Bobarhet – resultat
På den här sidan samlar vi färdiga bobarhetsanalyser av ösamhällen runt om i världen.
Sidans bobarhetsanalyser:
- Föglö / Åland
- Kumlinge / Åland
- Sottunga / Åland
- Pellinge / Nyland
- Emsalö / Nyland
- Vessö / Nyland
- Sibbo västra och mellersta skärgård / Nyland
- Sibbo östra skärgård / Nyland
- Västanfjärd / Åboland
Föglö / Åland
Ön
Föglö ligger på den östra sidan av fasta Åland. Föglö har 501 invånare som bor på flera stora öar åtskilda av smala sund, sammankopplade med broar, bankar och en kabelfärja. Med förbindelsebåt kommer man från Föglö till Åland på 30 minuter.
Studien
Föglö utvärderade endast 30 indikatorer av 45, eftersom den lokala coachen i huvudsak arbetade ensam och hade svagt stöd från kommunen. Intresset för arbetet stärktes dock i slutet av projektet, så förhoppningsvis kommer även resten av indikatorerna att analyseras i ett senare skede. Endast två arbetsgrupper organiserades – en inom ekologi och en inom lokal ekonomi. Kommunstyrelsen hade ett förberedande möte angående projektet.
Ett trettiotal personer var engagerade i arbetet och enkäten Livet på Föglö fick 46 svar.
Projektet, som pågick i nio månader under 2022–2023, finansierades av Leader Åland rf och administrerades av Företagsam Skärgård, en förening för de sex skärgårdskommunerna i Ålands skärgård.
Resultatet
Enligt bobarhetsanalysen är det mänskliga trycket på Föglö 796 personer (jämfört med 501 personer enligt den officiella statistiken). Avståndet mellan Degerby på Föglö och Ålands huvudstad Mariehamn är 35 km, medan det upplevda avståndet skulle placera Degerby 90 km från Mariehamn.
Föglö är bevisligen en trygg och säker plats att bo på. Ön får höga betyg för offentlig service och för medborgarnas hälsa och välbefinnande. Åldersfördelning och befolkningstillväxt är dock oroande indikatorer. Föglö har under lång tid varit den rikaste ön i den åländska skärgården, men det finns ett outvecklat affärsekosystem på ön och den lokala ekonomin som helhet har inte undersökts grundligt. Enligt enkätundersökningen upplevde många öbor att tillgängligheten till service är dålig, trots att indikatorn Tillgänglighet enligt kriterierna i handboken får högt betyg. Den enda indikator som granskats inom delområdet Energi är markerad som röd; energiförbrukning.
De största utmaningarna för Föglö är de kommande, enorma investeringarna i vatten- och avloppssystem, vilka inte har några uppenbara finansieringslösningar.
Föglös hela bobarhetsrapport finns att läsa här.
Fortsättningen
Resultaten kommer att diskuteras i kommunstyrelsen. Invånarna kan ladda ner rapporten från kommunens webbsidor.
Kumlinge / Åland
Ön
Kumlinge ligger i östra delen av Åland. Kommunen har 305 mantalsskrivna invånare som bor på fyra öar utan broförbindelser: Kumlinge, Enklinge, Seglinge och Björkö. Öarna trafikeras av sex olika färjor.
Studien
Bobarhetsprojektet pågick i nio månader under 2022–2023 i Företagsam Skärgårds regi, en förening som sammanbinder de sex skärgårdskommunerna på Åland. Projektet finansierades av Leader Åland rf. Projektet blev mycket framgångsrikt tack vare två mycket engagerade och aktiva lokala coacher, Airi och Satu, som fick ett starkt stöd både av kommunens personal, de lokala politikerna och det lokala samhället. Sju arbetsgrupper organiserades, en för varje delområde. En tredjedel av kommunens befolkning var engagerad i studien.
Resultatet
Enligt bobarhetsanalysen är det mänskliga trycket på Kumlinge, baserat på persondagar, 388 personer (jämfört med 305 personer enligt officiell statistik). Avståndet mellan Kumlinge och Ålands huvudort Mariehamn är 95 km, medan det upplevda avståndet skulle placera Kumlinge 225 km från Mariehamn.
Kumlinge får mycket goda resultat när det gäller medborgarnas hälsa och välmående. Ön får högt betyg för offentlig service, och både bostäder och turism får det högsta indikatorvärdet 4. Ön har dock ett outvecklat affärsekosystem, och alla tre analyserade indikatorerna i Energi är markerade som röda: energiförbrukning, förhållandet mellan förnybar energi och lokalt producerad energi.
Kumlinge har en minskande fast befolkning.
Kumlinge står inför en möjlig utveckling av havsbaserad vindkraft i de nordligaste, obebodda havsdelarna av kommunen, vilket kommer att förändra landskapet och tillföra pengar till ösamhället.
Kumlinges hela bobarhetsrapport finns att läsa här.
Fortsättningen
Efter att ha genomfört studien organiserade coacherna återkopplingsmöten med alla arbetsgrupper. Studien presenterades sedan för kommunstyrelsen och kommunfullmäktige, samt för alla invånare i Kumlinge. Alla invånare har fått en utskriven kopia av rapporten i sina fysiska brevlådor.
Sottunga / Åland
Ön
Den åländska ön Sottunga är belägen i den östra skärgården. Kommunen, den minsta i hela Finland, har 133 folkbokförda invånare på en stor och en liten ö.
Studien
Bobarhetsprojektet pågick under nio månader år 2022–2023 och finansierades av Leader Åland rf. Huvudman för projektet var Företagsam Skärgårds, en förening som sammanbinder de sex skärgårdskommunerna på Åland. Arbetet leddes av en lokal coach, som halvvägs in i projektet blev tvungen att lämna över ansvaret till en annan person, som råkade vara uppfinnaren av konceptet från grannön Kökar. Nästan hälften av öns fasta befolkning och en hel del deltidsboende var engagerade i arbetet. Tre indikatorer utvärderades inte. Mer än hälften av öborna svarade skriftligen på enkätundersökningarna. Arbetet hade ett gott politiskt stöd.
Resultatet
Enligt bobarhetsanalysen är det mänskliga trycket på Sottunga 150 personer (baserat på persondagar, jämfört med 113 personer enligt officiell statistik). Avståndet mellan Kumlinge och Ålands huvudort Mariehamn är 55 km, medan det upplevda avståndet skulle placera Sottunga 189 km från Mariehamn.
Tio indikatorer fick det högsta värdet 4 (mycket bra). Av dessa skulle tre ha fått ett ännu högre värde om det bara skulle ha varit möjligt: säkerhet, hälsa och befolkningstillväxt. Sottunga upplever en inflyttningsboom, vilket främst är en positiv utmaning – men också krävande, eftersom den sätter press på öns lilla, lokala förvaltning. Femton indikatorer var ljusgröna (3). Detta betyder att 70 procent av indikatorerna visar på ett attraktivt, bobart samhälle.
Sju indikatorer fick en 2:a (dåligt, men kräver inga omedelbara åtgärder), medan fem fick en 1:a (kritiskt tillstånd). Två av de senare finns inom energiområdet: energiförbrukning och förhållandet förnybar energi. Sötvattenssituationen ger anledning till oro.
Sottungas hela bobarhetsrapport finns att läsa här.
Sottungas största utmaning är det stora antalet familjer (20 barn och 11 vuxna) som flyttat till ön under de senaste två åren.
Fortsättningen
Eftersom kommunsekreteraren, kommunstyrelsen och invånarna under de sista månaderna av projektet var aktivt engagerade, var alla ivriga att få veta resultatet. Det finns en stark vilja att göra Sottunga ännu mer bobart för alla, vare sig man är född på ön eller inflyttad.
Pellinge / Nyland
Ön
Av de tre öarna som har analyserat sin bobarhet i Borgå skärgård är Pellinge den enda som verkligen är en ö, det vill säga saknar bro. Pellinge är en ögrupp med bland annat Lillpellinge, Storpellinge, Tullandet, Ölandet, Sundö samt Klovharun, berömd som Tove Janssons ö.
Pellinge har 247 fast bosatta året om, 2.134 deltidsboende samt 38.000 besökare per år. En vinterdag i januari befinner sig c:a 350 personer på ön, en dag i midsommartiden 4.000 personer.
Studien
Bobarhetsanalysen som gjordes år 2023 har letts av två eldsjälar som med stöd av en handlingskraftig arbetsgrupp har intervjuat och engagerat många pellingebor. En enkät har utförts via en sluten grupp på Facebook, en andra enkät delades ut på papper i alla postlådor, samt via sociala medier och butiken. Sammanlagt fick arbetsgruppen in 225 svar på svenska och 58 på finska. Ett stort bymöte hölls i september och ett möte med företagare i november.
Projektet har fått stöd från Posintra, Borgå stad och Åbo Akademi.
Projektledarna har givit mycket stöd till bobarhetsprojekten på grannöarna Emsalö och Vessö.
Resultatet
Det upplevda avståndet till Pellinge är ungefär dubbelt mot det verkliga på grund av överfart med färja och väntetider.
Analysen ger Pellinge goda värden (betyg 4) vad avser klimatförändringar, lokal omsättning och skola. Klimatförändringarnas påverkan på Pellinge har bedömts av sakkunniga biologer, ekologer, entomologer, ornitologer, botaniker och pellingebor. Bruttolokalprodukten är 10 procent högre per person än riksgenomsnittet. Den svenskspråkiga skolan ligger i Grännäs på fastlandet, 5 minuter från färjfästet och får liksom den finsksprkiga skolan mycket höga betyg i analysen (4).
Indikatorer som ger låga värden (1) är utgiftsläckaget som är 82% på varor som går att köpa på ön och 91% på alla varor och tjänster, allt som allt. Dock är inte prisnivån orimligt högre än på fastlandet.
Lågt betyg får också besökartrycket och därmed den totala folkmängden som, inräknat bofasta, deltidsboende och besökare, motsvarar en konstant befolkning om 1.029 personer, fyra gånger antalet mantalsskrivna. Det är brist på bostäder, medelåldern är hög – 50 år – och befolkningen har minskat med 7 procent sedan 2011, extra kraftigt åren mellan 2017 och 2021.
Pellinges hela bobarhetsrapport hittar du här
Fortsättningen
Erika Englund från Pellinge, Carina Nyholm från Vessö, John Rönnholm från Emsalö och Christian Pleijel från Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi presenterade bobarhetsanalyserna för Borgå stads livskraftsnämnd den 19 mars 2024.
Ett bra reportage från mötet finns på YLE här med kommentarer av Erika Englund.
Emsalö / Nyland
Ön
Emsalö är en av tre öar i Borgå skärgård. Den har sedan 1992 fast förbindelse med fastlandet. Antalet bofasta är 373. Det finns även 472 sommarstugor på ön och den besöks av 79.500 personer under vår, sommar och tidig höst. De flesta av besökarna vill längst ut till Varlax udde, längst bort på öns smala och krokiga väg. Räknat med FN:s tourist-to-local artio har Emsalö svindlande 213 turister per bofast. Öns yta är 34 km2, havsområdet runtom ön 43 km2.
Studien
Analysen gjordes år 2023 av en bobarhetsgrupp sammansatt av åretruntboende, deltidsboende, nyinflyttade, företagare samt personer som har kunskap om ön sedan flera generationer tillbaka. Gruppen har träffats en gång i veckan och även gått igenom delgeneralplanen. I oktober 2023 genomfördes en enkätundersökning bland öborna med 330 svar. En ö-kväll ordnades den 11 oktober med 70 deltagare. Den färdiga bobarhetsrapporten presenterades på två språk vid en öppen och allmän ö-träff tisdagen den 5 mars 2024.
Projektet har fått stöd från Posintra, Borgå stad, Åbo Akademi, Per Spakis stiftelse samt grannöarna Vessö och Pellinge.
Resultatet
Emsalö bobarhetsrapport är synnerligen gedigen. Möjligen är arbetsgruppen något blyg jämfört med andra öar som har gjort bobarhetsanalyser. De har bara hittat fyra indikatorer som förtjänar bästa betyg (4) vilka är årstidsdynamik, tillgänglighet, kolkällor/sänkor samt turismens påverkan. Däremot finns det åtta indikatorer med lägsta betyg (1): affärsekosystem, utgiftsläckage, levnadskostnader, dagvård, skola, hälsovård och åldersfördelning.
Tillgängligheten är god, det är nära till Borgå och Helsingfors, det upplevda avståndet är mindre än det verkliga (tack vare bron) varför några indikatorer kan vara väl strängt bedömda. Skolor, åldringshem, hälsovårdsservice finns på fastlandet ca 4–15 km bort, bybutik, apotek, Alko och kontantlyft-service, bokbuss, bränsle, caféer, hotell, kapell, konferens, fastighets- och grävarbeten, båtvarv och såg finns på ön.
Åldersfördelningen är kritisk med en medelålder om 48 år vilket ger en hög försörjningskvot för dem som är i arbetslivet. Emsalöborna mår dock mycket bra och är mycket trygga, “Livet är inte så hektiskt på ön.” Befolkningen har minskat något från 2011 till 2020 men åter ökat från 2020 till 2021. Om de fritidsboende som i praktiken bor i sina hus året runt inkluderades skulle invånarantalet vara det dubbla. Utvecklingen styrs av delgeneralplanen som är från 2001.
Emsalös hela bobarhetsrapport hittar du här
Fortsättningen
John Rönnholm från Emsalö, Carina Nyholm från Vessö, Erika Englund från Pellinge och Christian Pleijel från Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi presenterade bobarhetsanalyserna för Borgå stads livskraftsnämnd den 19 mars 2024.
Ett bra reportage från mötet finns på YLE här
Onsdagen den 10 april ordnades en öppen träff kring skärgårdsfrågor i Borgå i Lyceiparkens skola.
Ett oväntat resultat är att Emsalö, Vessö och Pellinge har börjat samarbeta.
Vessö / Nyland
Ön
Vessö eller Vessölandet är en 12 x 5 kilometer stor ö som skiljs från fastlandet av det smala sundet Fladan över vilket det går en 10 meter lång bro. År 2022 hade ön 532 mantalsskrivna invånare. Det finns även 560 fritidshus samt ett 50-tal husvagnar som bebos permanent. Med hjälp av Telia Crowds mätningar av mobiltelefonabonnemang kan antalet besökare beräknas vara c:a 180.000 per år. Trots att den officella statistiken påstår att Vessö bebos av 532 personer motsvarar det mänskliga trycket på natur och samhälle 1.349 personer, varje dag, året om.
Studien
Bobarhetsanalysen gjordes år 2023 av en arbetsgrupp som bland annat har samlat in synpunkter genom en enkät. Projektet har fått stöd från Posintra, Borgå stad, Åbo Akademi samt grannöarna Emsalö och Pellinge.
Resultatet
Indikatorer som ger höga, positiva värden är avloppshanteringen, den upplevda distansen, kolkällor/sänkor, lokal omsättning, turismens påverkan och åldersfördelningen. Befolkningen på Vessö minskade med 12 procent från 599 personer år 2010 till 532 personer år 2022, men åldersfördelningen är balanserad med 16 procent ungdomar upp till och med 15 år, 67 procent i arbetsför ålder, samt 17 procent som är 65 år och äldre.
Tillgängligheten är god, det är 10 km till Borgå, 47 km till Lovisa, 57 km till Vanda flygplats och 63 km Helsingfors. På Vessö finns klädaffär, potatis- och grönsaksförsäljning, kaffekiosk (sommartid), traktorer och grävare, FBK, fibernät, och resaturang.
Vessö har inte längre någon skola. I bobarhetsanalysen framkommer att det inte är så att vessöborna flyttar bort utan det är så att den åldrande befolkningen naturligt går bort och nya hindras att flytta in på grund av byggnadsrätt och Borgå stads planläggning.
Negativa värden får Vessö vad gäller besökarantal, utgiftsläckorna, levnadskostnadsnivån, den lokala förvaltningen samt den negativa befolkningstillväxten.
Det kommer inte många utsocknes till ön på jobb och företagen som finns på ön sysselsätter näringsidkaren. De lokala priserna är höga (+25%) och utgiftsläckaget stort eftersom så få tjänster och varor kan köpas på ön.
Vessös hela bobarhetsrapport hittar du här
Fortsättningen
Carina Nyholm från Vessö, John Rönnholm från Emsalö, Erika Englund från Pellinge och Christian Pleijel från Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi presenterade bobarhetsanalyserna för Borgå stads livskraftsnämnd den 19 mars.2024.
Ett bra reportage från mötet finns på YLE här
Onsdagen den 10 april ordnades en öppen träff kring skärgårdsfrågor i Borgå i Lyceiparkens skola.
Ett oväntat resultat är att Emsalö, Vessö och Pellinge har börjat samarbeta.
Sibbo västra och mellersta skärgård / Nyland
Ön
Sibbo skärgård består av två områden: de västra och mellersta delarna av skär- gården som består av öar utan fast vägförbindelse, samt den östra delen av skärgården, där öarna har bro till fastlandet. Det här sammandraget gäller den västra och mellersta skärgården med 74 mantalsskrivna personer som bor på 14 holmar med en landyta om 18 km2 omgivna av 356 km2 hav. Antalet fastigheter är 591 varav 40 är i bruk året runt, medan 414 fastigheter endast har fritidsbostäder.
Studien
Studien genomfördes år 2023 av Sibbo skärgårdsdelegation med hjälp av kommunens mångåriga, engagerade specialplanerare, en dag per vecka. Delegationens medlemmar deltog flera gånger i seminarier och diskussionsmöten och diskuterade innehållet i bobarhetsanalysen under sina möten i mars, april och maj.
I maj deltog etti 30-.tal skärgårdsbor och sommargäster i en invånarkväll. En grupp arbetade med skärgårdens ekosystem. På ett möte i juni godkände skärgårdsdelegationen preliminärt bobarhetsanalysen för hörande av invånare under sommaren. I oktober delgavs kommunstyrelsen resultatet.
Alla indikatorer har mätts och rapporterats. Introduktionen samt indikatorerna 10-13 är gemensamma för de båda skärgårdsområdena.
Resultatet
De boende i västra och mellersta skärgården rör sig med egen båt mellan ön och fastlandet och med egen bil på fastlandet.
De senaste tio åren har antalet bofasta västra och mellersta delarna av skärgården minskat rån 90 personer till 74 personer, alltså 18 procent. 40 procent av dem som nu bor där är över 65 år medan antalet barn och ungdomar är klent: 6 personer = 8 procent. Bobarhetsanalysen visar att samhällsservicen upplevs som tillfredsställande (betyg 2) utom vad avser postutdelningen som i maj 2023 ändrades från 5 gånger till 1 gång per vecka. Vatten- och avloppsnätet håller på att byggas ut till den mellersta skärgården, i den västra dlen är de fortsättningsvis enskilda.
Nordsjö hamn omedelbart väster om Sibbo västra skärgård har 3.000 fartygsbesök om året vilket ger föroreningar samt påverkar säkerhet och beredskap.
Sibbos hela bobarhetsrapport finns att läsa här.
Fortsättningen
Medlemmar av Sibbo skärgårdsdelegation, kommunens specialplanerare samt en representant för Åbo Akademi presenterade den 9 oktober 2023 utförligt bobarhetsanalysens rapport för kommunstyrelsen, som diskuterade ärendet, visade sin uppskattning och antecknade ärendet för kännedom.
Sibbo östra / Nyland
Ön
Sibbo skärgård består av två områden: de västra och mellersta delarna av skärgården med öar utan fast vägförbindelse, och den östra delen av skärgården med de två öarna Kitö och Löparö som har bro till fastlandet. Det är dessa som här behandlas. 70 personer är mantalsskrivna på de bägge öarna som har en sammanlagd area om 8 km2 land och 10 km2 hav. På öarna finns också 211 fritidhus och hit kommer årligen drygt 7.000 besökare.
Studien
Studien genomfördes år 2023 av Sibbo skärgårdsdelegation med hjälp av kommunens erfarna och engagerade specialplanerare, en dag per vecka. Delegationens medlemmar deltog flera gånger i seminarier och möten under mars, april och maj då innehållet i bobarhetsanalysen diskuterades.
I maj deltog etti 30-.tal skärgårdsbor och sommargäster i en invånarkväll. En grupp arbetade med skärgårdens ekosystem. På ett möte i juni godkände skärgårdsdelegationen preliminärt bobarhetsanalysen för hörande av invånare under sommaren, dock utan respons. I oktober delgavs kommunstyrelsen resultatet.
Alla indikatorer har mätts och rapporterats. Introduktionen samt indikatorerna 10-13 är gemensamma för de båda skärgårdsområdena.
Resultatet
Det är knappt två mil till kommunens centralort Söderkulla. Buss går sex gånger per dag men ej helger. Tillgändligheten är god (värde 3).
Vatten, avlopp och energi är bekymmerslösa frågor men andelen fossilfri och lokalt producerad energi är mycket läg (värde 1). De flesta jobbar på fastlandet, genomsnittsinkomsten är hög men endast en liten del av pengarna stannar på Löparö och Kitö. Hälsovård, omsorg och annan social service finns på fastlandet och anses tillgänglig och bra.
Öborna mår bra men minskar och åldras. Befolkningen har minskat med 20 procent (18 personer) på tio år. 9 procent är nu upp till och med 15 år, 37 procent är över 65 år. Därmed blir försörjningskvoten 84, det vill säga en person i arbetslivet försörjer både sig själv och nästan en person till. Det är märkligt nog nästan samma som i Sibbo östra och mellersta skärgård, fastän skärgårdsdelarna har olika förutsättningar.
Sibbos hela bobarhetsrapport finns att läsa här.
Fortsättningen
Medlemmar av Sibbo skärgårdsdelegation, kommunens specialplanerare samt en representant för Åbo Akademi presenterade den 9 oktober 2023 utförligt bobarhetsanalysens rapport för kommunstyrelsen, som diskuterade ärendet, visade sin uppskattning och antecknade ärendet för kännedom.
Västanfjärd / Åboland
Ön
Västanfjärd är den sydvästra delen av Kimitoön i Egentliga Finland. Västanfjärd har 725 mantalsskrivna medborgare på en yta om 149 km2 varav en tredjedel är hav. Fram till år 2009 var Västanfjärd en egen kommun.
Studien
Västanfjärds bobarhetsanalys genomfördes år 2023 med fem temagrupper, en enkät som besvarades av 204 personer (både heltidsbor och deltidsbor), diskussioner i det lokala onsdagskaféet. En projektledare koordinerade arbetet och sammanställde resultatet med stöd av Västanfjärds Byaråd och en stödgrupp. Samtliga indikatorer utvärderades. Projektet finansierades av Leader – I samma båt, Konstsamfundet och Svenska kulturfonden.
Resultatet
Enligt bobarhetsanalysen är det mänskliga trycket på Västanfjärd 1.110 personer (jämfört med 725 personer enligt den officiella statistiken). Avståndet från Västanfjärd till Kimito centrum är 15 minuter med bil, till Åbo 45 minuter. Det är ingen skillnad på det verkliga och de upplevda avstånden eftersom Västanfjärd i strikt mening inte är en ö och Kimitoön, till vilken Västanfjärd hör, har två broar till fastlandet.
Västanfjärd får höga betyg inom sex områden, något lägre vad gäller området ekosystem. Två låga värden sticker ut i analysen: åldersfördelning och befolkningstillväxt. 35% av Västanfjärds bofasta är över 65 år men bara 18% är upp till femton år gamla, vilket innebär en hög försörtjningsbörda för dem som är 16-64 år. Hälften av de yrkesverksamma arbetar utanför Västanfjärd. Det ekonomiska läclaget är stort med vilket menas att en mycket stor del av inköp och investeringar görs utanför Västanfjärd – en naturlig följd av korta avstånd, hög tillgänglighet och utpendlande arbetskraft.
En presentation av Västanfjärds bobarhetsanalys finns att läsa här.
Fortsättningen
Resultatet från bobarhetsanalysen har arbetats in i Västanfjärds sockenplan 2023. Eftersom bobarhetsanalysen kom fram till att Västanfjärd är trygg och säker plats att bo på med utmärkt offentlig service och med friska och välmående medborgare är förslagen i sockenplanen främst inriktade på marknadsföring av Västanfjärd.
