9.3.2022
Forskningsprojekt ska belysa nya former av antisemitism i Europa
Hur kan man beskriva språkliga eller symboliska former av antisemitism i Europa i dag och vilka är effekterna av sådana handlingar? Vilka nya slutsatser kan ett performativt perspektiv på antisemitism tillföra forskningen? Jonah Bogle är doktorand vid Åbo Akademi och forskar i hur nya former av antisemitism tar sig uttryck.
I staden Aalst i Belgien ordnas årligen en karneval där man ännu för bara et par år sedan öppet karikerade judar. Det förekommer protester runtom i Europa mot staten Israel där den politiska kritiken övergår i ett nyanslöst skuldbeläggande av alla världens judar och det finns en falang som vill förklara coronaviruspandemin genom att skuldbelägga judar. Antisemitismen lever och växer sig starkare, men den har tagit en annan skepnad än tidigare.
– Antisemitism blir ett större problem överallt i världen, också i Finland som har en judisk minoritetsbefolkning. Dagens antisemitism präglas ofta av mera invecklade och dolda mönster. Det vi ser i dag är nya fenomen och former av antisemitism i Europa, former som det fortfarande finns väldigt lite forskning om, säger Jonah Bogle, doktorand i judaistik vid Åbo Akademi.
Bakgrunden i hans forskningsprojekt Performing Antisemitism: The affective power of performative display of discrimination, prejudice, and conspiracy in Europe ligger i EU:s uppmaning till alla medlemsstater att satsa på förebyggande åtgärder i kampen mot den ökande antisemitismen och hotet mot judar och/eller judiska institutioner och synagoger. Det här gör man genom att främja utbildning och nya experimentella och tvärvetenskapliga forskningsmetoder.
I sin forskning skiljer Bogle mellan representationer av samtida former av antisemitism, till exempel ”lateralt tänkande”, högerpopulism, anti-Israel protester som utmynnar i antisemitisk retorik och representationer av historisk antisemitism som exempelvis karnevalen i Aalst.
– Antisemitism är ett känsligt ämne. Till exempel diskussionen om hur man definierar antisemitism inom politik och inom forskning alltjämt komplex och högaktuell. Det är här min forskning kommer in i bilden. Mitt projekt undersöker ett fenomen som jag blivit uppmärksam på under de senaste åren och som är underrepresenterat inom antisemitismforskningen, nämligen aspekten av performans och performativitet. Grunden ligger i den aktuella utvecklingen och i de dolda mönstren som främjar hat och brott mot judiska minoriteter och en svårfattlig sammanblandning av politiska motiv från extremhöger till extremvänster i Europa, säger Bogle vars forskningsprojekt nyligen beviljades ett forskarstipendium på tolv månader av Åbo Akademi.
Forskningen syftar till att fastställa hur antisemitiska ressentiment utförs och hur de kan resultera i kränkningar och brott mot judiska befolkningsgrupper och judiska institutioner. Dessutom fokuserar projektet på hur detta antisemitiska beteende etableras, upprepas och påverkar allmänheten genom sättet de utförs. Resultaten av projektet kan bidra med möjligheten att ge forskningsbaserad kunskap och större medvetenhet om nyare former och fenomen inom antisemitism.
Bogles forskning handleds av TD, universitetslärare Pekka Lindqvist och biträdande handledare är docent Ruth Illman, föreståndare vid Donnerska Institutet i Åbo.
Mera information:
Jonah Bogle, doktorand i judaistik vid Åbo Akademi
Jonah.Bogle@abo.fi
Telefon: 046 549 6253