17.5.2021

Få finlandssvenskar har personlig erfarenhet av korruption

Få finlandssvenskar har personlig erfarenhet av korruption i Finland, visar en undersökning från Åbo Akademi. Bara 15 procent av de finlandssvenskar som deltog i studien uppger att de eller någon nära till dem har personlig erfarenhet av något som kan betraktas som korruption i Finland.

Det finns ändå vissa regionala skillnader. Erfarenheter av korruption är något vanligare i Åboland och på Åland än i Österbotten. Det är också snäppet ovanligare med erfarenheter av korruption på landsbygden än i tätorter. Betydligt fler män (22 procent) än kvinnor (11 procent) uppger sig ha direkta eller indirekta erfarenheter av korruption.

Strax under en fjärdedel av de tillfrågade i Åbo Akademis studie anser att korruption är vanligt förekommande i Finland. Korruption anses mest förekomma inom affärslivet och politiken, och minst inom polisen och domstolsväsendet. I en delfråga som var unik för Åbo Akademis undersökning uppgav 20 procent av de tillfrågade dessutom att korruption är vanligt i stiftelser och fonder.

Personer med lägre utbildningsnivå tenderar att uppfatta korruption som mer förekommande inom nästan alla institutioner.

Så kallade bäste broder-nätverk och andra typer av favorisering av släkt och bekanta uppges vara de vanligast förekommande korruptionsformerna medan mutor uppges vara den minst vanligaste.

Drygt hälften av de tillfrågade anser åtminstone delvis att korruption inte är ett problem i Finland eller i ens egen hemkommun, men många anser ändå att korruptionen har ökat i Finland de senaste åren. Samtidigt anser rätt många – särskilt män, äldre personer och personer med lägre utbildning – att personliga kontakter behövs vid myndighetskontakter.

Korruptionstoleransen bland finlandssvenskarna är generellt mycket låg, men det finns vissa nyansskillnader mellan olika typer av handlingar. Att en privatpraktiserande läkare till exempel låter en vän eller släkting gå före i vårdkön uppfattas som mer acceptabelt än att en offentliganställd läkare gör samma sak.

Bland de tillfrågade verkar toleransen vara relativt hög för korruption som äger rum utomlands där finländska aktörer är involverade. Ungefär en tredjedel av de tillfrågade anser att sådan korruption åtminstone till en viss grad är acceptabel.

I studien är unga systematiskt mer toleranta till olika former av korrupta beteenden.

– Överlag ser vi flera bekanta mönster från motsvarande nationella och svenska undersökningar, säger Fredrik Malmberg, forskare i statskunskap vid Åbo Akademi. Det är bland annat intressant att se att särskilt högutbildade verkar anse att delvis olika etiska riktlinjer bör gälla för den offentliga och privata sjukvården, särskilt med tanke på den relativt stora mängd offentliga medel som används för att finansiera den privata sjukvården. Därtill ger resultaten en unik inblick i hur finlandssvenskar förhåller sig till potentiell exporterad korruption till utlandet.

Undersökningen om finlandssvenskars uppfattningar och attityder gentemot korruption baseras på data från en enkät som genomfördes i februari–mars 2021 inom ramen för den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern. Studien finansierades av Svenska litteratursällskapet.

Klicka här för mer specifika resultat (docx).

Läs mer om den finlandssvenska Barometern.

För mera information, kontakta:

Fredrik Malmberg, stipendieforskare i statskunskap, Åbo Akademi
+358 40 733 6848
fredrik.malmberg@abo.fi