8.3.2023

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna. Studien utfördes av forskare vid bland annat Åbo Akademi i Finland och Högskolan Dalarna.

De flesta av de 222 lärarna inom småbarnspedagogik (77 %) som deltog i studien rapporterade att de högläste sagoböcker minst tre gånger i veckan, medan nästan hälften (45,5 %) rapporterade att de aldrig eller sällan ordnade skrivaktiviteter och sällan inkluderade skrivaktiviteter i barnens lek.

Studien visade att finländska daghem ofta ordnade högläsning för barnen varje dag, vilket sällan var fallet i Sverige och Norge. Det framkom ingen skillnad i huruvida småbarnspedagogerna läste högt mer eller mindre ofta beroende på barnens ålder, däremot visade det sig att storleken på gruppen kunde ha betydelse. Till exempel läste de norska lärarna hellre mera frekvent för små grupper (1–3 barn) än för större grupper (7–9 barn) medan deras svenska och finländska kollegor inte gjorde samma skillnad på gruppstorlekarna.

Studien visade att mängden skrivaktiviteter hänger ihop med barnens ålder, alltså att ju yngre barnen var desto mer sällan organiserade lärarna aktiviteter där barnen kom i kontakt med skrivning. Majoriteten (61 %) av lärarna ordnade inga skrivaktiviteter för barn under tre år och drygt en tredjedel (37 %) skrev ibland med barn som var över tre år. Det fanns inga större skillnader mellan länderna i hur ofta småbarnspedagogerna skrev med barnen.

– Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur finländska, norska och svenska lärare inom småbarnspedagogik arbetar med barns tidiga läsning och skrivning. Trots att förskollärarna i vår studie betonar vikten av barns intressen och perspektiv verkar de sakna verktyg för att kombinera dessa med tidig skriftspråksutveckling. Ett sätt är att få in böcker och skrivning som en del av spontana eller planerade lekaktiviteter, det erbjuder möjligheter att engagera barn i tidigt skriftspråkande, säger Sofie Tjäru, universitetslärare och doktorand i pedagogik med inriktning mot tidigt lärande vid Åbo Akademi.

Fri lek och barns egna initiativ och aktiviteter anses vara avgörande för barns lärande inom nordisk småbarnspedagogik. Enligt studien bygger tidig skriftspråksutveckling på en kombination av lek och planering. Forskarna föreslår att personalen inom småbarnspedagogik exempelvis kan låta barn möta flera olika texttyper under högläsningen och planera för att få in skrivning på ett lekfullt sätt i barnens vardag.

I studien ingick enkätsvar från 222 lärare inom småbarnspedagogik: 52 från Finland, 91 från Norge och 79 från Sverige som arbetar med barn i åldern ett till fem år. Materialet samlades in under perioden november 2019 till november 2020. Studien har publicerats i Scandinavian journal of educational research och kan läsas i sin helhet här: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00313831.2023.2175243?scroll=top&needAccess=true&role=tab

Mera information:
Professor Tarja Alatalo, Högskolan Dalarna, Sverige
Telefon: +46 23 77 84 87
E-post: tao@du.se

Sofie Tjäru, universitetslärare och doktorand i pedagogik, inriktning mot tidigt lärande, Åbo Akademi
Telefon: +358 46 920 1036
E-post: sofie.tjaru@abo.fi