Milstolpar i Åbo Akademis historia

1913: De akademiska sommarkurserna

De akademiska sommarkurserna som arrangerades på svenska i Åbo blev en inledning på arbetet att återskapa akademin. Sommarkurserna var mera inriktade på studier än på examina, dels ordnades kurser i språk och preliminär undervisning för nyblivna studenter, dels övnings- och studiekurser i vissa ämnen för längre hunna. Kurserna fördelades på följande sektioner: historisk-filologisk, en fysisk-matematisk, en juridisk, en pedagogisk och en ekonomisk-kommersiell.

Anna Bäckström, som senare (1918) utsågs till kamrer för Åbo Akademi, verkade som de akademiska föreläsningarnas goda fe och arrangerade och höll också själv föredrag redan från år 1903. Edvard Westermarck medverkade första gången 1910 och inledde föreläsningarna i akademikommitténs regi 1911. Svante Dahlström var sommarkursernas inspirator och organisator från 1913. Severin Johansson medverkade och blev senare kursernas rektor. Alla dessa valdes senare till olika poster när akademin grundades.

Deltagare i kursen i zootomi (djuranatomi) under Akademiska sommarkurserna i Åbo 1917. Fotograf: okänd. Åbo Akademis bildsamlingar.

18 juni 1917: Stiftelsen för Åbo Akademi grundas

Den 18 juni 1917 sammanträdde akademikommittén, en grupp personer som redan länge ivrat för högre utbildning på svenska i Åbo. Utom kommittén kallades donatorerna till mötet där en stiftelseurkund framlades. Urkunden fick formen av ett gåvobrev som undertecknades av 35 donatorer:

Undertecknade avhänder sig härmed och överlämnar till en stiftelse benämnd ”Stiftelsen för Åbo Akademi”, en summa stor tre miljoner fyrahundrasjuttiotusen (3.470.000) finska mark att förvaltas och användas med iakttagande av nedannämnda villkor och bestämmelser …

Första bestämmelsen var att avkastningen av det donerade kapitalet ska användas för att grunda och upprätthålla en högskola i Åbo med svenskt undervisningsspråk och med namnet Åbo Akademi.

1917: Åbo Akademis första byggnad

Åbo Akademis huvudbyggnad på ett gulnat fotografiÅbo Akademis nuvarande huvudbyggnad vid Domkyrkotorget 3 är ritad av Charles Bassi och uppfördes 1832–1833 för vågmästaren Johan Christian Trapp. Byggnaden i empirestil domineras av en kolonnad, som Bassi för första gången planerade här. På nedre plan fanns affärslokaler och magasin på övre plan en förnämare våning för den Trappska familjen.

Efter vågmästarens död 1854 bytte fastigheten ägare ofta, vilket ledde till många om- och tillbyggnader. 1917 när byggnaden blev Åbo Akademis huvudbyggnad hade den tidigare u-formade byggnaden vuxit ihop med saluhallen från 1901 i hörnet av Nylandsgatan och Tavastgatan.

När Åbo Akademi 1919 inledde sin verksamhet skulle byggnaden inrymma administrationen oh biblioteket och större delen av de då existerande tre fakulteterna (humanistiska, matematisk-naturvetenskapliga och statsvetenskapliga fakulteten). Inledningsvis måste man dela utrymmen med konditori och bageri, butiker och kontor, bokbinderi, föreningar och privata hyresgäster – de flesta ovilliga att flytta. Huvudbyggnaden renoverades under 1920-talet i tre repriser.

Bild: Exteriören till det Trappska huset 1900–1919, numera huvudbyggnaden för Åbo Akademi. Fotograf: Gustaf Welin. Åbo Akademis bildsamlingar.

2 september 1918: Åbo Akademis första konsistoriesammanträde

”Samtliga vid tillfället närvarande voro iförda festdräkt. Dagen var solig men något kylig, ty hård nordlig vind var rådande.”

Så beskriver Svante Dahlström, sekreterare i akademins konsistorium 1918–44, mottagningsceremonin när den provisoriska akademistyrelsen mottog fyra av de sex nyutnämnda professorerna till konsistorium den 2 september 1918. Åbo Akademis konsistorium bestod av akademins samtliga fast anställda professorer och handhade enligt stadgarna ”den närmaste vården av akademien”.

svartvit bild på Åbo Akademis konsistorium, sex män vid ett mötesbord
Medlemmarna i Åbo Akademis första konsistorium. Från vänster: Professor Helge Backlund, professor P. O. Von Törne, professor K. F. Lindman, professor Severin Johansson, professor Edvard Westermarck, sekreterare Svante Dahlström. Professor W. A. Wahl saknas. Foto: Atelier Borelius. Åbo Akademis bildsamlingar.

16 september 1918: Första rektorn

Åbo Akademis första rektor Edvard WestermarckTill första rektor valdes professorn i filosofi Edvard Westermarck den 16 september 1918 när konsistoriet samlades för andra gången. Denna gång var konsortium fulltaligt och kunde konstituera sig.

Westermarck kallades också till professor i filosofi vid Åbo Akademi.

Foto: Åbo Akademis bildsamlingar.

1919: De första studenterna antas och undervisningen inleds

Den första akademiska inskriptionen i Finland ägde rum år 1640 då den gamla Akademin i Åbo invigdes. Åbo Akademis första inskription hölls den 15 januari 1919 i Gamla akademihusets Solennitetssal. Traditionen lever fortfarande kvar. Åbo Akademi inleder varje läsår med en högtidlig inskription i september, med inskriptionsgudstjänst i Åbo domkyrka och påföljande inskriptionshögtidlighet i Solennitetssalen.

Vid Åbo Akademis första inskription antecknades 15 studenter. Antalet inskrivna ökade dock hela tiden och vid månadsskiftet januari–februari hade ett 40-tal påbörjat sina studier. Lärarkåren bestod av 13 personer. De fem först inskrivna studenterna var Kenneth Alexander WredeBrita von WillebrandTeo MolinRut Carlsson och Adéle Gréen.

16 juli 1919: Åbo Akademi beviljas examensrätt

En av konsistoriums mest brådskande angelägenheter var att utverka examensrätt. Efter att man utrett att senaten var rätt instans att ansöka om detta inlämnades ansökan. Examensrätten beviljades och konsortiums begäran om tullfrihet på böcker, apparater, m.m. beviljades likaså, även om denna rätt snart begränsades enbart till vetenskaplig litteratur.

1919: Åbo Akademis Studentkår grundas

Initiativet till en studentförening togs av akademins rektor Edvard Westermarck. Akademin ställde utrymmen till föreningens förfogande i akademins huvudbyggnad. Föreningens främsta uppgift var att stärka och förädla kamratskapet mellan studenterna samt representera dessa såväl inåt som utåt. Också specialföreningar och nationer grundades i snabb takt. Idag har studentkåren sammanlagt ca 5 000 medlemmar.

1925 beslöt man införskaffa tomten med två färdigt byggda trähus på Tavastgatan 22. 1936 byggde man, efter ritningar av Erik Bryggman, en festlokal med tillhörande festsal, en byggnad som nu är känd som Kårens gamla del. Ett par år efter tillbyggnaden brann det gamla kårhuset ner till grunden och man beslöt bygga ett studenthem på den gamla byggnadens plats. Andra världskriget satte dock stopp på alla byggplaner och det nya huset påbörjades först 1946. Kåren, så som fastigheten ser ut idag, färdigställdes 1950.

11 oktober 1919: Åbo Akademis invigningsfest

 ”Ett villkor för den vetenskapliga forskningen är, att den är obetingat fri, att den ledes endast av kärlek till sanningen. En fri, djuptgående och tillika om sin begränsning medveten forskning och en därpå grundad, av ideell livsuppfattning buren undervisning, se där vad vi vänta av akademien. Genom ett arbete i denna anda ådabelägger akademien bäst och värdigast sin erkänsla mot dem som bragt högskolan till stånd”. 

Citatet är ur det tal som friherre Rabbe Axel Wrede, kansler för Åbo Akademi höll när Åbo Akademi officiellt invigdes. Jarl Hemmers kantat, med musik komponerad av Jean Sibelius framfördes, dirigerad av Sibelius själv inför drygt 500 personer i Solennitetssalen. Festen inleddes med procession från akademihuset till Solennitetssalen. Invigningsfesten efterföljdes av en alkoholfri festmiddag på Hamburger börs och en medborgarmiddag i stadshusets festsal.

1919: Akademins sigill tecknas

Åbo Akademis sigillUnder de första tiderna i Akademins historia satsade man mycket på symbolerna. Åbo Akademis sigill har tecknats av konstnären Axel Haartman. Mindre ändringar i sigillet gjordes 1981. Sigillet uppvisar Åbo stads vapensköld på ett ovalt fält. Bokstaven A är omgiven av fyra liljor som i sin tur är omgiven av två ymnighetshorn och krönt av två korslagda lagerkvistar, allt omgivet av texten Åbo Akademis Sigill.

Åbovapnet syftar på donatorernas trohet mot hemstaden Åbo och på universitetstraditionen från 1640. Ymnighetshornen står för den rikedom av kunskap och lärdom som universitetet producerar. Även lagern syftar på lärdom.

1920: Åbo Akademi får en kemisk-teknisk fakultet

Den Kemisk-tekniska fakulteten vid Åbo Akademi grundades år 1920 och blev då den första tekniska fakulteten vid ett nordiskt universitet. Beslutet att inrätta fakulteten var till en början villkorligt, eftersom lärartjänsterna fick besättas för högst tio år. De första åren hade fakulteten två professurer, en i allmän kemisk teknologi och en i skogsprodukternas kemi och kemisk teknologi. Dessutom hade fakulteten två lektorat, ett i analytisk kemi och kemiska analysmetoder och ett i värmeteknik, beskrivande maskinlära och maskinritning samt en mekaniker befattning. År 1929 fick fakulteten sin tredje professur, professuren i maskinbyggnad – i dag kallad anläggningsteknik – vars tillkomst möjliggjordes genom en donation av Svenska Tekniska Vetenskapsakademien i Finland.

Beslutet om inrättandet av professuren i maskinbyggnad gjordes av Stiftelsens för Åbo Akademi delegation på delegationens möte den 6 maj 1929. På sitt följande möte, den 28 juni 1929 beslöt delegationen att den ursprungliga tidsfristen för fakulteten skulle slopas.

1922: Åbo Akademiförening grundas

Åbo Akademiförening r.f. grundades 1922 med uppgiften att ideellt och ekonomiskt stödja Åbo Akademis verksamhet. Föreningen hade så kallade centralkommittéer i flera städer i Finland och efter den första värvningsaktionen över 600 medlemmar i Åbo, 750 ute i landet och 900 i Helsingfors. Föreningen bidrog till att befästa Åbo Akademis ställning som en institution av mer än bara lokal betydelse.

År 1940 grundades en förening för tidigare studenter vid Åbo Akademi. Den hette Åbo Akademiker r.f. och dess syften var att upprätthålla kontakterna till och intresset för Åbo Akademi och att stödja Åbo Akademis Studentkår. De två föreningarna gick år 2002 samman under namnet Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f. och är idag Åbo Akademis alumnförening.

Numera upprätthåller Åbo Akademi också ett alumnnätverk för den som har studerat eller arbetat vid Åbo Akademi.

1923: Domvillan, Gezeliusgatan 2

Ellen och Magnus Dahlströms privata hem testamenterades till Stiftelsen för Åbo Akademi. Makarna Dahlström testamenterade även Tryckerihuset, Biskopsgatan 19.

1924: Humanisticum, Biskopsgatan 13

Rosina och Ernst Dahlströms hem testamenterades till Stiftelsen för Åbo Akademi.

Ellen och Magnus Dahlström samt Rosina och Ernst Dahlström hör till Åbo Akademis viktigaste donatorer genom tiderna. Deras stordonationer var centrala bland annat för grundandet av de tre första fakulteterna vid Åbo Akademi.

Humanisticum interiör
Interiör från salongen, Humanisticum ca 1919. Foto: Åbo Akademis bildsamlingar

 

1927: Åbo Akademis första kvinnliga professor

Åbo Akademis första kvinnliga professor Alma Söderhjelm vid sin skrivmaskin
Åbo Akademis första kvinnliga professor Alma Söderhjelm (1870–1949) vid sin skrivmaskin. Fotograf: okänd. Åbo Akademis bildsamlingar.

Alma Söderhjelm (1870–1949) utnämndes till innehavare av en extraordinarie professur i allmän historia vid Åbo Akademi och blev därmed Åbo Akademis och hela landets första kvinnliga professor år 1927.

Söderhjelm hade blivit student 1889 varefter hon studerade historia vid Helsingfors universitet. Hon disputerade 1900 i Helsingfors och var docent – Finlands första kvinnliga universitetslärare – i allmän historia vid Helsingfors universitet under åren 1906–1926.

Alma Söderhjelm intresserade sig för den franska revolutionen och vid sidan av de vetenskapliga verken om fransk historia utgav hon en rad populärhistoriska böcker. Dessutom publicerade hon dikter, ett flertal kåserisamlingar, några skådespel samt memoarer. Sammanlagt utgav hon drygt 50 böcker samt skrev närmare 1300 artiklar.

1927: Handelshögskolan vid Åbo Akademi grundas

Handelshögskolan inledde sin verksamhet i övre våningen av det Reuterska huset vid Henriksgatan 9. År 1959 fick man lokaler även i det gamla trähuset vid Porthansgatan 5. Handelshögskolan inledde sin verksamhet som en självständig högskola. När verksamheten inleddes var ekonomin ansträngd och de fem professurerna sköttes alla på förordnande, fyra av dem som bitjänster av professorer vid Åbo Akademi. De fem professorerna var: Severin Johansson (matematik och försäkringsvetenskap), A.W. Gadolin (handelsrätt), Arthur Montgomery (nationalekonomi och statistik), Walter Qvist (kemi och varukunskap) och Gösta Söderholm (handelsteknik).

I april 1963 stod Handelshögskolans egna byggnad färdig vid Henriksgatan 7. Tomten hade köpts av Stiftelsen för Åbo Akademi redan 1918 med tanke på Akademins kommande lokalbehov. Byggnaden är ritad av Woldemar Baeckman. År 1980 sammanslogs Statsvetenskapliga fakulteten (grundad 1918) och Handelshögskolan vid Åbo Akademi. Sedan sommaren 2017 inhyser byggnaden Yrkeshögskolan Novia.

Åbo Akademis första promotion 1927. Promovender gående i procession över domkyrkotorget. I bakgrunden gamla akademihuset och landshövdingens magasin.
Åbo Akademis första promotion 1927. Promovender gående i procession över domkyrkotorget. I bakgrunden gamla akademihuset och landshövdingens magasin. Fotograf: okänd. Åbo Akademis bildsamlingar.

1927: Den första promotionen

Promotionen är det högtidligaste akademiska evenemanget. Den första promotionen vid Åbo Akademi anordnades för både magistrar och doktorer. Det samma gällde den följande för alla fakulteter gemensamma promotionen som anordnades år 1948.

År 1934 firade teologiska fakulteten sitt 10-årsjubileum och anordnade en egen promotion. Jubeldoktorer har promoverats år 1978 och 1998. Då det förflutit 50 år sedan en person promoverats till doktor kan denna promoveras till jubeldoktor.

1928: Akademiska Orkestern grundas

För att främja Åbo Akademis studenters musikintresse grundades Akademiska Orkestern, ledd av kompositören Alfred Anderssén. Orkesterns rötter sträcker sig till 1747 då Finlands första ordinarie orkester, det Akademiska Kapellet, verkade i Åbo. År 1828 flyttades universitetsverksamheten till Helsingfors, där orkesterns verksamhet fortsatte med bl.a. Fredrik Pacius som dirigent.

Idag är Akademiska Orkestern en fullstor symfoniorkester som verkar vid Åbo Akademi. Spelarnas antal uppgår till 70–80 personer, av vilka de flesta antingen studerar eller är anställda vid Åbos högskolor.

1934: Åbo Akademis bibliotek, Boktornet

Grundstenen för Boktornet, en egen byggnad för Åbo Akademis bibliotek, lades 6 november 1934. Boktornet möjliggjordes tack vare en stordonation av makarna Gertrud och Gösta Branders och planerades av arkitekt Erik Bryggman. Boktornet hör till den finska modernismens mest betydande verk.

Makarna Branders har också donerat medel för biblioteket och för Åbo Akademis allmänna behov. Dottern Else Branders donation från 1997 hör till en av de största genom tiderna.

Biblioteksverksamheten inleddes officiellt redan i januari 1919 i åtta rum i huvudbyggnadens bottenvåning och senare i seminarie- och institutionsbiblioteken. Bokbeståndet, som tillkom främst genom donationer, beräknades 1921 till 60 000 volymer. Biblioteket har status som ett finlandssvenskt nationalbibliotek och inledde bl.a. friexemplarssamlingen redan 1918.

Åbo Akademis kursboksbibliotek grundades 1971.

I skuggan av kriget 1939–1946

Efter att vinterkriget brutit ut upphörde undervisningen och upptogs först i maj. Katederundervisning gavs endast sporadiskt. Höstterminen 1943 var antalet inskrivna studenter 308, men endast 187 studenter var närvarande, bland dessa kvinnliga studenter, utländska medborgare, permittenter eller personer som var olämpliga för militärtjänst.

På sin permission kom gossarna från fronten för att tentera. På Kåren rådde det dansförbud under kriget. Festsalen kunde inte användas på kvällarna eftersom mörkläggningen inte kunde göras tillräckligt effektiv.

Januari 1950: Det nya kårhuset står färdigt

Den påtagliga bostadsbristen i efterkrigstidens Finland ledde till att studentkåren själv började se sig om efter möjligheten att bygga studentbostäder.

Tavasthem (den gula delen av Kårhuset på Tavastgatan 22) byggdes med hjälp av donationer och i såväl medelinsamlingen som själva byggandet var studenternas engagemang helt avgörande. För att samla ihop pengar till Kårhuset sålde kårmedlemmarna bland annat kaffe, frimärken och fikon. Studenterna fick också aktiv hjälp av bland annat Akademifruarnas syförening, som erbjöd sig att ordna ett lotteri och en borddukningsutställning. Röda Korset ställde 25 par arbetskängor till grävarnas disposition. Lojo Kalk donerade lättbetong för byggnadsarbetet och Oy Vuoksenniska Ab gav ett löfte om ett parti på ca 100 kilo gammal spik, som dock satt fast i bräder och fick dras ut av studenterna själva. En donator som bidrog med 500 000 mark skulle få ge namn åt ett studentrum. Kårhusets invigning hölls 1 april 1950.

1960: Åbo Akademis första dator

Åbo Akademis första dator.
Åbo Akademis första dator. Foto: Suomen Tietojenkäsittelymuseoyhdistys.

Stiftelsen ”Wenner-Gren Center för vetenskaplig forskning” i Stockholm donerade en Wegematic 1000-dator åt högskolorna i Åbo. Datorn var en av de första finländska högskoledatorerna och avsedd för både högskolornas och näringslivets behov. Datorn installerades i Åbo universitets källarutrymmen. Datorn blev dock snabbt föråldrad och var dyr i drift. Den slutade användas 1964.

 

1961: Antalet studenter överskrider 1 000

Alldeles i början när undervisningen inleddes år 1919 hade Åbo Akademi 47 studenter. År 1961 överskred antalet tusen stycken.

Idag har Åbo Akademi ca 5 500 grundexamensstuderande och 780 forskarstuderande. Verksamheten har en internationell prägel med drygt 1 000 utländska studerande av vilka ca 380 är utbytesstuderande.

25 september 1965: Domus Aboensis invigs

För att råda bot på den akuta bostadsbristen byggde Åbo Akademis Studentkår studenthemmet Domus mitt i Akademikvarteren, i hörnet av Biskopsgatan och Agricolagatan. Studenterna samlade in medel över hela landet under devisen ”Studenten bygger – ge en hacka” för att finansiera bygget.

År 1990 köpte Stiftelsen för Åbo Akademi Domusfastigheten av studentkåren.

Studenternas demonstration på 1960-talet för att samla in pengar för studenthemmet Domus. Fotograf: Peter Slotte. Åbo Akademis bildsamlingar.

Februari 1968: Sibeliusmuseum invigs

Från 1926 innehade Otto Andersson professuren i musikvetenskap och folkdiktforskning vid Åbo Akademi. Han samlade instrument och andra musikrelaterade värdefulla föremål och samlingen var länge hopträngd på Biskopsgatan 15.

Tack vare en större donation och med bidrag från Åbo stad kunde man bygga ett eget hus för samlingen 1968, Sibeliusmuseet. Byggnaden planerades av arkitekt Woldemar Baeckman och hör till Biskopsgatans modernistiska byggnader. Samlingarna omfattar idag över 1 500 instrument, varav ca 300 är utställda.

1969: Gadolinia färdigställs

Gadolinia, akademins största byggnadskomplex hittills vid Porthansgatan 3–5 invigdes i november 1969. Huset ritades av Woldemar Baeckman och Helmer Löfström. Tomterna köptes 1962 och byggandet av ett större komplex för de trångbodda och splittrade naturvetenskapliga och kemisk-tekniska institutionerna aktualiserades genast.

I Gadolinias källarvåning verkar sedan mitten av 1970-talet acceleratorlaboratoriet, som bedriver radionuklidrelaterad forskning med en cyklotron. Laboratoriet är numera en del av det nationella PET-centret.

1 augusti 1974: En universitetsfilial grundas i Vasa

Åbo Akademis verksamhet i Vasa inleddes i och med lärarutbildningen då pedagogiska fakulteten grundades 1974. Detta skedde efter att en ny lag om lärarutbildning trädde ikraft 1973. En del av de nyinrättade didaktiklektoraten fick från början innehavare med erfarenhet från tidigare lärarutbildning (ex. Ekenäs seminarium), vilket gav kontinuitet och underlättade planeringen. Efter examensreformen antogs 1979 de första studerandena för pedagogie kandidatexamen inom utbildningsprogrammet för klasslärare, och de första utexaminerades 1983.

Vasa övningsskola grundades likaså 1974 och anslöts till Åbo Akademi 1 augusti 1981.

1974: ASA-fastigheten

År 1974 köpte Stiftelsen för Åbo Akademi den tidigare radiofabriken i den s.k. ASA-fastigheten vid Fänriksgatan 3 i Åbo. Stiftelsen lät och inflyttningen av Åbo Akademis verksamhet skedde etappvis 1976–1978, alltefter som utrymmena stod färdiga. Inrednings- och renoveringsarbetena slutfördes under år 1978. Huset totalrenoverades 2008–2009.

Företaget Asa Radio Oy grundades 1927 som Radioliike Arvo Sakrelius, som ett enmansföretag som byggde radiomottagare. 1938 producerade ASA-fabriken 12 000 radioapparater, som i medeltal kostade ca 3 000 mark, vilket motsvarade en vanlig arbetares lön för tre månader. Fabriken verkade i ASA-huset 1940–74.

1977: Axelia

Axeliakomplexet vid Biskopsgatan 8 består av flera byggnadskroppar som tillkommit i två olika etapper. För att tillgodose Kemisk-tekniska fakultetens växande behov av moderna lokaler började man i slutet av 1960-talet planera ett nybygge med utrymmen för laboratorier, apparatur och föreläsningssalar. Tomten köptes för ändamålet 1970 och Woldemar Baeckman sattes att leda byggnadsprojektet. Motståndet för projektet var stort p.g.a. den befintliga bebyggelsens kulturhistoriska värde. Därför fördröjdes projektet flera år och byggandet började 1975. År 1977 var byggandet av Axelia I klart. I augusti 1996 lades grundstenen för tillbyggnaden Axelia II, som stod klart 1997.

År 2010 överfördes både tomt och bygganader till Finlands universitetsfastigheter Ab.

1981: Åbo Akademi förstatligas

Fram till början av 1950-talet finansierades akademins verksamhet uteslutande med avkastningen av Stiftelsens för Åbo Akademi kapital och med bidrag från olika donatorer. Kriser förekom strax efter starten, i början av 1930-talet och under krigsåren. Man såg sig tvungen att vädja om hjälp och fick i statsbudgeten ett ökande årligt anslag. 1964 uppgick stödet till 50 %, 1968 höjdes det till 75 %. 1981 förstatligades akademin.

Två män vid ett bord undertecknar avtal.

Tor-Erik Lassenius (representant för Åbo Akademis stiftelse) och undervisningsminister Pär Stenbäck undertecknar avtalet om Åbo Akademis förstatligande år 1981. Fotograf: Bo Strandén (Studio Auran Kuva). Åbo Akademis bildsamlingar.

1989: Åbo Akademi deltar i utvecklandet av ett teknologicentrum i Åbo

DataCitys sista byggnadsskede avslutades 1988 och den följande delen av teknologicentret, ElectroCity, invigdes. Följande steg var BioCity, en byggnad avsedd för bioteknologiskt forsknings- och utvecklingsarbete i nära samarbete mellan Åbo Akademi, Åbo universitet och industrin. Samtidigt förverkligade universiteten Bioteknikcentrum, det gemensamma metod-, service- och apparatlaboratoriet som utgjorde kärnan i och grundförutsättningen för hela BioCity-projektet. Akademins utrymmen i BioCity invigdes den 7 september 1992.

1990-talet: Ökad internationalisering

En internationell enhet skapades år 1990 som en underavdelning till studiebyrån vid Åbo Akademi. Bakgrunden var att man världen över startat en rad projekt med syfte att öka studenternas möjlighet till utlandsvistelser. Målsättningen var även en stark satsning på sameuropeiska forskningsprogram. Läsåret 1993/1994 vistades 86 ÅA-studerande utomlands medan Akademin mottog 42 utbytesstuderande.

Idag har Åbo Akademi cirka 380 utbytesstuderande per år och drygt 200 av akademins studerande åker på utbyte.

1991: Åbo Akademis studentantal överskrider 5000

1992: Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten

Samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten inrättades 1992 i Vasa och bildade då tillsammans med pedagogiska fakulteten Österbottens högskola. 1995 införlivades också barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad med pedagogiska fakulteten. Vid samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteten erbjöds studier i socialpolitik, statskunskap med masskommunikation, utvecklingspsykologi och vårdvetenskap. Numera bildar de tidigare två fakulteterna fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier.

I slutet av år 2002 slutade man använda namnet Österbottens högskola.

1995: Åbo Akademi börjar utbilda barnträdgårdslärare i Jakobstad

Finlands statsråd beslutar att barnträdgårdslärarexamen från och med hösten 1995 blir en lägre högskoleexamen och överförs till universitetens pedagogiska fakulteter. Det nästan 40-åriga barnträdgårdslärarinstitutet i Jakobstad blir en del av Åbo Akademi och pedagogiska fakulteten.

2003: Åbo Akademi i Vasa flyttar till Kvarnen

Åbo Akademis verksamhet i Vasa samlas på ett campusområde i Kvarnen, dvs. Academill. Academill hade byggts redan 1863 och där verkade tidigare Vasa Ångkvarn som under första hälften av 1900-talet var en av Finlands viktigaste livsmedelsindustrier.

Stiftelsen för Åbo Akademi tillsammans med Harry Schaumans stiftelse ägde hälften var av Academill tills i slutet av år 2016 då fastigheten såldes till det svenska fastighetsbolaget Hemsö.

19 maj 2004: Arken invigs

två personer går i en korridor i ArkenStiftelsen för Åbo Akademi rustade upp det gamla kvarteret i slutet av Biskopsgatan i Åbo till ett modernt humanistcentrum. Den första industriella aktören i kvarteret hade varit Åbo Jernmanufactur Bolag som grundades år 1857 på det som då kallades Biskopsåkern. Genom åren var flera olika företag och verkstäder verksamma i komplexet. Här tillverkades bl.a. järnvägsvagnar och materiel för den ryska armén.

Till Arken flyttade humanistiska fakultetens kansli och fakultetsbibliotek, språktjänst, fortbildningscentralen samt samtliga ämnen vid humanistiska fakulteten utom musikvetenskapen som stannade kvar i Sibeliusmuseum.

Havtornen i Vasa.2005: Åbo Akademis Studentkår får eget kårhus i Vasa

Havtornen hade tidigare fungerat som elevatortorn för ångkvarnen och byggdes om för Studentkårens behov under åren 2006–2007. De två tornen och transportbryggan byggdes 1891 i samband med återuppbyggandet av Vasa ångkvarn efter en brand. Men på grund av dålig sockel återuppfördes tornen år 1908.

Havtornen, precis invid Academill, togs i bruk hösten 2007 och inhyser idag Kårens Vasakansli, möteslokaler, representationsutrymme och bastu.

Januari 2010: Ny universitetslag

I och med den nya universitetslagen blir Åbo Akademi en så kallad offentligrättslig juridisk person med ökad autonomi och större ekonomiskt ansvar. Akademin fick en ny styrelse med tio medlemmar, varav fyra var externa. Akademins 12 institutioner indelades i tre fakultetsområden. Inför förändringarna genomförde akademin en lyckad medelinsamlingskampanj, som tillsammans med statens motfinansiering resulterade i ca 48,3 miljoner euro. Cirka 800 akademivänner deltog i insamlingen.

2011: Rekordmånga vetenskapliga publikationer

Antalet vetenskapliga publikationer vid Åbo Akademi var rekordhögt med 1648 publikationer år 2011.

2013: Campus Allegro invigs

Stiftelsen för Åbo Akademi lät bygga Campus Allegro i Jakobstad. I Campus Allegro finns utrymmen för utbildning, bibliotek, restaurang och café, bank, affärer samt kontor. Utbildningsenheter i campuset är Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademis enhet för barnpedagogik, Yrkeshögskolan Centria, Yrkesakademin i Österbotten, Jakobstads musikinstitut och barnkonstskolan Balatako.

Idag har Åbo Akademis enhet för barnpedagogik närmare 200 studerande och ca 20 anställda. Under 2018 flyttar Åbo Akademis barnpedagogik till Vasa för att komma närmare övriga pedagogiska fakulteten.

Ett internationellt universitet

Antalet utländska examensstuderande vid Åbo Akademi uppgick år 2013 till 662 (både närvaro- och frånvaroanmälda), varav 266 är forskarstuderande. De utländska forskarstuderandenas andel av alla forskarstuderande vid Åbo Akademi uppgick till 32 procent. Samma år vistades 243 ÅA-studerande utomlands i 41 olika länder, av vilka Sverige, USA, Tyskland och Storbritannien var de mest populära. År 2017 har Åbo Akademi sammanlagt 5 760 examensstuderande (när- och frånvaroanmälda), varav en sjättedel hade utländskt ursprung.

2018: Barnträdgårdslärarutbildningen flyttar till Vasa

Åbo Akademis verksamhet koncentreras därmed till två campus, Åbo och Vasa.

2018: Åbo Akademi 100 år

Jubileumsåret har temat ”kunskap igår, idag, imorgon”. Åbo Akademi står för mångfald, öppenhet, djärvhet, hållbarhet och delaktighet.

 

Uppdaterad 7.12.2018