25.5.2023
Att stanna i byn är inte en passiv handling–tvärtom, visar ny forskning
Tidigare urbaniseringsforskning har ofta fokuserat på dem som flyttar från landsbygden. Den här gruppen har setts som aktiv, medan de som stannar kvar setts som passiva. Resultaten från forskningsprojektet STRATEGI visar att det kan vara tvärtom: att beslutet att stanna kvar är ett aktivt beslut för människor som insett landsbygdens fördelar. Forskarna föreslår bygdeting som en ingrediens i lokalt utvecklingsarbete.
Resultatet går emot det antagande man haft tidigare inom urbaniseringsforskning, att de som stannar kvar på landsbygdsområden är sådana som inte haft möjlighet att flytta bort. Så är det alltså inte. Det som gör att människor väljer att stanna är de kvaliteter som finns på orten, det visar resultaten från projektet ”Stannare – för hållbar utveckling på landsbygden –STRATEGI”.
I studien intervjuades närmare 100 personer över 30 år i de österbottniska byarna Molpe, Terjärv, Maxmo, Munsala och Jeppo. Svaren kring varför de valt att stanna i sina byar kan delas upp i tre kategorier.
De två första kategorierna bekräftar tidigare forskning och innefattar faktorer som familj, sociala nätverk och närhet till naturen. Den andra kategorin handlar om tillgång till arbetsplatser och service som till exempel butik och daghem. Havet, attraktiva boendemiljöer och pendlingsmöjligheter är starka trumfkort för byar som Maxmo, Molpe och Munsala, samtidigt som det är viktigt att minnas att boendemiljöerna inte håller sin attraktivitet utan en viss nivå av lokal service.
Den tredje, nya, kategorin är något som kallas dynamiska faktorer och innefattar sådant som invånarna själva åstadkommer. Särskilt tydliga var de här faktorerna i Terjärv och Molpe där det fanns ett speciellt stort lokalt engagemang, exempelvis föreningsaktiviteten, talkoandan och aktiviteter för barn och unga. I de här två byarna var även företagarandan framträdande. En slutsats i forskningen är därför att det finns stora fördelar med att arbeta kollektivt och att vara socialt inkluderande.
Forskningsresultaten resulterar i en rad rekommendationer eller råd gällande landsbygdsutveckling. Ett konkret råd till kommunerna är att regelbundet hålla bygdeting som samlar föreningar, företagare och bybor. I modellen som föreslås skulle invånare regelbundet samlas för att diskutera gemensamma angelägenheter och enas om vem som ska ta ansvar för projekt och vilken form de kan ta. Modellen är i nuläget rudimentär och behöver testas och vidareutvecklas, men förhoppningen är att den ska kunna utgöra en grund för byar som vill lära sig att ta tag i sin egen utveckling.
Projektet ”Stannare – för hållbar utveckling på landsbygden –STRATEGI” pågick 16.8.2021 – 31.5.2023 och genomfördes som ett samarbete mellan Åbo Akademi/Regionalvetenskap, Migrationsinstitutet/Centret för Svenskfinland och Yrkeshögskolan Novia. Studien inkluderade också workshops, analys av historiska källor och statistiskt material. Arbetet finansierades av Leader, Aktion Österbotten, Gustaf Svanljungs stiftelse och Svenska Österbottens Kulturfond.
Mera information:
Kenneth Nordberg, forskare i regionalvetenskap vid Åbo Akademi
Telefon: 046 9219584
E-post: kenneth.nordberg@abo.fi