22.6.2022
Finlandssvenskarna stabila genom pandemin
I boken Svenskfinland i pandemitider analyseras finlandssvenskarnas attityder under den unika pandemitiden. Undersökningen lyfter fram en stark stabilitet och några paradoxer.
Finlandssvenskarna är generellt nöjda med livet, men när det kommer till politiska sakfrågor kan åsikterna skilja sig rejält från varandra. Det visar Svenskfinland i pandemitider – Resultat från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern 2020–2022 som ges ut av Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi idag, den 22 juni 2022.
– Historiskt är det här ett viktigt dokument över Svenskfinland i en unik period med pandemi och annat elände, säger Thomas Karv, universitetslektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet i Sverige och en av redaktörerna till antologin.
– Tiderna till trots är finlandssvenskarnas attityder fortsättningsvis stabila. Det finns däremot en stor spridning i politiska sakfrågor och det är speciellt mellan generationerna som skillnaderna går att iaktta.
Boken innehåller 16 kapitel som analyserar olika frågor, till exempel religiositet, partisympatier och svenskans framtid i Finland. Analyserna bygger på mätningar som gjorts i samband med den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern, vars syfte är att kontinuerligt mäta, förklara och följa med hur den finlandssvenska medborgaropinionen ser ut och utvecklas.
Sedan pandemin började har forskarna gjort ett flertal mätningar, vilket möjliggör analyser över tid. En stark förändring som man har kunnat iaktta är i stödet för ett finländskt medlemskap i Nato, som steg rejält under våren.
– Oss veterligen har det aldrig tidigare skett en så kraftig förändring på så kort tid som i attityderna till Nato under våren, säger Jenny Backström, doktorand vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi och antologins andra redaktör.
– Angående Nato är finlandssvenskarna överens. Däremot splittrar frågan om pälsfarmningens vara eller icke-vara oss geografiskt i Österbotten mot resten av Svenskfinland. Och eutanasifrågan splittrar oss åldersmässigt så att äldre är mera negativt inställda än yngre.
Boken lyfter också fram ett par paradoxer. Finlandssvenskarna blir mer tvåspråkiga samtidigt som det fortfarande finns en stark finlandssvensk identitet i Svenskfinland. Det finns också en oro över språkklimatet samtidigt som det finns en tro på svenskans framtid i Finland.
Finlandssvenskarna har ett starkt förtroende för politiken, och förhåller sig accepterande till hur regeringen hanterade pandemin. Däremot kan pandemin spegla av sig i hur man förhåller sig till sina framtidsutsikter och sin livssituation.
– De äldre är mycket nöjda med livet, medan de yngre inte är lika tillfreds. Det är möjligt att de unga upplever att de har lidit av pandemin, vilket kan ha påverkat resultaten, säger Thomas Karv.
Svenskfinland i pandemitider – Resultat från den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern 2020–2022 släpps som e-publikation den 22 juni och hittas på: https://www.barometern.fi/svenskfinland-i-pandemitider-resultat-fran-den-finlandssvenska-medborgarpanelen-barometern-2020-2022/
Boken utkommer i tryckt version i augusti. Redaktörer är Thomas Karv och Jenny Backström och boken är utgiven av Institutet för samhällsforskning (Samforsk) vid Åbo Akademi.
Mera information:
Thomas Karv
Universitetslektor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet
E-post: thomas.karv@abo.fi
Jenny Backström
Doktorand vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi
E-post: jenny.e.backstrom@abo.fi