligen. Tillsammans kan länderna ha större säkerhetspolitisk påverkan än ensamma, vare sig de är medlemmar i Nato eller ej. Ett gemensamt beslut är i det här fallet ett strategiskt smart val.
Hur ser opinionen ut i Finland: vem vill gå med, vem vill att vi förblir utanför?
Finländarna har aldrig uppvisat något starkt stöd för Natomedlemskap (som högst 28% för ett medlemskap år 1998 i Näringslivets delegations (EVA) mätningar). Däremot har stödet för ett finländskt medlemskap alltid ökat i kölvattnet av ryska aggressioner. I samband med kriget i Georgien och annekteringen av Krimhalvön såg vi en signifikant ökning i andelen finländare som ansåg att Finland borde gå med i Nato och vi ser redan en liknande trend som ett resultat av det nuvarande säkerhetspolitiska läget. I EVA:s mätning hösten-21, steg stödet för ett Natomedlemskap i jämförelse med föregående år med fyra procentenheter. Forskning visar dock att dylika snabba attitydförändringar tenderar att återgå till det ”normala” när saker och ting lugnar ner sig.
En större andel finländare är emot ett medlemskap än för. På individnivå i Finland är det en större andel män än kvinnor som anser att Finland borde gå med i Nato. Andelen som motsätter sig ett Natomedlemskap är störst bland de äldre generationerna. Andelen vet ej-svar är störst bland unga personer. De som röstar på Samlingspartiet uppvisar det största stödet för ett medlemskap, medan de som röstar på Vänsterförbundet det största motståndet.
Omslagsbilden: Ett spanskt stridsflygplan fotograferat under övningen Ocean Sky 2021 på Kanarieöarna i oktober 2021. Foto: NATO