25.3.2022
Doktorsavhandling om sjukpension och sjukdagpenning i Finland
M.Sc. Julia Kleins doktorsavhandling i socialpolitik framläggs till offentlig granskning vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.
Avhandlingen heter Essays on the interrelation between sickness allowance, disability, and mortality in Finland. National and ethnolinguistic perspectives.
Disputationen äger rum fredagen den 1 april 2022 kl. 12 i Auditorium Bruhn, Academill, Strandgatan 2, Vasa, samt via videolänk. Opponent är docent Ylva Brännström Almquist, Stockholms universitet, Sverige och kustos är professor Jan Saarela, Åbo Akademi.
Sammanfattning
Sjukpension är en viktig pelare i den moderna välfärdsstatens omfattande skydd. Eftersom sjukpension nästan alltid är ett permanent tillstånd är det viktigt att förstå riskfaktorer som föregår den, samt vilka konsekvenser den har för mottagarna. Mycket forskning har redan bedrivits inom detta område: Sjukdagpenningsmottagande är en stor riskfaktor för att bli sjukpensionär, och sjukpension är kopplad till en ökad dödlighetsrisk. I Finland finns det markanta språkgruppsskillnader för alla tre indikatorer: svenskspråkiga finländare har en lägre risk att få sjukdagpenning och sjukpension, samt en längre medellivslängd.
Med hjälp av finländska registerdata som omfattar åren 1987–2011 fäster denna avhandling också vikt vid ett långtidsperspektiv, vilket hittills inte gjorts i tillräcklig omfattning, samt att kartlägga om det finns språkgruppsskillnader.
Avhandlingen visar att sambandet mellan sjukdagpenning och sjukpension fortsättningsvis är starkt efter två decennier. Under de första tio åren är risken för sjukpension högre ju längre man har fått sjukdagpenning, men efter det är risken lika stor oavsett hur länge sjukdagpenningperioden pågått. Om man byter perspektiv och i stället ser på sjukpension som avgörande faktor, visar avhandlingen att sjukpensionärer i åldern 50+ har en ungefär dubbelt så hög risk att dö i åldern 65–70 än de som jobbar. Mortalitetsrisken bland sjukpensionärer i åldern 60+ synes öka, vilket dock beror på att de som fortsätter jobba är de som har bra hälsa. Båda sambanden är de samma för finsk- och svenskspråkiga, samt för män och kvinnor. Frånvaron av etnolingvistiska skillnader, trots markanta skillnader i att befinna sig i någondera situationen, visar att språkgruppsskillnaderna i risken för ohälsa sannolikt är relaterad till den kultur som är förknippad med att tala respektive språk, och att det finländska välfärdssystemet gör ett adekvat jobb för att utjämna de negativa utfallen när ohälsa har börjat.
Julia Klein är född 1985 i Berlin, Östtyskland. Hon kan vid behov nås per telefon 046 636 7627 eller e-post julia.klein@abo.fi.
Avhandlingen kan läsas i Åbo Akademis publikationsarkiv Doria.
Klicka här för pressbild på disputanden.
Anvisningar för att följa med disputationen på distans
För att följa med disputationen behövs programvaran Zoom eller webbläsaren Google Chrome. Du behöver inte skapa ett Zoom-konto för att kunna följa med disputationen. Om du installerar appen deltar du genom att klicka på möteslänken varefter du bör tillåta att länken öppnas i Zoom-appen.
I slutet av tillställningen är det möjligt att ställa frågor. Har du en fråga kan du visa det genom funktionen ”Raise Hand”. Förbered dig gärna genom att ha en mikrofon installerad på din dator eller genom att ha frågan färdigt formulerad i ett textdokument på datorn därifrån du sedan kopierar in den i Zooms chattfunktion då du får tillstånd att ställa din fråga.