11.6.2021
Doktorsavhandling om Hoseas bok
TM, FD Kirsi Huoponens doktorsavhandling i gammaltestamentlig exegetik framläggs till offentlig granskning torsdag 17.6.2021 vid fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi.
Avhandlingen heter Prophecy, Policy, and Restoration. An Approach to Understanding the Composition of the Book of Hosea.
Tillkomsten av Hoseas bok i Gamla testamentet är en ytterst omstridd fråga bland forskare. I stort sett alla forskare är eniga om att boken härstammar från Nordriket, d.v.s. Israel, eftersom alla geografiska namn som nämns i boken ligger på Israels område. De flesta forskare anser också att Hoseas bok har gått igenom en judisk redaktionell process. Vilken roll man slutligen tillskriver redaktorerna är en omstridd fråga, samt frågan om vad som i det nuvarande Hosea härstammar från den historiska profeten.
Denna avhandling driver tesen att textmaterialet in Hoseas bok speglar två historiska tidsperioder, 700-talet f.Kr när profetior som ligger bakom den nuvarande formen av boken uttalades och tiden av Josias reform på 620-talet när dessa profetior omarbetades i Juda.
Tesen bygger på följande premisser. För det första, Hoseas profetior uttalades när Assyrien utgjorde ett dödligt hot mot Israels existens. Just i sådana situationer brukade profeter in den antika Främre Orienten vara aktiva. Hosea innehåller domsord till Israel, eftersom Israels trångmål från profetens synvinkel var en påföljd av Israels brutna relation till Gud. För det andra, när Hoseas profetior efter Israels fall fördes till Juda, blev de aktuella under Josias tid. Efter Israels undergång var Juda den plats där man började sammansmälta de israelitiska och judiska traditionerna. Hoseas domsprofetior kunde tjäna som en varning till Juda att inte följa Israels exempel, och därför omarbetades texterna som stod till reformisternas tillfogande för att legitimera Josias religiösa reform. Josias respekt för Hoseas profetior var också avsedd för att övertala dem som ännu levde på områden i det förra kungariket Israel att acceptera en kung av Davids släkt.
Kirsi Huoponen disputerar vid Åbo Akademi torsdagen den 17 juni kl. 12. Opponent är Dr., Honorary Senior Lecturer David Reimer, University of St Andrews, Storbritannien och kustos är professor Antti Laato, Åbo Akademi.
Publiken är välkommen att följa disputationen på distans, klicka här för att delta. Se nedan för praktiska anvisningar.
Kirsi Anita Huoponen är född 25.7.1957 i Tavastehus. Hon avlade studentexamen 1976 vid Hämeenlinnan yhteislyseo, filosofie magisterexamen 1989 vid Åbo universitet och filosofie doktorsexamen 1993 vid Åbo universitet. Hon erhöll docentur i molekylgenetik 1997 vid Åbo universitet och teologie magisterexamen 2009 vid Åbo Akademi.
Kirsi Huoponen kan vid behov nås per telefon 0400 477 164 eller e-post kirsi.huoponen@abo.fi.
Avhandlingen finns elektroniskt i Doria.
Klicka på bilden för att få fram en tryckduglig version. Bilden får fritt användas av medierna.
Praktiska anvisningar för att följa med disputationen på distans
För att följa med disputationen behövs programvaran Zoom eller webbläsaren Google Chrome. Du behöver inte skapa ett Zoom-konto för att kunna följa med disputationen. Om du installerar appen deltar du genom att klicka på möteslänken varefter du bör tillåta att länken öppnas i Zoom-appen.
I slutet av tillställningen är det möjligt att ställa frågor. Har du en fråga kan du visa det genom funktionen ”Raise Hand”. Förbered dig gärna genom att ha en mikrofon installerad på din dator eller genom att ha frågan färdigt formulerad i ett textdokument på datorn därifrån du sedan kopierar in den i Zooms chattfunktion då du får tillstånd att ställa din fråga.