26.10.2021
Åbo Akademi får 250 000 för nationellt skärgårdsnätverk kring bobarhet
Finland är ett av de länder med mest skärgård och vattendrag i Europa. Här finns mer än 500 öar med heltidsbosättning och nästan 20 000 öar med deltidsbosättning utan fast vägförbindelse. Medräknat Åland har landet cirka 100 000 invånare, som kan klassas som skärgårdsbor. Men många av öarna längs Finlands kust och i inlandet har en minskande befolkning, svag attraktionskraft för inflyttning och kraftig säsongsvariation på grund av ett starkt turismtryck.
Nu ska konceptet habitability användas för att analysera öarnas bobarhet och skapa ett nationellt nätverk på gräsrotsnivå. Arbets- och näringsministeriet har genom Egentliga Finlands förbund beviljat Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi finansiering för ett temanätverk, som pågår till och med 2023. Samarbetsparter är 12 Leadergrupper med skärgårdsområden, samt föreningen Finlands Öar rf. Totalbudgeten för nätverket är 250 000 euro.
Bobarhetskonceptet utvecklades på ön Kökar under åren 2018–2020, mycket inspirerat av den åländska bärkraftsmodellen. Det är en anpassning av hållbarhet till små samhällen. Att vara bobar betyder att det finns jobb, bostäder, skola, färjor, tillhörighetskänsla med mera – i korthet är det förutsättningen för att kunna vara ett hållbart samhälle, som kan ta hand om sina människor, värna om naturen och vårda det omgivande havet eller vattenområdet.
Temanätverket ska öka öarnas attraktionskraft och inflyttningspotential, genom att ge de kunskapsmässiga verktyg som behövs för att de deltagande öarna ska kunna göra egna bobarhetsanalyser och -strategier. Idén med att genomföra en bobarhetsanalys är att de som bor på en ö ska förstå och kunna mäta vad som gör just deras ö mer eller mindre bobar på en praktisk och påverkbar nivå. Bobarhetskonceptet testades av Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi våren 2021 på en kurs med deltagare från 12 öar i fem länder i Europa, med stöd från Europaparlamentet och flera europeiska universitet.
Finlands skärgårdsområden är mycket varierande. Den mest urbana skärgården finns i Helsingfors, medan Utö i Pargas yttre skärgård är belägen på flera timmars båtresa från fastlandet. Språkligt sett rör vi oss från den enspråkigt svenska västra delen av Skärgårdshavet till det enspråkigt finska Insjöfinland. Skärgårdsborna är ofta i minoritet – det är därför viktigt med starka nätverk på gräsrotsnivå över landskaps- och språkgränserna. Det nya temanätverket ska lägga grunden till ett varaktigt och inkluderande nätverk mellan skärgårdsbor i Bottenhavet, Kvarken, Åland, Skärgårdshavet, Finska viken och Insjöfinland. Samarbetet adresserar skärgårdssamhällenas likartade utmaningar och höjer skärgårdsbornas gemensamma röst i det finländska beslutsfattandet.
Om projektet på Yle: https://svenska.yle.fi/a/7-10007969
Mer information:
Temanätverket
Pia Prost, Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, pia.prost@abo.fi, +358 50 338 1710
Cecilia Lundberg, Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi, cecilia.lundberg@abo.fi, +358 46 920 2007
Bobarhetskonceptet
Christian Pleijel, ordförande, Kökars kommunfullmäktige, christian@pleijel.ax, +358 45 7342 8825
Artikeln ingår i CLL:s nyhetsbrev 4/2021
Centret för livslångt lärande – startsida